HT:s dekanblogg

VR publicerade idag beslut om bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Humanistisk infrastruktur tog ett rejält kliv framåt i och med att ett av de beviljade projekten är HUMINFRA – en infrastruktur för digital humaniora som Lunds universitet koordinerar genom Humanistlaboratoriet och Marianne Gullberg. Vi lär höra mycket mer om detta inom kort!

Också infrastrukturerna InfraVis (infrastruktur för visualisering av vetenskapliga data) och SweDigArk (Svensk nationell infrastruktur i digital arkeologi) som har stark koppling till HT-forskning beviljades medel.

Stort Grattis!
Johannes

Det är tydligt att HT-fakulteterna är inne i en generationsväxling. Lärarförslagsnämnden har kanske aldrig haft så många tillsättningsärenden som nu. I en tid där regeringen i pandemins spår successivt tvingats senarelägga slutdatum för uppdraget till myndigheterna om att vidta åtgärder för att så många som möjligt av de anställda ska kunna arbeta hemifrån (nu till 28 september) har vi fortsatt att rekrytera i god takt. Och personer som arbetat här har slutat. När vi äntligen återvänder till LUX och SOL och de andra hus vi finns i kommer vi att vara delvis nya fakulteter.

Vi försöker uppmärksamma dem som slutar, även om vi skulle kunna göra mer. Sedan några år tillbaka har vi till exempel en pensionärshögtid. Men hur välkomnar vi och informerar om de nya? Det sker naturligtvis på institutions- och ämnesnivå, men det är kanske också en uppgift för hela fakulteterna. Jag vet inte riktigt hur man går tillväga för att göra det, men här kommer ett första försök. Jag bad tre av dem vi nyligen rekryterat att kort beskriva sig själva här i bloggen. Jag hoppas kunna fortsätta med det så att de personer vi anställer via en process i lärarförslagsnämnden får chansen att presentera sig:

Peter Jordan has just started as the new Professor of Archaeology at Lund University. Over the next years he will be working with colleagues to develop a range of new research, teaching and societal engagement themes. He’s just launched a new Sweden-Japan research programme to look at major natural disasters including volcanic “super eruptions”, focusing on understanding their ancient impacts and legacies, plus development of interdisciplinary knowledge and insight that has future societal relevance. He’s also collaborating with colleagues across Siberia, the Russian Far East and northern Japan to understand long-term human responses to climate change, as well as the deeper origins of indigenous cultural diversity. Closer to home, he will be working with colleagues in Sweden and Denmark to investigate the earliest societies that moved into southern Scandinavia after the end of the last Ice Age, including new research into submerged sites and archaeological heritage now located in shallow coastal waters. Prior to coming to Lund University he was employed at the University of Groningen in the Netherlands and recently held a JSPS Research Fellowship at Hokkaido University in Japan.

Elisabet Björklund, universitetslektor, filmvetenskap: Jag är filmvetare och disputerade 2013 vid Lunds universitet på en avhandling om sexualupplysningsfilmens historia i Sverige. Efter det har jag bland annat gjort en postdok på Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och arbetat som lektor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet. Inom min nya anställning ser jag fram emot att få undervisa på många olika slags kurser i filmvetenskap, och jag hoppas också få möjlighet att arbeta med pedagogisk utveckling och att på sikt vara med och planera nya kurser. Jag ser också fram emot att bidra till institutionens forskningsmiljö. Min forskning fokuserar på sexualitet och reproduktion i svensk film- och tv-historia, och under de kommande tre åren kommer jag att arbeta med ett VR-finansierat forskningsprojekt med titeln ”Reproduktion, medicin och politik i svensk television, 1956-1975”. I ett längre perspektiv skulle jag också vilja arbeta med att utveckla och medverka i större, gärna ämnesöverskridande, forskningsprojekt. 

Valentina Fantasia, biträdande universitetslektor, kognitionsvetenskap obtained her Ph.D. in Developmental Psychology at the University of Portsmouth (UK) as an Early Stage fellow in the MSCA-funded project TESIS (Towards an Embodied Science of Intersubjectivity). She was a postdoc at the Max Planck Institute for Human Development (Berlin) and at La Sapienza Rome University. Her research mainly focuses on the development of social cognition in infants’ daily routine interactions as a participatory sense-making process. She is also interested in studying how socio-cultural practices and contexts (e.g. outdoor) shape social learning experiences. Her methods span from quantitative to observational and ethnographic. In her work within the WASP-HS project, her aim is to adopt an embodied and behavioural analytical approach to study the interactional dynamics between humans and social robots, e.g. how they can develop fine-grained skills for joint action and sharing of meanings, e.g. by reciprocally expressing and perceiveing emotions, or establishing and maintaining behavioural attunement.

Bästa hälsningar, Johannes

2021 års ”Ig Nobel Prize” delades ut igår. Pristagarna har bedrivit forskning ”that makes people LAUGH, then THINK.”

Priset i biologiklassen gick till ”Susanne Schötz for analyzing variations in purring, chirping, chattering, trilling, tweedling, murmuring, meowing, moaning, squeaking, hissing, yowling, howling, growling, and other modes of cat–human communication.”

Stort grattis, Susanne!!

Tänker man på det är det smått otroliga framgångar som forskare med HT-anknytning haft i dessa sammanhang.

2020 tilldelades Stephan Reber med kolleger akustikpriset ”for inducing a female Chinese alligator to bellow in an airtight chamber filled with helium-enriched air.”

Och 2018 tilldelades Tomas Persson, Gabriela-Alina Sauciuc, and Elainie Madsen priset i antropologi ”for collecting evidence, in a zoo, that chimpanzees imitate humans about as often, and about as well, as humans imitate chimpanzees.”

Ibland har det menats att Lundaforskare lyckas med den svåra konsten att kombinera humor, kreativitet och kvalitet, och kanske är det det vi ser ett utslag av här. 

Stort tack för er uppskattade och viktiga forskning!

Johannes

Expressens ledare idag kallar ledarskapet för ”humanistiska fakulteten” för sölkorvar. Återgången till campusundervisning går för långsamt, menar de.

Denna måndag, då så många återvänder från sommarledigheterna, vill jag därför ta tillfället i akt och rikta ett stort tack till alla som arbetat så föredömligt med coronaanpassningen på HT-fakulteterna. Det har varit ett stort arbete som involverat i princip alla, anställda såväl som studentrepresentanter.

Det vi gör inför hösten med dubbel schemaläggning för period och 3 och 4, ifall vi får bedriva undervisning utan avståndsrestriktioner, innebär en stor belastning på såväl lokalbokning som lärarnas planering av kursupplägg.

Bestämmer rektor att detta inte räcker gör vi naturligtvis mer.

Det är inte helt lätt att under stor osäkerhet detaljplanera schemaläggningen av flera hundra kurser som ska samsas med forskning och allt annat vi använder våra lokaler till på ett coronasäkert sätt. Det är inte enkelt att anpassa kursgivningen till så skiftande pedagogiska förutsättningar som det handlat om. Det är inte heller helt givet att samtliga kurser ska återgå till hur det var före pandemin – men det senare är en fråga att diskutera lärare och studenter emellan under månaderna som kommer.

Välkomna tillbaka till en höst när vi äntligen börjar träffa varandra igen. Tanken är att återgången ska ske under ordnade former – och stegvis.

Johannes

Lunds universitet beviljades en forskarskola om 40 msek när Vetenskapsrådet idag publicerade sitt bidragsbeslut. Roger Johansson från utbildningsvetenskap står som huvudsökande för Lunds universitets räkning, och forskarskolan ska genomföras i samverkan med Malmö universitet, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Uppsala universitet, Södertörns högskola, Linnéuniversitetet, Gävle högskola och Kungliga Tekniska Högskolan.

Ansökan avser totalt nio doktorander och involverar alltså åtta lärosäten och till dem knutna skolhuvudmän. Doktoranderna antas vid Lunds universitet inom utbildningsvetenskap. Doktoranderna erbjuds sedan placering vid något av de deltagande lärosätena vilket ger möjligheter att göra studier i flera olika sammanhang. Forskare från samtliga åtta lärosäten deltar både som handledare och i kursernas genomförande. Samtliga involverade har lång erfarenhet av att driva forskningsmiljöer, forskningsprojekt och forskarskolor.

Stort grattis!
Johannes

Idag beslutade HT:s fakultetsstyrelses AU att föreslå rektor att informera om tre nya anställningar som professor: i japanska med språkvetenskaplig inriktning, i språkdidaktik, särskilt svenska, samt i språkdidaktik, särskilt engelska. De senare två professurerna är rörliga och inriktade på att utgöra en drivande kraft i vidareutvecklingen av en forskningsbaserad lärarutbildning. Därmed tar vi ett rejält tag om utvecklingen av Lunds universitets satsning på ämneslärarutbildning.

Idag kom också besked från UKÄ:s granskning:

”Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att ge det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 i undervisningsämnet svenska vid Lunds universitet.”

”Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att ge det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet svenska vid Lunds universitet.”

Det känns som en bra avslutning på terminen,
Johannes

Vetenskapsrådets utlysning av internationella postdoktorer är av hävd något som HT:s unga forskare brukar lyckas bra i. Den här utlysningen utgjorde inget undantag. Av totalt tio beviljade postdoktorat inom HS gick tre till Lund och HT. Det uppseendeväckande den här gången framgår när man tittar närmare på listan:

Sabine Gosselke Berthelsen, Bearbetning av prosodiska signaler i andraspråksinlärning

Malin Svensson Lundmark, Att utforska käkartikulation

Eline Visser, Satsstruktur i Uruangnirin

Ett stort grattis till Sabine, Malin, Eline och allmän språkvetenskap!

Johannes

Hej, 

HT-fakulteterna inväntar ett nytt rektorsbeslut, som kommer tidigast i början av nästa vecka, med anledning av Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd som börjar gälla från den 1 juni och som innebär att rådet om att utbildningar för vuxna bör erbjuda distansundervisning upphör att gälla. Vi kommer inte att fatta några egna nya beslut innan rektorsbeslutet kommer. 

 (I praktiken hänger mycket på om kravet på att hålla avstånd i vår verksamhet kommer att ligga kvar. Det påverkar vår lokalanvändning mest.)

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/verksamheter/larosaten-och-annan-hogre-utbildning/

Fortsatt trevlig promotionsdag och helg,

Johannes

I den strategiska planen för Lunds universitet skrivs det tydligt fram att vår verksamhet strävar efter att sammanfläta undervisning och forskning. Det finns många perspektiv på den frågan. Ett av dem är hur en lektor får tid att forska.

HT-fakulteterna har under de senaste åren drivit frågan om externfinansiering ganska hårt. Jag har varit en av dem. Jag tror fortfarande att den enda hållbara möjligheten i vårt svenska system att som lektor få tillräckligt mycket forskningstid är att då och då dra in externa medel. Jag har vidare argumenterat för att eftersom utlysningsförfarandet av externa medel är så chansartat, speciellt för dem som inte är alldeles nydisputerade och inte har en historia av framgångsrika ansökningar om externa medel bakom sig, är det viktigt att vi hjälps åt – att de som är framgångsrika söker till fler än sig själva. (Jag vill tro att vi på många sätt är ganska lika naturvetarna – och så gör de där. Det ska dock noteras att de, liksom t ex samhällsvetare, på grund av potternas storlek, har det betydligt lättare än humanister och teologer att nå framgång med externa ansökningar).

På senare tid har jag oroats över att det är så vanligt att vi när vi anställer lektorer söker någon som i första hand är beredd att ta hand om vårt undervisningsbehov. Vi söker i många fall inte den som har forskningsambitioner. Det är naturligtvis en stor fördel om vi anställer en bra forskare, men i första hand vill vi ha någon som trivs med att undervisa mycket. Det är fullt förståeligt. Det är klurigt och tar tid att hitta bra vikarier. Vi sätter med rätta ett enormt stort värde på dem som håller samman våra utbildningar.

Men, man kan åtminstone hypotetiskt tänka att, om vi söker den som inte är intresserad av att försvinna iväg i externa forskningsprojekt redan från dag ett, hur ska vi då garantera att den personen får möjlighet att forska i så rimlig omfattning att vi sammanflätar undervisning och forskning? Hur kan vi i efterhand reparera vårt kortsiktiga fokus på undervisningsbehovet?

Det här tror jag är en av de riktigt viktiga strategiska frågorna för HT-fakulteterna. Den hanteras inte i första hand genom vårt fokus på att ge medel för att skriva bra ansökningar – oavsett om det är till Vr, RJ eller ERC. Den handlar om att korrigera ett kortsiktigt fokus och att stimulera en lärare som rekryterats av en anledning att fortsätta att utveckla sin forskning. Hur gör vi det på ett bra sätt? När vi vet svaret på den frågan behöver vi sätta in resurser.

Trevlig helg,

Johannes