Anna W Gustafsson och Per Anders Rudling är årets stipendiater i Inga och John Hain stiftelse för vetenskaplig humanistisk forskning. Stipendieutdelning ägde rum under högtidsmiddagen igår, och i samband med årets stipendier har de olika Hain-stiftelselserna fått en gemensam hemsida där man kan läsa om stiftelsen, vilka som erhållit stipendier och få utförliga presentationer av de senaste stipendiaterna.
Stort grattis,
Johannes
Hej,
I finliret efter de publicerade bidragsbesluten sker små förändringar, och vi är mycket glada att kunna meddela ytterligare ett beviljat VR-projekt.
Isak Hammar beviljas medel för ett projekt som heter Vetenskapliga tidskrifter och humanioras formering, ca 1850-1920 och som syftar till att kartlägga humanisters förändrade publiceringsmönster under perioden, men även undersöka tidskrifternas betydelse för disciplinära gränsdragningar och cirkulationen av humanistisk kunskap.
Stort grattis från oss på HT,
Johannes
Einar Hansen forskningspris till en forskare från Lunds universitet tilldelas Lovisa Brännstedt vid institutionen för arkeologi och antikens historia. Prismotiveringen lyder: ”Med det svenska forskningspriset 2022 vill Einar Hansens forskningsfond belöna Lovisa Brännstedt för sin nydanande forskning om det antika Rom med särskilt fokus på kvinnors roller i maktens sammanhang.”
Stort grattis, Lovisa!
Johannes
Sedan några år träffas dekanerna för humaniora och teologi vid de största svenska lärosätena då och då för att diskutera ämnen av gemensamt intresse. Det handlar delvis om att identifiera frågor där vi kan nå större förståelse och genomslag genom att driva frågor tillsammans.
En av de frågorna är ersättningen per språkstudent. Alla ”prislappar” har urholkats över tid, men det är särskilt problematiskt att bedriva språkundervisning av riktigt hög kvalitet i mindre grupper med den lägsta ersättningen per student, menar flera av dekanerna, och det har också lett till att Uppsala, Stockholm och Lund gått fram med det budskapet till regeringen.
En annan fråga, som är aktuell, är att med små medel försöka stimulera samarbeten inom utbildningar i Sverige där lärosätena var för sig har svårt att nå önskvärd kritisk massa. Här är ”bottom up”-perspektivet viktigt. Samarbeten kan inte kommenderas fram, utan får växa där lärarna trivs med det och ser mervärdet.
Precis nu är en utlysning aktuell:
Utvecklingsmedel för nationellt samarbete inom humaniora, språk och teologi
Stockholms universitet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Umeå universitet (SLUGU) har tillsammans ett rikt utbud av utbildningar inom humaniora, språk och teologi. Dock kan utbildningsområdena vid respektive lärosäte vara förhållandevis små, både vad gäller antal studenter, lärare och resurser.
För att utveckla kvaliteten på utbildningarna och erbjuda en bredare miljö för både studenter och lärare vill de berörda fakultetsledningarna stimulera nationella samarbeten genom att avsätta medel för gemensamma satsningar. Ämneskollegor vid olika lärosäten kan ansöka om medel för att gemensamt utveckla (del)kurser som kan ges som samläsning on-line, gemensam produktion av undervisningsmaterial (inkl. läromedel) eller utveckling av ämnesdidaktiska metoder för att stärka ämnet nationellt.
Minst två lärosäten inom SLUGU-nätverket ska ingå i samarbetet. Medel kan användas för kostnader till exempel i samband med internat och workshops, liksom kostnader för externt inbjudna föreläsare. Medel kan inte sökas för arbetstid för anställda vid de sökande lärosätena. Beviljade ansökningar tilldelas ett schablonbelopp på 25 000 kr, som avsätts vid ett av de lärosäten som ingår i en ansökan och som då tar på sig att förvalta medlen. Medlen bör användas under 2023. Medel kommer inte att transfereras mellan lärosäten.
Ansökan ska vara max 2 sidor med en kort redogörelse för ändamål och aktiviteter, samt samarbetspartner. Därtill biläggs en specifikation av vilka kostnader som ska finansieras. Ansökan ska vara skriftligt godkänd av berörda institutioners prefekter.
Sista dag för ansökan är 10 februari 2023 och ansökan skickas till Elisabeth Wåghäll Nivre: elisabeth.waghall.nivre@su.se. Följande fakulteter ingår i samarbetet:
SU: Humanistiska fakulteten
LU: Humanistiska och teologiska fakulteterna
UU: Språkvetenskapliga fakulteten, Teologiska fakulteten
GU: Humanistiska fakulteten
UmU: Humanistiska fakulteten
Ansökningarna bereds och beviljas av lärosätenas humanistiska och teologiska fakultetsledningar. SLUGU-gruppen avser avsätta medel till tiotalet projekt.
VR-utvecklingsforskning har inte fattat komplett beslut om projektbidrag ännu då man inväntar besked om biståndsbudgeten. Bland de beviljade etableringsbidragen återfinns dock:
Elizabeth Rhoads (CÖS): Tracing citizenship and displacement: New faces of statelessness in Myanmar.
Stort grattis!
Johannes
Idag publicerade VR bidragsbeslut i kategorin humaniora och samhällsvetenskap.
Vi gläds åt miljöbidraget som går till historikern Lisa Hellman och projektet ”Rörd av rörelse: kommunicerade erfarenheter av separation under 1500- och 1600-talen”.
En annan av våra nya medarbetare, Anders Herlitz (praktisk filosofi), får bidrag till projektet: ”Anspråksbaserade fördelningsteorier”.
De övriga fyra nya projektledarna är:
Lars Hall (kognitionsvetenskap): DuckSoup: ett nytt verktyg för att studera sociala interaktioner
Andreas Lind (kognitionsvetenskap): Självförståelsehypotesen inom talspråksmonitorering
Karin Zetterholm (judaistik): Kristendomens betydelse för framväxten av den rabbinska judendomen
Joachim Östlund (historia): Texters auktoritet och antikvarisk dokumentation: svensk tidigmodern egyptologi i ett europeiskt perspektiv, 1677-1739
Stort grattis,
Johannes
Stockholm (9) och Linköping (7) dominerade stort när VR idag beslutade om forskningsbidrag i utbildningsvetenskap. Tyvärr lyckades Lunds universitet inte kamma hem något projektbidrag som huvudsökande.
Som vi varit inne på många gånger förut ger information om huvudsökande dock inte hela bilden:
Vi gläds åt Marie Källkvists framgångar med ett större projekt som koordineras av hennes kollega Ewa Bergh Nestlog vid Linnéuniversitetet. Projektet ska beforska Ämneslitteracitet i grundlärarutbildningen och löper under fyra år. Här har vi alltså ytterligare ett projekt som stärker satsningen på lärarutbildningen.
Stort grattis!
Johannes
Jonas Granfelt och kolleger fick ett projekt beviljat om utveckling av forskningsbaserade undervisningspraktiker genom samskapande interventioner när Skolforskningsinstitutet i dagarna fattade beslut om årets forskningsfinansiering.
Motivation i moderna språk (MoMS) kommer att löpa under tre år, och gymnasieskolor i Lund och Gävle medverkar.
Stort grattis från oss!
Det märks att SOL och LU kraftsamlar runt språkdidaktiken. För några dagar sedan fick jag besked om att matematikerna också ger sig in på allvar i den didaktiska forskningen. Det lovar gott för LU:s satsning på lärarutbildningen.
Bästa hälsningar,
Johannes
22 forskare, varav 15 från LU (därav 12 från HT) får en fantastisk möjlighet att forska tillsammans inom det RJ-program som Jayne Svenungsson beviljades idag. Det måste vara ett av de största programbidrag som RJ någonsin delat ut:
AT THE END OF THE WORLD
A Transdisciplinary Approach to the Apocalyptic Imaginary in the Past and Present
Deeply rooted in the biblical tradition, the idea of the world’s imminent end has long been a fixture of Western history. By bringing together a multidisciplinary research team, ”At the End of the World” will study apocalypticism as an imaginary, a transhistorical complex of texts, images, and symbols that continues to resonate beyond its original theological context. The overarching objectives of our 22 subprojects include both in-depth analyses of how the apocalyptic imaginary shapes conceptions of time, agency, justice, gender, corporeality, otherness, and nationhood; and critical reflections on the apocalyptic imaginary’s ambiguity in the past and present. For example, we will interrogate the use of apocalyptic imagery in historiography, legal-political thought, and populist rhetoric, but also the deployment of apocalyptic tropes in debates about AI, climate change, and migration. How does the
apocalyptic imaginary define which futures are thinkable and desirable, and thereby shape political choices in the present? When do apocalyptic motifs ignite our capacities for ethical engagement or political resistance, and when do they function merely to paralyze us? Drawing on multiple methodological skillsets, ”At the End of the World” will tap into resources from the history of apocalyptic thinking to expose the deeply rooted, but largely unconscious ways in which apocalyptic imagery resurfaces during today’s cultural and political challenges.
RJ är en av de absolut viktigaste finansiärerna av humanistisk, teologisk och samhällsvetenskaplig forskning. De är en av få finansiärer som håller hårt på principen att forskarna själva ska formulera frågeställningarna. Projektbidragen de delar ut är oerhört viktiga för att ge våra lärare tid att ta sig an större forskningsuppgifter. Programbidragen är helt unika. Mycket få andra anslag ger forskargrupper sådana möjligheter att bedriva forskning som leder till vetenskapliga genombrott som RJs forskningsprogram ger. Att HT-fakulteterna får chansen att förvalta ett av RJs program igen är fantastiskt. Det var några år sedan senast. Ett mycket stort grattis till Jayne och hennes kolleger!
Ett stort grattis också till Roberta Colonna Dahlman som fick projektbidrag för projektet: En experimentell undersökning om faktiva meningars prosodi, liksom till Miia Halme-Tuomisaari som fått ett RJsabbatical.
Jag vet att flera av våra lärare är medsökande i andra projekt som beviljats idag (Karin Gustavsson är till exempel med i ett projekt som Anneli Palmsköld vid Göteborgs universitet beviljats).
Grattis till er alla!
Johannes
HT-fakulteterna är glada att kunna hälsa Cecilia Andersson välkommen som lektor i biblioteks- och informationsvetenskap. Cecilia presenterar sig så här:
”Jag är forskare inom det tvärvetenskapliga projektet Why do we choose the internet instead of the doctor next door. Projektet samlar forskare från etnologi, biblioteks- och informationsvetenskap samt medicin. I projektet undersöker vi hur människor söker information om, såväl som handlar, läkemedel på nätet. Här är sökmotorer en viktig infrastruktur för folks sökande. Hur folk navigerar bland sina sökresultat när de letar efter mediciner är en aspekt som vi belyser. Sökmotorer i vardagen är en röd tråd i min forskning. Jag disputerade inom biblioteks- och informationsvetenskap 2021, här vid LU, med avhandlingen Performing search: search engines and mobile devices in the everyday life of young people. Avhandlingen undersöker hur högstadieungdomar använder sig av och förhåller sig till sökmotorer i vardagen.
I rollen som lektor i biblioteks- och informationsvetenskap så ser jag fram emot att undervisa studenter på mastersprogrammet i ABM. I höst så träffar jag studenterna på mastersprogrammet vid deras första fördjupningskurs inom biblioteks- och informationsvetenskap. Undervisningen präglas av föreläsningar, studiebesök och seminarier. Jag tycker seminarier är särskilt roliga och det är intressant att, tillsammans med studenterna, vrida och vända på såväl teoretiska perspektiv som professionsrelaterade frågeställningar. Till våren träffar jag studenterna som befinner sig i slutet av programmet, inom uppsatskursen. Under kursen ges stort utrymme till att just vrida och vända på frågor i grupp, i de många seminarier som vi har. Jag har därmed förmånen att träffa studenterna såväl i början av programmet som i slutet. Det är verkligen kul att få följa deras utveckling.”
Trevlig helg,
Johannes
Kommentarer