HT:s dekanblogg

Vid årsskiftet axlar Urban Eriksson, docent i fysik och specialiserad i fysikdidaktik, rollen som prefekt vid UVET.

Urban har en bakgrund som gymnasielärare i fysik och matematik, och arbetade som sådan på Komvux i Kristianstad i 5 år på 90-talet. 1997 fick han anställning på Högskolan Kristianstad (HKR), där han arbetade i ca 25 år med lärarutbildning på alla nivåer. Även ingengörsprogammen fick en del uppmärksamhet vad gäller undervisning i fysik. Urban utvecklade också tidigt HKRs astronomiundervisning till att bli helt distansbaserad. Under åren har han också undervisat på International baccalaureate programmet på gymnasiet (ma, fy). Han brinner också för samverkan och har ägnat många år till att visa och prata om rymden för allmänheten, både i planetarium och på föreläsningar.

Urban har en licentiatexamen i astronomi vid LU 2007 och disputerade vid Uppsala universitet 2014 i fysikdidaktik med avhandlingen Reading the Sky – from starspots to spotting stars. Avhandlingen har två delar, dels astronomi och dels fysik-och astronomididaktik, med fokus på studenters svårigheter med att ”läsa himlen” dvs urskilja disciplinärt relevanta aspekter – disciplinary discernment – ur alla de semiotiska resurser (bilder, grafer, matematik, text, simuleringar, mm) som används inom disciplinerna. Sedan disputation har han arbetat med att utveckla socialsemiotiken i fysikundervisningen som teoretiskt ramverk för att förstå och beskriva de utmaningar som studenter möter när de skall lära sig fysik och astronomi; ett arbete som alltjämt fortgår. 2017 fick han postdoktorat vid Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF) vid fysiska institutionen på LU, och 2019 tog han över föreståndarrollen för NRCF som universitetslektor i fysik med specialisering i fysikdidaktik. 2019 blev han också docent i fysik vid LU med specialisering i fysikdidaktik. Samtidigt är han också ledare för den fysikdidaktiska forskargruppen han skapat vid centrumbildningen – Lund University Physics Education Research (LUPER) – med i dagsläget två doktorander och en postdoktor, vilka han handleder. Utöver dessa handleder han också några doktorander vid andra universitet världen över.

Mycket välkommen till HT, Urban!
Johannes

Lunds universitet har idag beslutat om en hanteringsordning för intresseanmälan om profilområden vid LU. En viktig del av denna ordning består i att öppna för intresseanmälningar från forskargrupper som möter speciella kriterier som anges i hanteringsordningen. Jag vill med detta meddelande uppmuntra forskare från HT-fakulteterna att ta del i processen att forma förslag till profilområden. Att ge sig in i detta arbete är inte något för alla, men det kan hända att de bästa förslagen är helt oväntade för oss.

Parallellt med denna uppmaning kommer HT också kontakta ett mycket begränsat antal forskare som vi förväntar oss ska bidra till arbetet med profilområden för HT:s räkning. Om man blir kontaktad eller inte är dock ingen indikation på chansen att vara framgångsrik i sin intresseanmälan.

Den bästa informationen så här långt om vad det är som LU söker ges, tycker jag i bloggen

https://profile-areas.blogg.lu.se/faqs-about-the-profile-areas-answered-by-the-lund-university-management/

Bästa hälsningar,

Johannes

Lunds universitet har kommit i mål med ytterligare en av rekryteringarna inom professorsprogrammet och är glada att hälsa Oliver Scharbrodt till Lund inom ett par månader.

Oliver Scharbrodt will join Lund University as Professor of Islamic Studies in March 2022. In his research he focusses on modern Islam in two regional contexts: the Middle East and Europe. He uses historical and textual approaches to understand the intellectual history of modern Islam in the Middle East and also engages in ethnographic research to examine the minority experiences of Muslims in Europe. Oliver has done extensive research on Muslims in Europe as editor-in-chief of the Yearbook of Muslims in Europe (2014-2019) and remained member of its editorial board until 2021. Equally, his work illustrates the complex and diverse dynamics of modern Islamic thought, for example, in his forthcoming book on the highly influential 19th century Muslim reformer Muhammad ‘Abduh (1849-1905). Informed by recent debates in Religious Studies, Oliver’s research seeks to broaden the methodological remit of Islamic Studies as an interdisciplinary field of research that combines historical expertise, language skills and an in-depth engagement with lived Islam through ethnographic research. His current research project on transnational Twelver Shia Islam, funded by a Consolidator Grant of the European Research Council, brings these different disciplinary perspectives together in order to produce a new understanding of global role of Twelver Shia Islam.

Bästa hälsningar,
Johannes

Igår stängde journalistutbildningen de lokaler de haft sin redaktion i. Det var överraskande för mig att lokalproblemen var så stora, men att utbildningen behövde en ny redaktionslokal har varit känt en tid. Jag hade initialt förhoppningar om att Campus Helsingborg skulle erbjuda en tillfredsställande lösning, men det fungerade inte med institutionens behov. Nu hoppas jag att utbildningen snabbt finner en ny redaktionslokal och helst att vi får en lokalisering där utbildningens fulla potential kan realiseras. Det är utan tvekan en av de utbildningar som kan sätta HT-fakulteterna på kartan, och det är mycket ledsamt om sammanhanget har att göra med bristfälliga lokaler.

Trevlig helg,

Johannes

Det finns donatorer och stiftelser som betyder oerhört mycket för våra forskare och lärare utan att göra stor sak av det. Det blir inga pressreleaser. Ibland är hemsidorna utan större innehåll.

En av dessa betydelsefulla donatorer är Jan Hain, och de stiftelser som bär hans och hans föräldrars namn har uppmärksammat många humanister och medicinare genom åren.

I förrgår hölls en högtidsmiddag i Malmö, där stipendiater och pristagare från 2020 (då middagen fick ställas in) och 2021 samlades, presenterade sin forskning och fick svara på Jans intressanta frågor. Det blev en lång eftermiddag. De humanistiska fonderna hade fyra stipendiater och en pristagare, och de medicinska ungefär lika många.

Även om vi nog redan tidigare meddelat namnen från 2020, vill jag ändå nämna Jonathan Wistrand och Rachel Irwin igen.

Vår pristagare, Bodil Persson arbetade i flera år som allmänläkare i Bromölla innan hon bestämde sig för att doktorera i historia. Hennes presentation om pesten i det tidiga 1700-talets Skåne (och några utvikningar om kolera och mjältbrand i Kristianstadtrakten) kändes märkligt aktuell, och den följdes av en spännande frågestund.

Våra stipendiater, Niclas Burenhult och Mia-Marie Hammarlin, bjöd också på mycket intressanta inblickar i respektive forskningsområde och inte minst i hur forskningens vardag kan te sig på Malackahalvön och bland Hälsinglands vaccinationsskeptiker.

I mitten satt Jan Hain, väl förberedd och nyfiken. Jag hoppas att han också kände att han gav ett viktigt stöd till forskningen, både inom humaniora och medicin.

Trevlig helg,
Johannes

HT-fakulteternas senaste rekrytering är Helén Persson:

Helén har en gymnasielärarexamen i historia och svenska. Sedan 2004 har hon utbildat blivande lärare på Högskolan Kristianstad. För tre år sedan disputerade Helén i historia vid Lunds universitet med avhandlingen Historia i futurum: om progression i historia i läroböcker och styrdokument 1919-2012.

Hennes forskning utgår från historiekulturella frågeställningar om vilken historia som väljs ut som relevant och hur den brukas inom ramen för historiekulturen. Avhandlingen behandlar frågor om progression och hur progression i historia kan definieras och identifieras i skolans historieämne. Ur ett mer övergripande perspektiv handlar frågorna om synen på historieämnets relevans i Sverige under 1900-talet. Det är frågor som hon hoppas utforska ytterligare inom ramen för anställningen som biträdande lektor på utbildningsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet.

Välkommen till LU, Helén!

Trevlig helg,

Johannes

Hej, jag får sannolikt återkomma på detta tema inom kort igen, då vi har flera tillsättningar på gång, men idag är jag glad att kunna meddela följande:

Susanne Berndt Ersöz, universitetslektor, antikens kultur och samhällsliv är kanske ett bekant namn eftersom hon har vikarierat som lektor vid Institutionen för arkeologi och antikens historia. Hon tillträder nu som tillsvidare anställd och ser fram emot att få fortsätta det goda samarbetet med sina kollegor och få möjlighet till att vidareutveckla kursutbudet och undervisningens pedagogiska utformning.
Susanne har lång erfarenhet av både undervisning och forskning som företrädesvis behandlat östra Medelhavsområdet ur en rad olika aspekter som religion, konst och historia. Hon disputerade 2003 på en avhandling om frygiska klipphelgedomar och innan hon kom till Lund ledde hon bl a vid Stockholms universitet ett par VR-finansierade forskningsprojekt om lokala kulter i Mindre Asien under persisk tid och om rituell kastrering under antiken. Idag ser hon fram emot att bidra till institutionen forskningsmiljö genom sina studier av unika väggmålningar från de amerikanska utgrävningarna (University of Pennsylvania) av den frygiska huvudstaden Gordion. Hon är också engagerad i publicering av arkeologiskt material (graffiti och ”pot marks”) från Kerkenes Dağ i Mindre Asien, ett arkeologiskt projekt lett av Chicagos universitet.

Trevlig helg,

Johannes

Så har bidragsbesluten för VR:s öppna utlysning inom HumSam äntligen kommit. Återigen har vi anledning att gratulera flera av våra forskare och lärare:

Sune Bechmann Pedersen (mediehistoria)
Turismstyrning och skapandet av Europa (1918–1957)

Niclas Burenhult (allmän språkvetenskap)
The Forager’s Index: Komplexa demonstrativsystem hos Sydöstasiens sista jägare-samlare

Philip Dodds (etnologi, musikvetenskap)
Musikalisk kolonisering: Skottar och svenskar i södra Afrika, 1770–1850

Eva Klingvall (engelska)
Minnets roll i hjärnans bearbetning av språk

Max Liljefors (konsthistoria och visuella studier)
Skilda konstvärldar: Konsten som gränsobjekt mellan konst & hälsa-fältet och konstvetenskapen

Kristina Lundblad (bok- och bibliotekshistoria)
Vetandets typografi. Det grafiska formandet av discipliner, akademisk identitet och föreställningar om vetenskaplighet

Stephan Reber (kognitionsvetenskap)
Evolutionen av exekutiva funktioner

Stort grattis och lycka till med de spännande projekten!

Johannes

Det känns kanske litet fånigt att rapportera om detta, men givet det ökade intresset för universitetsrankningar och Lunds universitets strävan att också i framtiden vara ett av de 100 mest framstående universiteten i världen, känns det ändå bra att Lunds universitet bryter vad som verkat vara en långsamt nedåtgående utveckling i THE-rankningarna när det gäller området Arts and Humanities. Efter att under några år legat på 101-125 plats har vi återigen tagit oss in bland de hundra (99:e plats). Arts and Humanities är huvudsakligen HT-ämnen, men också arkitektur och ämnen som hör till K.

Artikeln i samband med att 2022 års rankning publicerades är läsvärd – den handlar mest om hur lärosäten som traditionellt är starka inom tekniska områden förbättrat sig inom Arts and Humanities och varför det kan vara strategiskt viktigt för dem att göra det:

”Technology-focused universities are rising up the arts and humanities subject rankings, possibly reflecting increasing collaboration between the two disciplines.”

Läs hela artikeln här: https://www.timeshighereducation.com/news/arts-and-humanities-subject-rankings-2022-results-announced

Bästa hälsningar,

Johannes

HT-fakulteterna har rekryterat tillträdande kanslichef som tar över efter Gunnel Holm under senvåren 2022. Vi är nu glada att kunna meddela att Karin Salomonsson tackat ja till anställningen. Karin kommer med början i februari att bekanta sig med den nya rollen och tar över ansvaret för kansliet i maj.

Karin presenterar sig så här:

Karin Salomonsson, tillträdande kanslichef HT-fakulteterna: Jag är docent och lektor i etnologi, och verksam som lärare och forskare vid Institutionen för kulturvetenskaper. Jag disputerade 1998 med en avhandling som problematiserade socialarbetaryrkets framväxt och professionalisering. Forskningsfrågor kring ett föränderligt arbetsliv, identitet, upplevelseekonomi, konsumtionskultur och hållbarhet har sedan dess fångat mitt intresse genom olika externfinansierade forskningsprojekt. Parallellt med undervisning och forskning har jag i olika perioder verkat som prefekt, först vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap på Campus Helsingborg och sedan vid Institutionen för kulturvetenskaper. Erfarenheter från olika verksamheter och ansvarsområden har övertygat mig om hur viktigt det är att administrativa, organisatoriska, strategiska och inte minst arbetsmiljörelaterade aspekter av universitetslivet fungerar smärtfritt för att på bästa sätt stödja och underlätta för studenter, lärare och forskare.

Mycket välkommen i denna nya roll, Karin!

Johannes