HT:s dekanblogg

Susanne Lundin deltar i ett projekt med Norrlandsoperan som RJ beviljat medel. Operachef Dan Turdén är projektledare och man kan höra mer om det spännande samverkansprojektet här.

Stort grattis!

Johannes

Johanna Gustafsson Lundberg leder ett forskningsprojekt som Familjen Kamprads stiftelse just beviljat medel. 

I projektet studeras olika boendesatsningar för äldre för att undersöka vad i äldres boendemiljöer som kan bidra till att skapa existentiellt hållbara livsomständigheter. Begreppet existentiell hållbarhet är ett komplement till de tre pelarna i Agenda 2030 för grön, ekonomisk och social hållbarhet. Begreppet  flätar samman de tre etablerade områdena genom att fokusera på hur existentiella behov tas tillvara i hållbarhetstänkande, behov så som värdighet och meningsfullhet för individen. Tanken är att resultaten ska mynna ut i en handbok avsedd för stadsplanerare och arkitekter, användbar även övergripande inom bostadspolitik, hälsa och äldreomsorg.

Projektet är ett samarbete mellan Centrum för teologi och religionsvetenskap (Johanna Gustafsson Lundberg, Lovisa Nyman, Erik Sidenvall) och institutionen för arkitektur och byggd miljö (Sandra Kopljar, Anna Petersson, Gunnar Sandin, Ida Sandström och Anna Wahlöö)

I onsdags tog Fakultetsstyrelsen det glädjande beslutet att inrätta en pedagogisk meriteringsmodell vid HT-fakulteterna. Med det följer att HT-lärare fr.o.m. 2024 får möjlighet att uppmärksammas för sina pedagogiska kompetenser. I förslaget som gick till Fakultetsstyrelsen står att det övergripande målet med modellen är att främja den pedagogiska utvecklingen vid fakulteterna och att bidra till hög kvalitet i utbildningarna genom att stimulera lärare till att utveckla sina pedagogiska kompetenser, skapa incitament för institutioner att ge goda förutsättningar för pedagogisk utveckling samt att uppmärksamma och premiera hög pedagogisk kompetens hos lärare. I konkreta termer innebär det att lärare som uppfyller bedömningskriterierna kan utnämnas till ”Meriterad lärare” och ”Excellent lärare”.

Under tidig vår kommer mer information om ansökningsprocess, behörighetskrav och bedömningskriterier att kommuniceras ut och den 1 oktober, 2024 är de första sökande välkomna med sina ansökningar till det högskolepedagogiska råd som under året kommer att inrättas

Bästa hälsningar,
Sara och Johannes

Ett annat bidragsbeslut idag rör VR-bidrag till gästforskare, och här beviljades Anders Sonesson ett bidrag till projektet Lärare och undervisning i en tid av AI och digital automatisering.

Stort grattis!

Johannes

Nu är vi mitt i den period när bidragsbesluten kommer från alla håll. Vetenskapsrådet är den största finansiären av vår externfinansierade forskning och Humaniora och samhällsvetenskapsutlysningen är något som många av våra forskare skickar in ansökningar till. Idag kom beslutet gällande årets utlysning. Flera får anledning att fira och andra blir besvikna, åtminstone för stunden – det brukar ibland bli något tilläggsbeslut när allt summerats. Med en brasklapp både för detta och att det finns medsökande från HT i andra projekt än dessa, vill jag passa på att gratulera:

Andrey Anikin med projektet Varför är gråtande barn så störande?
Sara Tanderup Linkis med projektet Mellan ljud och text: Produktion, innehåll och upplevelser av multimodal ljudlitteratur.
Maria Nilsson med projektet Bortom den urbana eliten – en socialsemiotisk studie av unik stenbrottskonst från forntida Egypten.
Magnus Olofsson med projektet De stridbara svenskarna. Konfliktrepertoarer och demokratisering i Sverige, 1820-1839.

Och så ett projekt som jag i skrivande stund inte vet om det är HT som kommer att ta hand om, men som också verkar mycket spännande och passar väl in i vår profil:

Aske Damtoft Poulsen: Alternativer till autokrati: Kontrafaktiskt tänkande i historieskrivning från romerska kejsardömet.

Stort grattis! Och ni som inte fick utdelning på era ansökningar i år – ge inte upp en god forskningsidé av den anledningen!
Johannes

Vi är glada att kunna meddela att rektor beslutat att anställa Ulrich Schmiedel som professor i missionsvetenskap med ekumenik. I samband med rekryteringsprocessen fick Ulrich också ett ERC-projekt, vilket vi vill passa på att gratulera honom till! Så här presenterar sig Ulrich:

I’m looking forward to joining Lund University as Professor of Global Christianities next year. My research is located at the intersection of theology with sociology, anthropology, and philosophy. Specializing in public and political theology, I’m interested in the role of religions in the public square, both their problems and their potentials for the challenges that confront contemporary society. Most of my recent research has been concerned with the significance of Christianity for migrant and postmigrant societies. I was awarded a fellowship at the Center of Theological Inquiry in Princeton, NJ, USA, where I participated in the interdisciplinary inquiry on religion and migration.
Prior to my appointment at Lund, I was Lecturer and then Senior Lecturer in Theology, Politics and Ethics at the University of Edinburgh. I also served as Co-Director of Edinburgh’s Centre for Theology and Public Issues. I came to Edinburgh from the University of Munich where I worked as a Lecturer in Systematic Theology after completing my doctoral dissertation at the University of Oxford. Currently, I’m editor-in-chief of the series “Political and Public Theologies: Comparisons – Coalitions – Critiques”, published by Brill. I also serve as Head of Research for A World of Neighbours, a multi-faith-based network engaging with people on the move across Europe.
At Lund, I will run “Faith-Based Refugee Relief in Europe: Connecting the Empirical and the Ethical (FABRIC)”, a five-year project funded by a Starting Grant from the European Research Council. This project aims to understand and utilize the moral insights and the moral ideas that faith-based refugee relief organizations develop in practice for the cross-disciplinary debate about the ethics of forced migration in Europe. Given all the expertise and experience gathered at Lund University, I’m very much looking forward to meeting my new colleagues!

Mycket välkommen till Lund!
Johannes

En utmaning för det stora universitetet är att synliggöra delarna. Under många år var Lunds universitets lösning på det problemet decentralisering. Men sedan några år tillbaks görs berömvärda insatser för att samla universitetets aktiviteter till en enhetlig bild. Det är bra, men det gör också att vissa saker riskerar att få mindre uppmärksamhet än de förtjänar. Därför detta meddelande.

En sak som varit nästan helt osynlig vid Lunds universitet är att det är ett tämligen starkt och intressant samhällsvetenskapligt och humanistiskt universitet (jag menar det här i mycket vid betydelse, inkluderande både juridik, ekonomi och teologi). Kanske till och med ett av de starkaste och intressantaste som finns i vår del av världen – tillsammans med några andra fantastiska universitet i vår närhet (Stockholm, Uppsala, Köpenhamn, …, som vi aldrig skulle drömma om att konkurrera med. Tvärtom behöver vi samarbeta med dem för att bli ännu starkare.)

Då och då uppmärksammar omvärlden oss om detta, nu senast Times Higher Educations ämnesrankningar 2024. Det går upp och ner i sådana mätningar, och det är väl tveksamt om det beror på något som verksamheterna själva gör, men bilden av HumSam-universitetet i södra Sverige som framtonar i tabellen nedan är värd att vara lite stolt över; det är kanske en bild som till och med överraskar en och annan av oss:

Lunds universitet i Times Higher Education Subject ranking 2024

Field	THE rank 2024	Rank in Sweden
Arts and Humanities	89	1st
Business and Economics	82	1st
Law	38	1st
Social Sciences	53	1st

Risken att universiteten förlorar sin själ har väl aldrig varit större. Jag hoppas att vurmen för rankning på sikt avtar till förmån för diskussioner om vad som är sant, vad vi vet och inte vet, och vad vi behöver veta inför framtiden, vad vi kan förstå och vad vi kan förklara.

Med det sagt är THE:s senaste ämnesrankning av ”arts and humanities”, ”business and economics”, ”law”, and ”social sciences” ganska trevlig läsning. Alla HumSam-områdena vid LU ligger väl över 100-strecket (juridik ordentligt så!). Det går bra för våra systerfakulteter i Sverige också, vilket vi gläds mycket åt. Med begränsade medel erbjuder vi hög kvalitet!

Trevlig helg,
Johannes

Idag fattade RJ beslut om vilka program, projekt och sabbaticals som beviljades medel i årets utlysning.

Marianne Gullbergs program ”Språkinlärning och flerspråkighet i transdisciplinärt perspektiv (TEAM)” var ett av tre stora program som beviljades. Forskningsprogrammet TEAM avser att sammanföra discipliner i en transdisciplinär ansats och undersöka hur språkliga, kognitiva, neurologiska och sociala aspekter samverkar i språkinlärning och flerspråkighet istället för att studera dem en och en, och hur de samverkar både på individnivå och i social interaktion.

Lars-Eric Jönssons projekt ”Destabiliserade temporaliteter” ska undersöka vardagslivets temporaliteter i Danmark, Finland, Norge och Sverige under pandemin och tillståndet av permanent kris som följt. Syftet är att förstå hur kris-tider är affektivt sammanflätade, hur de erfars, artikuleras och praktiseras i en osäker vardag. Källorna omfattar ca 8100 svar på frågor om krisers vardagliga effekter som samlats in av nordiska folklivsarkiv, kompletterat med uppföljande frågelistor och djupintervjuer.

Lovisa Brännstedts projekt ”Den besjälade naturen Förebud och järtecken i antikens Rom” ställer frågan om vad skulle hända om vi antog att romarna faktiskt ansåg att djur kunde tala eller att skulpturer kunde röra sig, gråta och svettas? Projektet kombinerar posthumana perspektiv med noggranna studier av de bevarade antika källorna med det övergripande syftet att öka vår kunskap om naturens agens i antikens Rom. Ytterst handlar det om att närma sig romersk religion från ett nytt håll. Genom att undersöka hur människor reagerade på omen och järtecken kan vi skymta de bakomliggande trosföreställningar som dessa reaktioner förutsatte eller föranledde.

Annika Wallins projekt ”Hur påverkar känslomässiga berättelser informationssökning i juridiskt relevanta beslut” vill undersöka hur personer som ska bedöma berättelser påverkas av dem. Förändras bedömningen beroende på vilka känslor berättelsen väcker? Påverkar berättelsen hur vi tar till oss annan sorts information? I många myndighetsbeslut behöver anställda lyssna på hjälpsökandes berättelser och väga dem mot andra fakta. Påverkas också dessa individer av den personliga berättelsens kraft? Är det till exempel så att en känslomässigt stark berättelse ibland får mer tyngd än den borde ha givet annan information? Eller att en individ som av olika anledningar skruvar ner känslorna i sin berättelse bemöts annorlunda?

Slutligen fick Tobias Hansson Wahlgren ett RJ Sabbatical (en bidragsform som ska bidra till att avsluta långt gången forskning under sex till tolv månader) för ”En sanningsgörarteori om den sociala verkligheten”

Stort grattis!
Johannes