HT:s dekanblogg

Regeringen meddelade den 3 februari att de flesta restriktioner på grund av covid-19 avvecklas från och med den 9 februari 2022. Detta innebär att från och med den 9 februari kommer mer undervisning att kunna genomföras på campus. Under en period kommer dock även digitala moment att förekomma. Det är därför viktigt att du är uppmärksam på den information som läraren ger dig och ändringarna i schemat i Canvas och/eller TimeEdit.

Övrig information
Tillhör du en riskgrupp? Kontakta studievägledaren för din utbildning.
Studenthälsan finns till för dig som behöver hjälp att hantera till exempel stress, rädsla att tala inför andra, oro, alkoholproblem, sömnsvårigheter eller nedstämdhet. Här finns mer information: https://www.lu.se/studera/livet-som-student/service-och-stod/studenthalsan.
Har du frågor om din utbildning? Kontakta studievägledaren på din institution.
Om du upplever problem med din utbildning kan du alltid kontakta Humanistiska och teologiska studentkåren, antingen genom att mejla till exp@hts.lu.se eller skicka ett anonymt formulär via https://htslund.se/sv/klaga. Du kan även besöka https://htslund.se för mer information om studentkåren.

Informationen på www.ht.lu.se/utbildning/covid-19 justeras löpande baserat på aktuella beslut och rekommendationer.

Trevlig helg,

Johannes

HT-fakulteterna är glada att meddela att Liesbeth Geevers tackat ja till anställning som universitetslektor i historia vid HT-fakulteterna. Liesbeth presenterar sig så här:

”Jag är historiker och fokuserar mest på 1500 och 1600-talen. Jag började min akademiska karriär med en avhandling om perioden strax före det nederländska upproret (1559–1567), då norra Nederländerna bröt sig ur habsburgarmonarkin och blev en självständig republik. Forskningen fokuserade på kommunikationen mellan centralhovet i Madrid och ”regionalhovet” i Bryssel, Nederländernas huvudstad, och jag försökte klura ut vad det var som hade gått fel mellan de olika elitgrupperna i habsburgarmonarkin vilket bidrog till upprorets utbrott.

Även om denna avhandling kan ses som ”riktig nationalhistoria” med fokus på nationalhjältarna som Wilhelm av Oranien, bytte jag snart fokus till den ”nationella fienden”: Habsburgdynastin som inte bara styrde Nederländerna ända till upproret, utan vars monarki inkluderade nästan halva Europa. Bortsett från det nederländska upproret var dynastin faktiskt väldigt framgångsrik i att hålla samman monarkin. Vad var deras hemlighet? Vilken roll spelade själva familjestrukturen och dynamiken bland familjemedlemmarna i detta? Hur ska vi se på samspelet mellan dynastier och statsbildning? Dessa frågor är fortfarande ledande i min forskning.

Efter disputationen 2008 vid Amsterdams universitet, har jag arbetat på en rad olika lärosäten i Nederländerna, Tyskland och Sverige (Utrecht, Nijmegen, Leiden, Giessen, Lund) som lärare och forskare. 2018–2020 var jag del av RJ projektet ”Dynastipolitik omvärderad: dynastier och statsbildning i de habsburgska och oldenburgska monarkierna 1500-1700”, tillsammans med Harald Gustafsson (vid Lunds universitet), och 2021 anställdes jag som lektor vid Södertörns högskola. Under alla år har jag undervisat om tidigmodern historia, världshistoria, diplomati, adeln och statsbildning mm, medan jag har också blivit aktiv som redaktör för olika tidskrifter och bokserier (The Court Historian, Scandia, Virtus).

Än så länge har min peregrinatio academia varit givande och spännande, och jag är glad över att ha fått träffa så många trevliga kollegor och nya vänner på vägen. Jag tar med mig mina erfarenheter och kontakter till Lunds universitet, som förhoppningsvis blir slutstationen för resan!”

Mycket välkommen (tillbaka) till Lund, Liesbeth!

Johannes

Pelle Snickars påbörjar sin anställning som professor i digitala kulturer i maj. Snickars är digital humanist och medievetare. Han har bedrivit forskning kring både äldre och nya medier, bland annat med fokus på olika former av digitalt kulturarv. Han har publicerat böcker om YouTube, om iPhone och Spotify liksom nyligen om kulturarvets mediehistoria. En ny samskriven bok, A History of the Media. From Big Bang to Big Data kommer på McGill-Queen’s University Press till hösten. Snickars leder för närvarande VR-projektet Välfärdsstaten analyserad. Textanalys och modellering av svensk politik, media och kultur, 1945-1989 som ägnar sig åt storskalig textanalys av tre centrala sfärer – politik, medier och kultur – i det svenska välfärdssamhällets framväxt. I ett nytt RJ-projekt, Moderna tider 1936 – framgent i samarbete med Humanistlaboratoriet – kommer Snickars och kollegor att undersöka vad samtida algoritmer för mönsterigenkänning ser och hör när de appliceras på mediehistoriskt källmaterial. All historieskrivning kräver tolkningsarbete – men vilka algoritmiska uttolkningar av det förflutna åstadkommer mjukvara?

Mer intresserad av Pelle Snickars? – läs hans blogg som nyligen firade 12-årsjubileum! http://pellesnickars.se/

HT-fakulteterna önskar Pelle Snickars mycket välkommen till Lund och noterar att vi i och med detta också tillsatt den första professorn inom ämnet.

Johannes

I normala fall sjuder SOL och LUX av liv vid terminsupptakten. Mängder av studenter deltar i introduktionsmöten, köar till bibliotek och caféer, samsas med forskare och lärare i våra lokaler och går på kursens första föreläsningar.

SOL och LUX är emellertid inte byggda för att undvika trängsel vid dessa tillfällen.

Humanistiska och teologiska fakulteterna bedömer att det på grund av den fortsatt ökade smittspridningen tillfälligt måste vidtas särskilda åtgärder för att kunna genomföra undervisning med undvikande av trängsel i anslutning till terminsupptakten i våra två huvudbyggnader.

Praktiska moment som måste ske i universitetets lokaler, studiebesök eller praktik får under perioden genomföras på plats, liksom examinationer.

Men kursintroduktioner samt kursupptakternas föreläsningar under terminens första två veckor (17–30 januari) ska genomföras digitalt. Under följande två veckor kan undervisningen återgå till campus i de fall då antalet studenter vid undervisningstillfället inte överstiger 50% av antalet sittplatser i undervisningslokalen.

Det är trist, men nödvändigt givet våra lokaler, och förhoppningsvis bidrar vi härigenom något till att ta udden av den nuvarande pandemivågens härjningar i Lund och Malmö, underlätta för de studenter och lärare som annars missat tillfällen att delta i eller genomföra undervisningen på grund av sjukdom eller karantän, samt skydda våra studenter och personal från att utsättas för smitta i våra lokaler.

Glöm inte att vaccinera er! Från och med mitten av februari förväntar vi oss att undervisningen kan bedrivas helt på campus igen, och vaccination minskar risken att drabbas av komplikationer i samband med covid 19.

Bästa hälsningar,
Johannes

Ht-fakulteterna är glada att kunna meddela att vi anställer en ny universitetslektor i filmvetenskap från och med april 2022:

Anna Mrozewicz, universitetslektor, filmvidenskab: jeg er skandinavist og film- og tv-forsker. Siden 2009 har jeg arbejdet som forsker og underviser ved Institut for Film, Medier og Audiovisuelle Kunstarter ved Adam Mickiewicz Universitet i Poznań, Polen. Jeg opnåede min ph.d.-grad i 2008 med en litteraturvidenskabelig disputats ved samme universitet. I 2018 blev jeg tildelt habilitationsgraden (DrLitt) på baggrund af den filmvidenskabelige monografi Beyond Eastern Noir. Reimagining Russia and Eastern Europe in Nordic Cinemas (Edinburgh University Press, 2018). I årene 2010–2012 var jeg ansat som postdoc ved Københavns Universitet og var bl.a. på kortere forskningsophold på Södertörns Högskola i Stockholm og på University of Amsterdam (UvA) i Nederlandene. Det nuværende akademiske år (2021–2022) tilbringer jeg som Visiting Fulbright Scholar ved Department of Scandinavian Studies, University of Washington, Seattle, USA. I forbindelse med min nye stilling som universitetslektor i filmvidenskab ved Språk- och litteraturcentrum ved Lunds Universitet ser jeg frem til at undervise i forskellige filmvidenskabelige kurser og til at bidrage til det stærke forskningsmiljø ved instituttet. Mit nuværende forskningsprojekt fokuserer på fremstillinger af natur og økologisk krise i nordiske film og tv-serier. Jeg arbejder også med de transnationale aspekter ved de nordiske film- og tv-kulturer. Jeg håber også at kunne bidrage til instituttets internationale samarbejde ved at inddrage og aktivt samarbejde med mit netværk af forskere fra Danmark, Polen, USA og andre lande.

Mycket välkommen till Lund, Anna!

Johannes

Den som läser tidningarna idag får flera goda HT-nyheter serverade.

Skånska Dagbladet meddelar att ”Hövdingens hall ska grävas fram i Uppåkra” och redogör också för användandet av avancerad naturvetenskaplig teknik i arbetet.

News Øresund meddelar att Journalistutbildningen vid Lunds universitet flyttar till Malmö.

Båda nyheterna kommer säkert att få vidare spridning. Framförallt markerar de startskotten för väldigt spännande utvecklingar av våra verksamheter, och i båda fallen ligger ett enormt arbete ute på institutionerna bakom framgångarna.

I våra egna kanaler har vi uppmärksammat att Katarina Lundin, docent i nordiska språk och lektor i svenska, får Lunds universitets studentkårers pedagogiska pris 2022. Därmed är Katarina, om jag inte minns fel, den första HT-läraren som får priset efter det att rutinerna för nominering ändrades 2014. Stort grattis!

Bästa hälsningar,

Johannes

När VR beviljade anslagsstöd till sju tvärvetenskapliga forskningsmiljöer idag fanns Mathias Osvath och hans projekt ”Tänkandets evolution: 325 miljoner år av intelligens studerat genom neurovetenskap, kognitiv zoologi och paleontologi” bland dessa.
Stort grattis!
Johannes

Från och med årsskiftet blir det byte på prefektposten vid Filosofiska institutionen. Tomas Persson går av efter sju år, och Martin Jönsson övertar ansvaret. Han presenterar sig så här:

Martin Jönsson disputerade på en avhandling i språkfilosofi 2008. Sedan dess har han intresserat sig även för frågor inom kunskapsteori, kognitiv psykologi samt socialpsykologi. Sedan han påbörjade sina doktorandstudier 2002 har han undervisat regelbundet vid filosofiska institutionen med uppehåll för forskningsvistelser vid Rutgers University (2006-2007), City University London (2011-2013) samt Ruhr University Bochum (2014). Vid årsskiftet fullbordar han ett sjuårigt studierektorskap vid filosofiska institutionen när han då med vördnad, nyfikenhet och tillförsikt axlar prefektskapet. Nästa år kommer han även att avsluta ett forskningsprojekt från Vetenskapsrådet med titeln ”En kunskapsteoretisk undersökning av interventioner mot implicita fördomar” samt leda ett tvärvetenskapligt tema vid Pufendorfinstitutet om post hoc interventioner.

Stort tack, Tomas! Och välkommen, Martin!
Johannes

Flera HT-forskare är med på listan över medarbetare som genom cirka 20% av anställningen knutits till BRCMH efter att ha varit framgångsrika i den utlysning av forskningsutrymmen som centrumbildningen gjorde tidigare i år:

Anna Tunlid – Idéhistoria
Elisabet Björklund – Filmvetenskap
Anna W Gustafson – Språkvetenskap

Vill lägga till etnologen Mia-Marie Hammarlin också, även om hon om man strikt följer anställningens placering hör till S.

BRMCH meddelar också att de organiserar en konferens på temat The Neuroscience of Empathy and Compassion tillsammans med Lund University Neuroscience i maj.

Trevlig Lucia,

Johannes

I somras skrevs lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet in i Högskolelagen, och redan under 2020 drog regeringen igång särskilda satsningar på utbildningar som på olika sätt främjar livslångt lärande. Det planeras för förändringar i arbetsrätten som avser rätten till kompetensutveckling och regeringen har också börjat planera för ändringar i studiemedelssystemet för att tillgängliggöra finansiering för det livslånga lärandet.

En tydlig definition saknas, men det handlar alltså om utbildning som ska svara mot ett behov av kompetensutveckling som kan finnas på arbetsmarknaden eller hos enskilda individer. Det vi vet frågas efter är korta kurser (ibland så korta som 1,5 hp – 3 hp) som erbjuds digitalt. Exempel på sådana finns nu vid HT-fakulteterna då rektor i veckan beviljade tillfälliga medel till tre korta, digitala kurser (3 hp) ur regeringens särskilda satsningar.

Det går att argumentera för att all utbildning på HT-fakulteterna svarar mot livslångt lärande, inte minst för att vi erbjuder så stor del fristående kurser. Men vi behöver ändå under våren 2022 ha en strategisk diskussion om hur vi förhåller oss till livslångt lärande i relation till vårt reguljära utbildningsutbud och hur olika korta utbildningar för livslångt lärande samspelar med till exempel programutbildningar.

Hur identifierar vi avnämare och hur tar vi reda på vilka kompetensutvecklingsbehov vi kan tillfredsställa? Bör vi satsa på ett antal strategiskt uttänkta utbildningar som vänder sig till tydligt definierade avnämare, eller ska institutionerna kunna laborera fritt med utvecklingen av denna typ av utbildning. 

Kan vi stärka kopplingen till större forskningsprogram, plattformar och samverkansinitiativ – så att dessa också resulterar i korta, digitala kurser för livslångt lärande?

Trevlig helg,

Sara och Johannes