Donationer kan göra stor skillnad. Hallen på höjden och Humanistlaboratoriet är två exempel på utvecklingsspår som har fått betydande stöd av stiftelser och filantroper, och båda har medfört genombrott. Vid Filantropins dag nyligen presenterades Hallen på höjden och andra samarbeten mellan universitetet och donatorer under 2022.
Forskningen om den stora bosättningen i Uppåkra är fortsatt ett av de områden där donationsmedel kan göra stor nytta som brygga mellan humanister och naturvetare och naturligtvis mellan järnåldern i den här delen av världen och oss idag. Metodutveckling inom humaniora och teologi, vilket också Humanistlaboratoriet är en infrastruktur för, är väsentlig för vår fortsatta vetenskapliga och samhälleliga relevans och konkurrenskraft.
Finns det fler områden där liknande donationer skulle kunna vara avgörande? Ja, jag är övertygad om det. Låt mig på försök lista fyra områden där vi i dag har mycket bra verksamhet som med rätt stöd kanske skulle kunna utvecklas och orkestreras på ett sätt som tog dem ytterligare en nivå:
Forskning om Förintelsen. Inom flera HT-ämnen finns redan stark forskning på detta tema, och Lunds universitet anställer dessutom minst en gästprofessor med den inriktningen nästa år. Det faktum att muséet inte hamnade i Skåne var en besvikelse, men i ett nationellt perspektiv blir behovet av en stark, lätt identifierbar forsknings- och utbildningsnod vid Lunds universitet i och med det ännu tydligare.
Journalistik och kommunikation. Lunds universitet har gjort flera misslyckade försök att samla kommunikationsforskningen och de utbildningar vi ger, till exempel inom journalistik, till ett starkt profilområde. Det är synd. Potentialen är emellertid stor, och genom att anställa en professor i journalistik kan man sätta skapandet av ett nytt profilområde i rullning.
Kognition, språk och lärande. Det här är ett annat av de tydligaste starka områdena vid HT-fakulteterna och LU. Ett Linnéprogram stärkte den inriktningen för några år sedan. När universitetet i år öppnade för ansökningar om profilområden sökte de verksamma inom området litet olika vägar till förnyelse, och ett profilområde med inriktning mot AI valdes ut. Det profilområdet kommer säkerligen att bli mycket värdefullt; det behövs inte minst starka utbildningar med fokus på AI (och dess samhälleliga och kulturella konsekvenser) inom HumSam-området. Men kopplingen till lärande i till exempel skolan är ett område som är värd ett eget tydligt utvecklingsspår, som dessutom skulle kunna befrukta vår växande lärarutbildning och bidra till dess profil.
Lund University Press. Sedan några år driver Lunds universitet ett eget förlag igen – en självklarhet för ett toppuniversitet. Men förlaget, även om det ger ut alldeles utmärkt litteratur, begränsas av att utgivningen i första hand är författad av HT-forskare och att det inte erbjuder forskare från andra lärosäten publikationsmöjligheter.
Fyra utvecklingsspår – plus två som nyligen fått värdefulla tillskott – som det skulle vara fantastiskt att se leva upp till sin potential. Det finns säkert fler.
Johannes
Kommentarer