Tänkte bara tipsa om Vetenskapens värld idag (SVT2 13 sep kl 20:00-21:00). Under rubriken fartygen som förändrade världen blir det en spännande film om Gribshunden, skeppsvraket från medeltiden utanför Ronneby. Filmen har tidigare visats i USA, där intresset varit stort. Flera av våra lärare och forskare från HT är med. Klart sevärd!
Bästa hälsningar,
Johannes
2021 års ”Ig Nobel Prize” delades ut igår. Pristagarna har bedrivit forskning ”that makes people LAUGH, then THINK.”
Priset i biologiklassen gick till ”Susanne Schötz for analyzing variations in purring, chirping, chattering, trilling, tweedling, murmuring, meowing, moaning, squeaking, hissing, yowling, howling, growling, and other modes of cat–human communication.”
Stort grattis, Susanne!!
Tänker man på det är det smått otroliga framgångar som forskare med HT-anknytning haft i dessa sammanhang.
2020 tilldelades Stephan Reber med kolleger akustikpriset ”for inducing a female Chinese alligator to bellow in an airtight chamber filled with helium-enriched air.”
Och 2018 tilldelades Tomas Persson, Gabriela-Alina Sauciuc, and Elainie Madsen priset i antropologi ”for collecting evidence, in a zoo, that chimpanzees imitate humans about as often, and about as well, as humans imitate chimpanzees.”
Ibland har det menats att Lundaforskare lyckas med den svåra konsten att kombinera humor, kreativitet och kvalitet, och kanske är det det vi ser ett utslag av här.
Stort tack för er uppskattade och viktiga forskning!
Johannes
Expressens ledare idag kallar ledarskapet för ”humanistiska fakulteten” för sölkorvar. Återgången till campusundervisning går för långsamt, menar de.
Denna måndag, då så många återvänder från sommarledigheterna, vill jag därför ta tillfället i akt och rikta ett stort tack till alla som arbetat så föredömligt med coronaanpassningen på HT-fakulteterna. Det har varit ett stort arbete som involverat i princip alla, anställda såväl som studentrepresentanter.
Det vi gör inför hösten med dubbel schemaläggning för period och 3 och 4, ifall vi får bedriva undervisning utan avståndsrestriktioner, innebär en stor belastning på såväl lokalbokning som lärarnas planering av kursupplägg.
Bestämmer rektor att detta inte räcker gör vi naturligtvis mer.
Det är inte helt lätt att under stor osäkerhet detaljplanera schemaläggningen av flera hundra kurser som ska samsas med forskning och allt annat vi använder våra lokaler till på ett coronasäkert sätt. Det är inte enkelt att anpassa kursgivningen till så skiftande pedagogiska förutsättningar som det handlat om. Det är inte heller helt givet att samtliga kurser ska återgå till hur det var före pandemin – men det senare är en fråga att diskutera lärare och studenter emellan under månaderna som kommer.
Välkomna tillbaka till en höst när vi äntligen börjar träffa varandra igen. Tanken är att återgången ska ske under ordnade former – och stegvis.
Johannes
Lunds universitet beviljades en forskarskola om 40 msek när Vetenskapsrådet idag publicerade sitt bidragsbeslut. Roger Johansson från utbildningsvetenskap står som huvudsökande för Lunds universitets räkning, och forskarskolan ska genomföras i samverkan med Malmö universitet, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Uppsala universitet, Södertörns högskola, Linnéuniversitetet, Gävle högskola och Kungliga Tekniska Högskolan.
Ansökan avser totalt nio doktorander och involverar alltså åtta lärosäten och till dem knutna skolhuvudmän. Doktoranderna antas vid Lunds universitet inom utbildningsvetenskap. Doktoranderna erbjuds sedan placering vid något av de deltagande lärosätena vilket ger möjligheter att göra studier i flera olika sammanhang. Forskare från samtliga åtta lärosäten deltar både som handledare och i kursernas genomförande. Samtliga involverade har lång erfarenhet av att driva forskningsmiljöer, forskningsprojekt och forskarskolor.
Stort grattis!
Johannes
Idag beslutade HT:s fakultetsstyrelses AU att föreslå rektor att informera om tre nya anställningar som professor: i japanska med språkvetenskaplig inriktning, i språkdidaktik, särskilt svenska, samt i språkdidaktik, särskilt engelska. De senare två professurerna är rörliga och inriktade på att utgöra en drivande kraft i vidareutvecklingen av en forskningsbaserad lärarutbildning. Därmed tar vi ett rejält tag om utvecklingen av Lunds universitets satsning på ämneslärarutbildning.
Idag kom också besked från UKÄ:s granskning:
”Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att ge det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 i undervisningsämnet svenska vid Lunds universitet.”
”Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att ge det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet svenska vid Lunds universitet.”
Det känns som en bra avslutning på terminen,
Johannes
Vetenskapsrådets utlysning av internationella postdoktorer är av hävd något som HT:s unga forskare brukar lyckas bra i. Den här utlysningen utgjorde inget undantag. Av totalt tio beviljade postdoktorat inom HS gick tre till Lund och HT. Det uppseendeväckande den här gången framgår när man tittar närmare på listan:
Sabine Gosselke Berthelsen, Bearbetning av prosodiska signaler i andraspråksinlärning
Malin Svensson Lundmark, Att utforska käkartikulation
Eline Visser, Satsstruktur i Uruangnirin
Ett stort grattis till Sabine, Malin, Eline och allmän språkvetenskap!
Johannes
Hej,
HT-fakulteterna inväntar ett nytt rektorsbeslut, som kommer tidigast i början av nästa vecka, med anledning av Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd som börjar gälla från den 1 juni och som innebär att rådet om att utbildningar för vuxna bör erbjuda distansundervisning upphör att gälla. Vi kommer inte att fatta några egna nya beslut innan rektorsbeslutet kommer.
(I praktiken hänger mycket på om kravet på att hålla avstånd i vår verksamhet kommer att ligga kvar. Det påverkar vår lokalanvändning mest.)
Fortsatt trevlig promotionsdag och helg,
Johannes
I den strategiska planen för Lunds universitet skrivs det tydligt fram att vår verksamhet strävar efter att sammanfläta undervisning och forskning. Det finns många perspektiv på den frågan. Ett av dem är hur en lektor får tid att forska.
HT-fakulteterna har under de senaste åren drivit frågan om externfinansiering ganska hårt. Jag har varit en av dem. Jag tror fortfarande att den enda hållbara möjligheten i vårt svenska system att som lektor få tillräckligt mycket forskningstid är att då och då dra in externa medel. Jag har vidare argumenterat för att eftersom utlysningsförfarandet av externa medel är så chansartat, speciellt för dem som inte är alldeles nydisputerade och inte har en historia av framgångsrika ansökningar om externa medel bakom sig, är det viktigt att vi hjälps åt – att de som är framgångsrika söker till fler än sig själva. (Jag vill tro att vi på många sätt är ganska lika naturvetarna – och så gör de där. Det ska dock noteras att de, liksom t ex samhällsvetare, på grund av potternas storlek, har det betydligt lättare än humanister och teologer att nå framgång med externa ansökningar).
På senare tid har jag oroats över att det är så vanligt att vi när vi anställer lektorer söker någon som i första hand är beredd att ta hand om vårt undervisningsbehov. Vi söker i många fall inte den som har forskningsambitioner. Det är naturligtvis en stor fördel om vi anställer en bra forskare, men i första hand vill vi ha någon som trivs med att undervisa mycket. Det är fullt förståeligt. Det är klurigt och tar tid att hitta bra vikarier. Vi sätter med rätta ett enormt stort värde på dem som håller samman våra utbildningar.
Men, man kan åtminstone hypotetiskt tänka att, om vi söker den som inte är intresserad av att försvinna iväg i externa forskningsprojekt redan från dag ett, hur ska vi då garantera att den personen får möjlighet att forska i så rimlig omfattning att vi sammanflätar undervisning och forskning? Hur kan vi i efterhand reparera vårt kortsiktiga fokus på undervisningsbehovet?
Det här tror jag är en av de riktigt viktiga strategiska frågorna för HT-fakulteterna. Den hanteras inte i första hand genom vårt fokus på att ge medel för att skriva bra ansökningar – oavsett om det är till Vr, RJ eller ERC. Den handlar om att korrigera ett kortsiktigt fokus och att stimulera en lärare som rekryterats av en anledning att fortsätta att utveckla sin forskning. Hur gör vi det på ett bra sätt? När vi vet svaret på den frågan behöver vi sätta in resurser.
Trevlig helg,
Johannes
Hej,
I vanliga fall hade jag åkt in till Lund imorgon. Och gått på HT-dagarna, med det spännande temat Dolda skatter. (För att komplicera det hela skulle detta evenemang ägt rum redan för ett år sedan). Härligt vårväder är utlovat – precis som det ska vara. Scillor och vårstjärnor hade lyst blåa i solskenet mellan SOL och LUX.
Finalen, för ett år sedan, hade varit Maria Nilssons Rausingföreläsning. Rektor hade varit där och överräckt pris när föreläsningen var över. Aulan hade varit full med folk. Och dessförinnan hade jag gått på andra fantastiska HT-föredrag. Jag har alltid tyckt mycket om det. Jag har imponerats av våra föreläsare, lärt mig en massa, sett resten av Lund – en del yngre, en del äldre – flockas, lyssna och ställa frågor. Ibland hade man till och med fått en liten miniföreläsning från åhörarhåll. Skolspåret, med våra presumtiva studenter, ibland bussade hit från Skövde. Fantastiska dagar, helt enkelt. Höjdpunkten på året. Efteråt har det känts färdigt för sommarlov.
Men i år?
Jo, i år blir det något nästan lika bra. HT-dagarna kommer att finnas digitalt från och med i morgon kl 9.00, på UR Samtiden. Jag har inte hunnit tjuvkika på så många av inspelningarna. Men de är fantastiska. Vilken kvalitet, vilket innehåll. Rekommenderas varmt!
https://www.ht.lu.se/samverkan/humanist-och-teologdagarna
Trevlig helg,
Johannes
Så var mastodontprojektet RQ20 i mål, boken tryckt och releasen överstökad. Releasen var dessutom tänkvärd – med fina kommentarer från flera av de medverkande. 830 sidor blev det till slut.
Länken till hela RQ20 finns här:
https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/rq20–lund-universitys-research-quality-evaluation-2020(b4d910c4-860b-4bb0-8c7b-9d823c1a4bb4).html
Inspelningen av ”RQ20 Report Launch Webinar” den 26/3 2021 kommer inom kort att kunna ses via en länk från RQ20-bloggen https://rq20.blogg.lu.se/
Många menar att vad som händer sedan inte är så viktigt. De pekar till exempel på det stora värdet i att ha gjort självvärderingen, att själva processen är det mest värdefulla. Det är säkert riktigt.
Själv tror jag dock att det är för tidigt att ställa in RQ20 i bokhyllan. Framförallt tror jag att det var en mycket god idé att skriva in ett kapitel som innehåller tänkvärdheter – formulerade som tio budord och nittiofem teser. De står i ett kapitel som projektledarna ansvarar för. I vilken utsträckning de är kondensat av det som projektledarna erfarit under processen och i vilken utsträckning de är självständiga reflektioner spelar inte så stor roll. De där budorden och teserna tror jag att vi kommer att ha glädje av länge till. Vi kan kritisera dem, berätta varför de inte passar våra unika verksamheter, men också lära oss något om hur vi kan utveckla oss i ljuset av dem. Och kanske kan vi till och med komma på ett par saker som saknas i uppräkningarna.
Stort tack till alla som varit inblandade i RQ20.
Bästa hälsningar,
Johannes
Kommentarer