För tredje året i rad anordnar Centrum för kunskapshistoria en sommarskola för doktorander och nydisputerade. Den samlar yngre forskare från ett tiotal europeiska universitet och involverar sex LUCK-anknutna lärare. Under denna vecka diskuterar de tillsammans kunskapshistoriska problem och relaterar dem till de yngre forskarnas pågående projekt.
Bästa hälsningar,
Johannes
WASP-HS och LERU sätter full fart på HT:s säsongsupptakt
Välkomna igen efter förhoppningsvis vilsamma sommarledigheter! Verksamheten vid LUX och SOL rivstartade idag, med inte mindre än två stora doktorandarrangemang.
WASP-HS arrangerar i år sin sommarforskarskola i Lund, och ett 50-tal doktorander från hela Sverige knyter under fem dagar bekantskap med forskningen om humanoida robotar vid vårt robotlab och verksamheten vid humanistlaboratoriet – och lyssnar på föreläsningar, bland andra av vår nya biträdande universitetslektor Valentina Fantasia.
I angränsande lokaler pågår The Second LERU Doctoral Seminar in Theology and Religious Studies, också med ett 50-tal deltagare och presentationer på teman från ”A Theology of Tears till Truth” till ”Empiricism in Science and Theology”.
Bättre kan det inte bli.
Bästa hälsningar,
Johannes
Ny IT-chef vid HT-fakulteterna: Edin Kuckovic
I samband med att Birgitta Lastow efter många år som IT-chef, och med engagemang vid SOL innan dess, får ett större uppdrag vid LDC för arbete med universitetsgemensamma frågor, har HT-fakulteterna rekryterat en ny IT-chef (Birgitta kommer att finnas kvar vid HT i en expertroll).
Edin Kuckovic presenterar sig så här:
”Mina studier har varit förlagda till Fakulteten för teknik och samhälle vid Malmö högskola (Malmö universitet idag) där jag tagit Högskoleingenjörsexamen i Data- och elektroteknik, inriktning mot Datateknik.
Jag är anställd på HT sedan 2003 och jag var med från starten när Språk- och litteraturcentrum bildades där jag bidrog starkt i utvecklingen av IT-avdelningen. Jag gjorde institutionens första hemsida och lade grunden till vidareutveckling av den och andra tjänster som finns idag på institutionen. Jag har också samarbetat med flera forskare och varit inblandad i deras projekt som programmerare.
Jag har varit IT-systemförvaltare för klienter (datorer) som används på HT och har lett verksamheten för IT-supporten. Där har jag ansvarat för större projekt som vi har haft de senaste åren inom supporten vid HT.
Jag ser fram emot att leda och utveckla verksamheten inom IT-enheten. IT ska vara med och skapa de bästa förutsättningarna för hela verksamheten vid Humaniora och Teologi.”
Vi önskar Edin välkommen som IT-chef och stort lycka till i den nya rollen!
Johannes
Yulia Yurchuk blir ny universitetslektor i Europastudier och Öst- och Centraleuropakunskap
HT-fakulteterna välkomnar Yulia Yurchuk som ny universitetslektor. Yulia presenterar sig så här:
”Jag är historiker och har i min forskning framför allt behandlat frågor kring historiebruk, historiografi och minne med särskilt fokus på den postsovjetiska tiden, Ukraina och Öst-/Centraleuropa. Jag disputerade i historia vid Södertörns universitet 2015 med en avhandling om hur historieskrivning och minneskultur brukats i Ukraina efter självständigheten. Jag visar att minneskultur starkt påverkas av rådande samtida förhållanden där egentlig historia omvandlas till ett redskap i den postkoloniala strävan efter befrielse.
Under 2016 – 2019 var jag del av projektet ”Information management in Ukraine. From national branding to information war” (projektledare Per Ståhlberg, 2016-2019, finansiering av Östersjöstiftelsen) och forskade om akademikers betydelse och historikernas roll som aktivister under krigets tid. Under 2017 – 2020 arbetade jag på mitt postdoc projekt “Memory, Politics, and Religion: The Role of Religion and Churches in Formation of Memory in Ukraine” som belyser olika aspekter av kyrkornas ökade intresse för det förflutna och utforskar relationen mellan religion och minne, vilket är ett av de otillräckligt utforskade områdena inom det historiska fältet. I boken ”Memory and Religion from a Postsecular Perspective” (red. med Zuzanna Bogumil) presenterar vi en ”postsecular turn” (postsekulär vändning) i historiebruksfältet. Vi visar att religion i stor utsträckning påverkar minneskultur även i samhällena som presenterar sig som sekulära.
Efter disputationen har jag arbetat som universitetslektor i historia vid Södertörns Universitet, Umeå universitet samt en kortare tid vid historiska institutionen på Stockholms universitet. Under alla dessa år har jag undervisat om Europas historia, världshistoria, historieskrivning samt olika teoretiska kurser inom historia. Jag är ofta verksam som gästlektor på internationella sommarskolor då jag undervisar i tvärvetenskapliga program om kulturarv, minnespolitik och historiebruk för studenter från olika akademiska bakgrunder. Dessutom är jag också aktiv som redaktör för olika tidskrifter och bokserier (Journal of Soviet and Post-Soviet Politics and Society, Palgrave Memory Studies).
Jag brinner för mitt arbete både som lärare och som forskare. Till Lunds universitet tar jag med mig min passion, mina erfarenheter och kontakter. Livet tar än en ny sväng och jag hoppas att det kommer att vara spännande och givande både för mig och för mina nya kollegor och studenter i Lund!”
Fortsatt trevlig sommar,
Johannes
Johan Östling blir ny professor i historia med inriktning mot kunskapshistoria
Lunds universitet har fattat beslut om att anställa Johan Östling som professor i historia med inriktning mot kunskapshistoria. Han presenterar sig så här:
”Johan Östling är ny professor i historia med inriktning mot kunskapshistoria. Sedan ett antal år har han strävat efter att utveckla kunskapshistoria som ett nytt fält men han har även ett mer allmänt intresse för idéer, kultur och politik i Europas moderna historia. Östling är föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) vid Lunds universitet och är Wallenberg Academy Fellow; dessförinnan var han Pro Futura-forskare.
Östling disputerade 2008 på en avhandling om svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning och ägnade sig därefter åt Humboldttraditionen och universitetets historia. I nära samarbete med ett antal kollegor skapade han under 2010-talets andra hälft en kunskapshistorisk forskningsmiljö i Lund med många internationella förgreningar. Bland annat har Östling publicerat böckerna Circulation of Knowledge, Forms of Knowledge och Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia samt grundat årsboken History of Intellectual Culture. De senaste åren har han forskat om humaniora i efterkrigstidens samhälle och han utgav under våren 2022 monografin Humanister i offentligheten. Som professor i historia kommer han att verka för att Lund ska vara ett internationellt centrum för kunskapshistorisk forskning, utbildning och samverkan.”
(Detta är HT-fakulteternas första befordran till professor på flera år och har möjliggjorts genom HT-fakulteternas beslut om ett reviderat professorsprogram (dnr STYR 2018/1641), där ämnen och inriktningar anges och som i vissa fall ger möjlighet för befordran inom professorsprogrammet. I ”Professorer vid HT-fakulteterna – förväntningar, kravprofil, beredning vid rekrytering” (dnr STYR 2018/1641) som HT-fakulteternas styrelse fattade beslut om 2020-03-25 anges att rekrytering genom internationell utlysning utgör normalfallet, men att befordran ska vara möjlig i de fall där professuren är ”rörlig” och där det går att visa att det i miljön redan finns en (och endast en) universitetslektor som uppfyller förväntningarna som anges i ovanstående beslut.)
Bästa hälsningar,
Johannes
Samtliga utlysningar på plats nu när tre anställningar i jiddisch och ett universitetslektorat i historisk arkeologi också publicerats
Som ett PS till förra meddelandet: nu är samtliga annonser publicerade på https://www.lu.se/vacancies
Tillkommit har:
Universitetslektor i historisk arkeologi (PA2022/1611)
Universitetslektor i jiddisch (PA2022/2152)
Biträdande universitetslektor i jiddisch (PA2022/2157)
Universitetsadjunkt i jiddisch (PA2022/2155)
Bästa hälsningar,
Johannes
Lediga anställningar
Inför sommaren ledigkungör HT-fakulteterna ett flertal anställningar. För närvarande är 23 anställningar utlysta – bland dem tre professorsanställningar, fem tillsvidareanställningar som universitetslektor (ytterligare två publiceras inom kort), fyra biträdande universitetslektorat (ytterligare två publiceras inom kort) och anställningar som kommunikatör, systemutvecklare, adjunkt, forskare mm. Rekryteringar är kanske de enskilt viktigaste processerna för att uppnå universitetets långsiktiga mål. Kanske något för dig som läser att söka själv – eller tipsa andra om!
Professor i allmän språkvetenskap (PA2022/1957)
Professor i historia med inriktning mot internationell och global historia (PA2022/1060)
Professor i missionsvetenskap med ekumenik (PA2022/1849)
Universitetslektor i tyska (50%) (PA2022/1598)
Universitetslektor i digitala kulturer och förlags- och bokmarknadskunskap (PA2022/2145)
Två anställningar som universitetslektor i svenska som främmande språk (PA2022/2153)
Universitetslektor i etnologi (PA2022/1203)
Vik Univ. lektor i mänskliga rättigheter (PA2022/2440)
Biträdande universitetslektor i historisk osteologi (PA2022/1612)
Biträdande universitetslektor i Europastudier (PA2022/1845)
Biträdande universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap (PA2022/1197)
Biträdande universitetslektor i litteraturvetenskap (PA2022/1596)
Två anställningar som universitetsadjunkt i svenska som främmande språk (PA2022/2159)
Universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap (PA2022/1961)
Universitetsadjunkt mediehistoria vikariat 20% (PA2022/2448)
Forskare inom projektet Adelns testamenten (PA2022/2302)
Postdoktorer i kulturhistoriska perspektiv (PA2022/1210)
Administratör (PA2022/2341)
Kommunikatör (PA2022/2338), Humanistlaboratoriet
Systemutvecklare med inriktning mot webb (PA2022/2342), Humanistlaboratoriet,
Vik. Studievägledare (PA2022/2508)
Bästa hälsningar,
Johannes
Per Anders Rudling blir universitetslektor i historia
HT-fakulteternas lektorsprogram tar form, och i och med det klargörs bland annat vägarna till lektorsanställning. Vi ser framför oss att tillsättning av lektorat efter internationell utlysning kommer att vara huvudspåret, men att anställning av biträdande universitetslektor kommer att bli vanligare – och kanske på sikt utvecklas till det andra huvudspåret. En väg till lektorat som vi tydliggjort i programmet är att det ska vara möjligt för personer som rekryterats externt inom ramen för Wallenberg Academy Fellow-programmet att efter framställan från institutionen och sakkunnigprövning anställas som universitetslektor. HT-fakulteterna kan nu meddela att vi är på väg att anställa vår första lektor enligt den modellen.
Per Anders Rudling presenterar sig så här:
”Mitt namn är Per Anders Rudling; som lektor är jag ’nygammal’ vid historiska institutionen vid Lunds universitet. Jag arbetade här som postdoc 2012-2014 och blev docent vid institutionen 2013. 2019-2024 är jag Wallenberg Academy Fellow, finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, och det är i den kapaciteten jag arbetat vid institutionen under senare år.
Min akademiska lärospån är något brokiga. Jag började som slavist innan jag bytte ämnesområde och blev historiker; däremellan hade jag några år som gymnasielärare i ryska, historia och samhällskunskap.
Efter disputationen 2009 vid University of Alberta på en avhandling om den vitryska nationalismens uppgång (och fall) under det tidiga 1900-talet, innehade jag en postdoktjänst vid Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald (2010-2011) innan min första forskningsvistelse i Lund. Därefter undervisade jag vid universitetet i Oslo, var gästprofessor vid universitetet i Wien, och 2015-2019 Visiting Senior Fellow vid National University of Singapore, där jag också var koordinator för Europastudieprogrammet. Jag har undervisat i Europastudier vid Malmö Universitet och var forskningsledare vid Center for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns Högskola.
Mina forskningsintressen kretsar runt nationalism, historiekultur och historiebruk, främst i unga, nationaliserande stater i Östeuropa, främst Ukraina och Vitryssland/Belarus. Min bok The Rise and Fall of Belarusian Nationalism, 1906-1931 (University of Pittsburgh Press, 2014) analyserar den vitryska nationalismen i en regional kontext av geopolitisk rivalitet under åren runt första världskriget, som ett verktyg för tyska, polska, litauiska och sovjetiska aktörer. Boken vann 2015 års Kulczycki Prize in Polish History från the Association of Slavic, East European and Eurasian Studies (ASEEES). Jag har därutöver arbetat en del med Ukrainas moderna historia, inte minst i dess västliga gränsområden, det som innan 1939 utgjorde mellankrigspolens östliga gränsområdena, kresy wschodnie. Jag är särskilt intresserad av minnet – eller icke-minnet – av förintelsen och interetniskt våld under andra världskriget i den ukrainska diasporans minneskultur, runt vilket jag leder ett forskningsprojekt som Wallenberg Academy Fellow. Vår forskningsgrupp består av tre postdocs och en doktorand, samt, under hösten 2022, ytterligare två forskare som alla sysslar med minne, historia och historiebruk i Ukraina, Polen, Litauen och Ryssland. Därutöver ansluter sig under 2022-2023 ytterligare två ukrainska forskare till vår forskningsmiljö, genom finansiering från Marcus och Amalia Wallenbergs Stiftelse, inriktade på minnesinstitutioner i Ryssland och Ukraina respektive radikaliseringen av Putins statsideologi sedan 2014.”
Trevlig sommar,
Johannes
Profilområden för Lunds universitet
Dagen före midsommarafton beslutade rektor om Lunds universitets fem profilområden under åren 2022-2030. Det beslutades också att Lunds universitet ska genomföra en process för att identifiera ytterligare profilområden inom ett par år. Profilområdena är:
Human Rights in a Polarized World
Light and materials – from fundamental understanding to industrial and societal needs
Natural and artificial cognition: 1, 2, many.
Proactive Ageing: Brain & Movement – From Molecular Changes to Engagement with Life and Society
Sustainable solutions in the climate change – biodiversity – social nexus – ClimBioSis
För en kort presentation, se https://profile-areas.blogg.lu.se/lund-university-has-appointed-five-profile-areas-for-2022-2030/
Av de fem profilområdena är HT-fakulteterna djupt engagerade i två: det om mänskliga rättigheter (som Lena Halldenius, Jessica Almqvist och kolleger arbetat fram) och det om naturlig och artificiell kognition (som Kalle Åström tagit fram med Christian Balkenius och många andra kolleger, och som använder flera HT-infrastrukturer – t ex Humanistlaboratoriet och Cognitive robotics lab).
Det ska bli mycket spännande att följa utvecklingen inom profilområdena, och extra intressant förstås att se vad detta betyder för vår forskning, utbildning och samverkan inom mänskliga rättigheter och naturlig och artificiell kognition. Det är utan tvekan två områden där vi har mycket att vinna på att flytta fram positionerna inom forskningen förstås, men lika mycket inom samverkan och utbildning.
Trevlig midsommar!
Johannes
HT rekryterar sex biträdande universitetslektorer
En del av HT:s lektorsprogram handlar om att bedöma när man ska rekrytera lektor genom sedvanlig utlysning och när det är lämpligt att rekrytera genom meriteringsanställningen biträdande universitetslektor, som ger innehavaren särskilt goda möjligheter att meritera sig forskningsmässigt och pedagogiskt under de fyra första åren och där man sedan prövar den anställde i förhållande till på förhand uppställda kriterier (i det här fallet, förutom det som krävs för att anställas som universitetslektor, bland annat att man ska uppfylla kraven för att antas som oavlönad docent och ha sökt och helst fått externa medel i konkurrens)
Nu utlyser HT-fakulteterna inom kort sex biträdande universitetslektorat fördelade på ämnena: litteraturvetenskap, religionshistoria, jiddisch, historisk osteologi, biblioteks- och informationsvetenskap och Europastudier.
Det dröjer ytterligare någon vecka innan utlysningarna finns på plats och det blir möjligt att söka anställningarna.
Bästa hälsningar,
Johannes
Kommentarer