Vetenskapsrådet beviljade idag nätverksbidrag till två projekt med stark anknytning till HT:
Henrik Rosengren: Forskarnätverket Minnet av Förintelsen som förmedling, gestaltning och medialisering
Britta Geschwind: Att samla Förintelsens minnen i Sverige, ett nätverk för transdisciplinära praktiker och perspektiv på samlingar, samlande och etik
Stort grattis!
Johannes
Nationell Forskar Grand Prix-seger till Matthew Tompkins
Som Lunds universitet redan stolt meddelat segrade vår HT-forskare Matthew Tompkins i den nationella konkurrensen i Stockholm igår när Forskar Grand Prix gick av stapeln. Själva den fyra minuter långa presentation för gymnasieelever som gav honom priset måste nog upplevas, och vi ska se om vi kan lyckas övertala Matthew till det.
Stort grattis!
Johannes
Svensk hågkomst av Förintelsen – museer, politik och materialitet
Ytterligare ett projekt från Vetenskapsrådet som beviljats står Britta Geschwind (projektledare) och Björn Magnusson Staaf för.
Projektets syfte är att nå kunskap om hur Förintelsen införlivas i Sveriges historia genom att studera museer med samlingar kopplade till Förintelsen. Utöver att undersöka uppbyggandet av Sveriges museum om Förintelsen, jämför studien hur museer med befintliga samlingar – Malmö Museer och Kulturen i Lund – ramar in, ställer ut och använder samlingarna.
Processen att skapa ett auktoriserat kollektivt minne medför förhandling och ett moraliskt perspektiv på det förflutna i förhållande till nuet. Det kräver överenskommelser om vad och hur samhället kollektivt måste minnas. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur objekt och platser har betydelse för hur Förintelsens minnen formas till kulturarv i Sverige.
Stort grattis!
Johannes
Fler beviljade projekt i Vetenskapsrådets årliga humaniora och samhällsvetenskapsutlysning: Brendan Foley och Martin Hansson
Kompletteringen av Vetenskapsrådets bidragsbeslut från 7 november fortsätter och resulterar i ytterligare beviljade projekt till HT-forskare. Ett av dessa, The Floating Castle, tar oss tillbaka till år 1495 då danske kung Hans flaggskepp Gribshunden sjönk vid Stora Ekön i Blekinge. Några år senare färdigställdes borgen Glimmingehus på Österlen av den danske riksamiralen Jens Holgersen Ulfstand.
Fartyg som Gribshunden och medeltida borgar var flerfunktionella, samtidigt militära befästningar, centrum för administration, och residens för en elit. De representerade både det som kan karaktäriseras som hårda och mjuka maktmedel. De hårda maktmedlen handlade om militär styrka, eller hot om militär styrka, medan de mjuka snarare rörde frågor om vem som fick uppehålla sig var, vilken mat som serverades på borden och hur borgen/fartyget var inrett.
Syftet med projektet är att jämföra hur fartyget respektive borgen fungerade för de här typerna av makt. Projektet leds av Brendan Foley med Martin Hansson som projektmedarbetare, båda vid Institutionen för arkeologi och antikens historia.
Stort grattis!
Johannes
Professor i språkdidaktik särskilt engelska: Alastair Henry
Lunds universitet fattade i förra veckan beslut om att anställa Alastair Henry som professor i språkdidaktik särskilt engelska. Alastair presenterar sig så här:
”Vid nyår kommer Alastair Henry att påbörja sin anställning som professor i språkdidaktik vid Språk och litteraturcentrum. Henry kommer närmast från Högskolan Väst där han har undervisat på lärosätets samtliga lärarutbildningar (F–3, 4–6, 7–9, samt gymnasium). Henrys forskning är inriktad mot språkinlärningens och språkundervisningens psykologi med tonvikt på motivation. Utöver ett VR-projekt där han med kollegor undersökte engelskalärares motivationsinriktade praktik har han även bedrivit ett VR-projekt som fokuserar på Sfi-elevers användning av svenska i muntlig interaktion utanför klassrummet. Med början 2023 kommer han att arbeta tillsammans med Jonas Granfelt (franska) i ett projekt som syftar till att undersöka motivationshöjande insatser i gymnasieutbildningar i moderna språk, ett projekt som är finansierat av Skolforskningsinstitutet. Henry är författare till / redaktör för ett antal böcker publicerade av bland annat Routledge, Palgrave Macmillan och Multilingual Matters.”
Vi önskar Alastair mycket välkommen till Lunds universitet!
Samtidigt konstaterar jag att den ordentliga satsning som LU nu genomför för att stärka lärarutbildningen och forskningen runt den är mycket välkommen. Alastair är den första i redan av professorer som ska stärka lärarutbildningen och forskningen om lärande. Om allt går enligt plan kommer Lunds universitet att anställa en professor i språkdidaktik särskilt svenska när processen i lärarförslagsnämnden väl är färdig – kanske i början av nästa år. Sedan kommer två professorer i utbildningsvetenskap och en professor i matematikdidaktik senare under 2023-24. Den utvecklingstakten kan nog inte så många andra lärosäten matcha, även om det ska medges att Lunds universitet börjar från lägre nivåer än de största lärarutbildningsuniversiteten.
Johannes
Fyra utvecklingsspår
Donationer kan göra stor skillnad. Hallen på höjden och Humanistlaboratoriet är två exempel på utvecklingsspår som har fått betydande stöd av stiftelser och filantroper, och båda har medfört genombrott. Vid Filantropins dag nyligen presenterades Hallen på höjden och andra samarbeten mellan universitetet och donatorer under 2022.
Forskningen om den stora bosättningen i Uppåkra är fortsatt ett av de områden där donationsmedel kan göra stor nytta som brygga mellan humanister och naturvetare och naturligtvis mellan järnåldern i den här delen av världen och oss idag. Metodutveckling inom humaniora och teologi, vilket också Humanistlaboratoriet är en infrastruktur för, är väsentlig för vår fortsatta vetenskapliga och samhälleliga relevans och konkurrenskraft.
Finns det fler områden där liknande donationer skulle kunna vara avgörande? Ja, jag är övertygad om det. Låt mig på försök lista fyra områden där vi i dag har mycket bra verksamhet som med rätt stöd kanske skulle kunna utvecklas och orkestreras på ett sätt som tog dem ytterligare en nivå:
Forskning om Förintelsen. Inom flera HT-ämnen finns redan stark forskning på detta tema, och Lunds universitet anställer dessutom minst en gästprofessor med den inriktningen nästa år. Det faktum att muséet inte hamnade i Skåne var en besvikelse, men i ett nationellt perspektiv blir behovet av en stark, lätt identifierbar forsknings- och utbildningsnod vid Lunds universitet i och med det ännu tydligare.
Journalistik och kommunikation. Lunds universitet har gjort flera misslyckade försök att samla kommunikationsforskningen och de utbildningar vi ger, till exempel inom journalistik, till ett starkt profilområde. Det är synd. Potentialen är emellertid stor, och genom att anställa en professor i journalistik kan man sätta skapandet av ett nytt profilområde i rullning.
Kognition, språk och lärande. Det här är ett annat av de tydligaste starka områdena vid HT-fakulteterna och LU. Ett Linnéprogram stärkte den inriktningen för några år sedan. När universitetet i år öppnade för ansökningar om profilområden sökte de verksamma inom området litet olika vägar till förnyelse, och ett profilområde med inriktning mot AI valdes ut. Det profilområdet kommer säkerligen att bli mycket värdefullt; det behövs inte minst starka utbildningar med fokus på AI (och dess samhälleliga och kulturella konsekvenser) inom HumSam-området. Men kopplingen till lärande i till exempel skolan är ett område som är värd ett eget tydligt utvecklingsspår, som dessutom skulle kunna befrukta vår växande lärarutbildning och bidra till dess profil.
Lund University Press. Sedan några år driver Lunds universitet ett eget förlag igen – en självklarhet för ett toppuniversitet. Men förlaget, även om det ger ut alldeles utmärkt litteratur, begränsas av att utgivningen i första hand är författad av HT-forskare och att det inte erbjuder forskare från andra lärosäten publikationsmöjligheter.
Fyra utvecklingsspår – plus två som nyligen fått värdefulla tillskott – som det skulle vara fantastiskt att se leva upp till sin potential. Det finns säkert fler.
Johannes
Ny professor i antik och modern grekiska samt latin: Christian Høgel
Vi är glada att meddela att Lunds universitet har anställt Christian Høgel som professor i antik och modern grekiska samt latin. Christian presenterar sig så här:
Christian Høgel er ny professor i Græsk, Latin og Moderne græsk. Han har arbejdet med emner der spænder fra hellenistisk-augustæisk poesi og Ciceros humanitas-begreb over biografi og helgenbiografi til oversættelser fra arabisk og georgisk til græsk. Som co-director i Centre for Medieval Literature (CML; 2012-22) og Retracing Connections projektet (2020-27) har han medvirket til at indsætte den byzantinske litteratur i en større kulturel sammenhæng, med fokus på udveksling mellem den græske verden og dens naboer både mod øst og vest. Efter monografien Symeon Metaphrastes, Rewriting and Canonization (2002) har centrale publikationer især handlet om byzantinsk helgenbiografi, den tidlige græske oversættelse af Koranen (fra før år 870), om den georgiske oversætter Euthymios (omkring år 1000) og om begrebet imperial languages.
Høgels arbejde er rettet mod at se også de klassiske sprog (græsk og latin) i en multikulturel og flersproglig sammenhæng – og i et langt historisk perspektiv, inkl. den senere græske tradition. Hans seneste arbejde inkluderer publikationer om den kretensiske forfatter Chortatsis’ tragedie Erofili (ca. 1600). Han har i den forbindelse været tilknyttet projektet Histories (SDU, Odense; ledet af Sofie Kluge. Hans arbejde om søjlehelgener og især Theodoret’s biografi over Symeon Stylitten den Ældre er sket inden for forskningsprojektet Total Devotion (SDU, Odense; ledet af Laura Feldt).
Flersprogethed forbinder mange af Høgels emner, og han ser frem til at kunne samarbejde på tværs sprog- og faggrænser med nye kolleger på LU.
Varmt välkommen till HT-fakulteterna, Christian!
Johannes
Stipendiater i Inga och John Hain stiftelse för vetenskaplig humanistisk forskning 2022: Anna W Gustafsson och Per Anders Rudling
Anna W Gustafsson och Per Anders Rudling är årets stipendiater i Inga och John Hain stiftelse för vetenskaplig humanistisk forskning. Stipendieutdelning ägde rum under högtidsmiddagen igår, och i samband med årets stipendier har de olika Hain-stiftelselserna fått en gemensam hemsida där man kan läsa om stiftelsen, vilka som erhållit stipendier och få utförliga presentationer av de senaste stipendiaterna.
Stort grattis,
Johannes
VR-bidrag till Isak Hammar
Hej,
I finliret efter de publicerade bidragsbesluten sker små förändringar, och vi är mycket glada att kunna meddela ytterligare ett beviljat VR-projekt.
Isak Hammar beviljas medel för ett projekt som heter Vetenskapliga tidskrifter och humanioras formering, ca 1850-1920 och som syftar till att kartlägga humanisters förändrade publiceringsmönster under perioden, men även undersöka tidskrifternas betydelse för disciplinära gränsdragningar och cirkulationen av humanistisk kunskap.
Stort grattis från oss på HT,
Johannes
Einar Hansens svenska forskningspris till Lovisa Brännstedt
Einar Hansen forskningspris till en forskare från Lunds universitet tilldelas Lovisa Brännstedt vid institutionen för arkeologi och antikens historia. Prismotiveringen lyder: ”Med det svenska forskningspriset 2022 vill Einar Hansens forskningsfond belöna Lovisa Brännstedt för sin nydanande forskning om det antika Rom med särskilt fokus på kvinnors roller i maktens sammanhang.”
Stort grattis, Lovisa!
Johannes
Kommentarer