HT:s dekanblogg

Vi är mitt i vårterminen. De absolut flesta arbetar hemifrån – studenter och anställda. Det är ändå inte helt tomt i våra hus. Biblioteken är öppna, även om de med fördel besöks via zoom. Enstaka studenter som inte kan arbeta hemifrån får plats vid våra studieplatser. Vi har överlag fått det att fungera – och fungera väl. Hade man bara tittat på siffrorna hade man inte kunnat ana att vi befinner oss under exceptionella förhållanden. Enligt den senaste prognosen kommer HT-fakulteterna i likhet med ett par andra fakulteter att ha haft ovanligt många studenter när vi summerar 2021. Den prognostiserade ”överproduktionen” är på 14,7%.

Det är dags att börja tänka på hösten, och det är naturligtvis svårt att sia om den. Men jag tror att man ska ställa in sig på att vi kommer att erbjuda en hybridlösning. Prioriterade moment kommer att ges på campus men vi kommer att ha en hel del digitala inslag till hösten också.

I ljuset av det kommer det att bli spännande att få ta del av resultaten av de åtta projekt som i höstas beviljades medel för utveckling av digital undervisning och pedagogik. Syftet med satsningen var att stödja lärare och lärargrupper i att nyttja och bygga vidare på de erfarenheter som gjorts vid omställningen till distansundervisning för att skapa långsiktigt hållbar och högkvalitativ pedagogisk verksamhet med användning av digitala verktyg. (I veckan stängde vårens utlysning, men jag har inte hunnit informera mig om de projekten ännu)

CTR  fick medel för att undersöka hur podcasts och förinspelade föreläsningar bäst kan använda i undervisningen. (Kontaktperson: Alexander Maurits)

CÖS fick medel för att utveckla användandet av digitala verktyg för undervisning om digitala metoder för att samla, organisera och analysera data. (Kontaktperson: Marina Svensson)

Digitala kulturer fick medel för att utveckla studerandeaktiverande och interaktiv undervisning med bloggar, class-wiki och kollaborativt lärande i digital form. (Kontaktperson: Jessica Enevold)

Retorik fick medel för att utveckla en resursportal för digital retorikundervisning med föreläsningar som digitala lärobjekt. (Kontaktperson: Mika Hietanen)

Svenska fick medel för att skapa kortfilmer om kärnbegrepp och tröskelbegrepp inom grammatiken som kan användas av studenter inom olika ämnen som introduktion, repetition och fördjupning. (Kontaktperson: Katarina Lundin)

Svenska fick medel för praktisk uttalsundervisning genom inspelade föreläsningar som möjliggör övning och självstudier i uttalsträning. (Kontaktperson: Sara Myrberg)

Engelska fick medel för att vidareutveckla digitala resurser för studentcentrerad undervisning i akademiskt skrivande och skapa digitala resurser för uppsatsskrivande som stöd till handledare och studenter på alla fakulteter. (Kontaktperson: Cecilia Wadsö-Lecaros)

CTR ska också utveckla digitala verktyg och metoder för kollaborativt lärande och interaktion för att på distans introducera studenterna till en akademisk gemenskap och vetenskapliga miljöer och nätverk. (Kontaktperson: Andreas Westergren)

Kanske kan dessa projekt inspirera oss till att göra ännu bättre utbildningar i framtiden!

Bästa hälsningar,

Johannes

Ibland forskar och undervisar vi inom områden där individer, organisationer, främmande makter (eller vår egen stat) skulle ha ett intresse av att påverka innehåll och slutsatser. Studier av språkområden, religioner, populism och mänskliga rättigheter är kanske de tydligaste exemplen vid HT-fakulteterna. En enkät som Statskontoret genomförde 2018 visar att 21 av 26 lärosäten anser att det finns risk för att forskare utsätts för trakasserier, hot och våld. En del av våra forskare väljer säkert medvetet en lägre grad av synlighet för att underlätta genomförandet av den valda forskningsuppgiften. 

Ändringarna i högskolelagen för att främja den akademiska friheten handlar mycket om att tydliggöra betydelsen av friheten att få välja forskningsproblem, utveckla forskningsmetoder och sprida forskningsresultat som redan tidigare varit lagstadgad. Men nu lägger man till att det är en allmän princip för högskolornas verksamhet att främja och värna den friheten. En anledning är att vi inte kan ta den för given, utan måste vidta åtgärder för att bevara den, en annan kanske att sluta upp bakom idén att högsta kvalitet i vår verksamhet främjas av en sådan fri kunskapsbildning.

Jag tror att för oss på HT-fakulteterna (och vid andra fakulteter) har den friheten länge varit självklar och tagit sig flera konkreta uttryck. Till exempel kan man finna forskare som kanske anställdes med förväntningen att de skulle bidra till viss forskning men efterhand utvecklade sin forskning i andra riktningar. 

Vi försöker värna den friheten på olika sätt, även om den kan vara besvärlig att hantera – speciellt i små ämnen. Ett konkret exempel är kanske vårt reviderade professorsprogram där vi skiljer mellan behovet av bas- och rörliga professurer. Den förra rollen krävs för att upprätthålla ett visst akademiskt ämne och den senare för att kraftsamla inom något som är starkt eller under utveckling nu men där vi inte ser framför oss framväxten av en ny fast struktur. En och samma person kan, som jag ser det, över tid växla från den ena till den andra rollen. Personen är alltså inte inlåst i en disciplinär struktur utan kan utnyttja den akademiska friheten att röra sig tämligen fritt. Däremot är vetenskap enormt krävande. Få människor har förmåga att under sitt akademiska arbetsliv förflytta sig särskilt långt från utgångspunkten. Varje fritt valt forskningsproblem tenderar att sluka merparten av vår utmätta tid, och utvecklandet av en robust forskningsmetod som andra än upphovsmannen är beredd att acceptera är också ett gigantiskt och tidsödande arbete. Vi pratar inte om friheten att ha synpunkter på det ena eller andra samhällsfenomenet, som man kanske aldrig ens beforskat, här, utan om friheten att följa ett problem som inte bryr sig om det som tänkts tidigare.

Bästa hälsningar,

Johannes

Det blev framgångar för två tvärfakultära projekt där forskare från HT och M spelar huvudrollen när MAW tillkännagav vilka projekt som beviljats medel i år. Susanne Lundin (med Olof Sundin från kulturvetenskaper och Cecilia Lenander från M) var det ena av två LU-projekt som beviljades medel. Projektet heter: ”Why do we choose the Internet instead of the doctor next-door? The Internet as a site for medicines in grey zones”.

Johan Mårtensson (från M, men med en fot på Humanistlaboratoriet och med Magnus Haake från kognitionsvetenskap och Markus Nilsson vid diagnostisk radiologi på M som medsökande) stod för det andra LU-projektet som beviljades medel i MAW:s ordinarie utlysning för forskningsprojekt 2020. Projektet heter: “Technologically Enhanced Language learning and its Effect on the Brain (TELEB)”

Stort grattis från oss på HT!

För den som vill söka 2021 är deadline för letters of intent (LOI) redan den 11 januari kl 9.00. Då ska LOI och CV ha skickats till forskningsservice.

LU fick ytterligare en fin framgång när Wallenbergstiftelserna fattade beslut då Ana Nordberg från J fick medel inom WASP-HS-satsningen. Projektet heter: “AI and Automated systems and the Right to Health – Revisiting law accounting for the exploitation of users preferences and values”. Det betyder, som jag varit inne på tidigare, mycket att LU håller sig framme också när det gäller den humanvetenskapliga forskningen kring AI och autonoma system. Därför är Anas projekt viktigt för oss på HT också.  

Bästa hälsningar,

Johannes

Fyra av våra unga forskare tilldelades VR:s internationella postdok i bidragsbeslutet nu i december. De är:

Andrey Anikin (kognitionsvetenskap): Sensoriska biases i icke-verbal kommunikation

Sandra Debreslioska (allmän språkvetenskap): Gester i talat språk och teckenspråk

Niklas Erben Johansson (allmän språkvetenskap): Ljudsymbolikens påverkan på betydelsåtkomst 

Jakob Werkmäster (praktisk filosofi): Relationell normativitet

Stort grattis!

(Och med tanke på att Lunds universitet totalt beviljades sju anslag så var det en fin HT-styrkedemonstration också, vilket passar bra så här mot slutet av Humaniora 2020) 

Johannes

Här kommer länk till lördagens debattartikel i GP:

https://www.gp.se/debatt/sverige-måste-värna-den-språkliga-kompetensen-1.37607310

Humanistiska och teologiska fakulteter vid SU, LU, UU, GU och UmU har dessutom bildat en informell grupp – SLUGU – som ska arbeta för att underlätta samarbete i frågor av gemensamt intresse. Till exempel har vi nyligen utlyst medel för samarbete inom undervisning i små, nationellt spridda kurser. Till våren anordnas också ett seminarium om våra forskarskolor och i vilken utsträckning de kan dra nytta av varandra.

Johannes

Vi berättar oftast om externfinansierad forskning. Detta trots att den fakultetsmedelsfinansierade är mer omfattande vid HT-fakulteterna. Kanske för att vi tar den forskningen för given – det handlar ju om vad våra lärare gör på den egna forskningstiden. Forskningen talar för sig själv, vid seminarier och i publikationer.

Men det som vi invigde idag – HT:s fem forskningsplattformar – är något annat. Det är något så ovanligt för oss som en stor satsning på forskning på fakultetsmedel som inte primärt knyts till enskilda individer och deras forskningstid. Storleken på den satsningen är också betydande, den motsvarar ungefär en tredjedel av kostnaden för en årgång/generation doktorander.

Det var fantastiskt att höra de fem plattformarna presentera sig i förmiddags. Vilken entusiasm, vilken potential att föra forskningen vid HT-fakulteterna, nationellt och internationellt framåt vi fick ta del av!

Att det var vår fakultetsstyrelse som tog initiativet till detta tror jag var viktigt. Att vi anlitade externa sakkunniga vid granskningen av ansökningarna likaså. Naturligtvis skulle institutionerna själva ha kunnat besluta om och finansiera dessa plattformar. Men det är svårt att hantera konstellationer av forskare som tillhör olika institutioner. Och den tvärdisciplinariteten kännetecknar alla dessa fem. Jag hoppas att vi kontinuerligt får ta del av deras arbete , och att de är öppna för alla som vill ansluta till deras seminarier. Det ska bli fantastiskt spännande helt enkelt. Stort grattis och lycka till:

*Language Acquisition, MultilINguAlism, and Teaching, LAMINATE (förslagsställare: Marianne Gullberg och Jonas Granfeldt) 
*Space Humanities (förslagsställare: David Dunér)
*Christianity and Nationalism (förslagsställare: Jayne Svenungsson)
*Digital Integration Across Disciplines: Advancing Cultural Heritage Documentation, DIAD (förslagsställare: Nicoló Dell’Unto och Niclas Burenhult)
*DigitalHistory@Lund (förslagsställare: Sune Bechmann Pedersen och Marie Cronqvist)

Bästa hälsningar,
Johannes

Det verkar ha blivit ett fint utfall i årets RJ-omgång för våra fantastiska forskare vid HT-fakulteterna! Jag har svårt att överblicka RJ:s webbplats men jag hittade åtminstone dessa beviljade anslag:

Nicole Kruspe (projekt): ”Drunknade ord: Dokumentation av hotades språk på de tsunamidrabbade Nikobarerna”
Kristina Myrvold (projekt): ”Ikoniska skrifter i koloniala Punjab: Sikhisk religion, tryckkultur, och politik.”
Moa Petersén (sabbatical): ”Small woods where I met myself – the work and life of Jerry Uelsman 1934-1975.”
Anna Tornberg (projekt): ”Våld och krigföring bland de nordiska snörkeramiska grupperna: ett tvärvetenskapligt angreppssätt.”

Tillsammans med Malmö Universitet vår ”gemensamma” ansökan som redan fått VR-bidrag, ledd av: Maja Povrzanovic Frykman (projekt): ”De akademiska och kulturella fälten i Sverige ur ett ‘postmigrations’-perspektiv”

Tillsammans med geologerna fick vi medel till dendrolabbet, en ansökan ledd av: Dan Hammarlund (infrastruktur): ”Gammalt vedmaterial i nytt ljus”

På medicinsk etik dessutom en av våra tidigare HT-kolleger:
Linus Broström (projekt): Icke-diskriminerande forskningsetik.

Stort grattis till er alla!
(Hör gärna av er om jag missat någon)
Johannes

Formas är en underskattad finansiär av humanistisk forskning. Men kanske inte länge till. Nu fick Lena Halldenius med kolleger utdelning i Formas årliga öppna utlysning med projektet: Cash – Mänskliga rättigheter och social hållbarhet i övergången till ett kontantlöst samhälle. Stort grattis!
Bästa hälsningar,
Johannes

Jag har haft två stora läsupplevelser den här veckan, av lite oväntat slag. Den ena var Alf Hornborgs artikel i Sydsvenskan om att ”Icke-våld är det enda hållbara”. Den andra var en sorts intellektuellt testamente av en av vår tids största riskforskare, Paul Slovic: ”Risk perception and risk analysis in a hyperpartisan and virtuously violent world”. De två texterna är förstås ojämförbara på en mängd sätt. Men de pekar båda mot det akuta behovet av att förstå människans beslutsfattande i situationer där vi handlar på ett som inte ligger i vårt långsiktiga intresse – och där vi är medvetna om att det vi gör strider mot våra uttalade värderingar. Hornborg argumenterar för att vi inte kan bryta oss ur det globala samhällsmaskineriet. Slovics förklaring är möjligtvis något mer hoppingivande, att vissa värderingar blir mer framträdande än andra när vi fattar beslut. Det gäller att förstå vilka de är – och om det går att balansera dem. Jag drar slutsatsen att humanvetenskaperna måste uppvärderas ytterligare – bara de kommer att kunna ge oss de verktyg vi behöver för att överleva.
Bästa hälsningar,
Johannes

Igår publicerade VR beslutslistan över beviljade anslag i humaniora och samhällsvetenskap – till stor glädje för många (och fullt förståelig besvikelse bland en del som inte fick). HT-fakulteterna gläds mycket med Elisabet Göransson, Arthur Holmer, Hege Markussen och Jonas Nordin! Dessutom beviljades ett av de projekt som vi och Fakulteten för kultur och samhälle i Malmö gav gemensamma fröpengar, vilket ger oss anledning att fortsätta den satsningen: Maja Prozanevic Frykman från Malmö universitet leder det projektet, och Cristine Sarrimo, Eleonora Narvselius och Barbara Törnquist-Plewa deltar. På motsvarande sätt döljer sig förstås HT-forskare i en del andra projekt som andra fakulteter och lärosäten förvaltar. En del av våra unga forskare som är på postdoktorsvistelser vid andra lärosäten har också fått medel. Ett av de namn som jag genast känner igen i anslagslistan är Philip Pärnamets (KI).

Ni får leva med att uppräkningen ovan har sina brister, men ett Stort grattis riktas till alla som fick medel! (Och det är bara tre veckor till dess att RJ publicerar sina beslut.)

Johannes