HT har via Uppsala universitet nåtts av den glada nyheten att ytterligare medel blivit tillgängliga och att därför forskarskolan i tidiga språk och digital filologi som UU, SU och LU ansökt om har beviljats. Det är utmärkta nyheter! Stort tack och grattis till er som varit med i arbetet med ansökan, från HT bland andra Mari Bacquin. Om jag inte är felunderrättad handlar det om tre doktorander för HT:s del.
Trevlig helg,
Johannes
Kristiina Savin, forskare och lärare i främst idé- och lärdomshistoria och också modevetenskap får Lunds studenters pedagogiska pris 2023. Universitetet beslutar att dela ut Lunds studenters pedagogiska pris för utmärkta lärarinsatser inom undervisningen. Rektor utser pristagare efter förslag från studentkårerna. Ur nomineringarna framgår bland annat följande:
”Kristiina visar stor flexibilitet och omtänksamhet i sin undervisning, men aldrig genom att tumma på kvaliteten. Hon beskrivs som en lärare som är genuint intresserad och engagerad i att studenterna ska få reflektera och tänka fritt. Alla tankar, stora som små, tas emot med största respekt och inlyssnande, vilket stärker studenternas entusiasm och intresse.
Kristiina är skicklig på att sätta lärandet i kontext till omvärlden och använder sig av många exempel från sin studentgrupp för att öka igenkänningen. Inte sällan exemplifierar hon hur ämnet ser ut i relation till olika kontexter och hur ämnet utvecklats över tid.”
HT-fakulteterna gratulerar stolt, och noterar att vi för andra året i rad har med en lärare bland de tre som uppmärksammas med priset.
Johannes
HT-fakulteternas forskare bedriver mycket forskning om hållbarhet, miljö och Agenda 2030-frågor, vilket lätt inses om man söker i LU:s forskningsportal Research Portal. Vi har till exempel ungefär så stor andel av publikationerna vid LU med anknytning till flera av hållbarhetsmålen som vi borde ha givet vår storlek. Och då är ändå LU ett universitet med mycket stark profil i dessa frågor.
Men ändå är det något med synligheten av den forskningen som saknas. Det kan bero på att vi, till skillnad från många andra fakulteter aldrig haft ett centrum för miljö- eller hållbarhetsforskning, och inte heller något ämne som man omedelbart förknippar med sådan forskning (eller utbildning). Humanekologi kom väl närmast, men det är många år sedan nu som det ämnet gick över till S. Man skulle naturligtvis kunna säga att mänskliga rättigheter är precis ett sådant ämne idag, men det ämnet utgör ett – låt vara oerhört viktigt – utsnitt av ett bredare forskningsområde. Det är en delmängd, inte ett paraply, för humanistisk och teologisk forskning om dessa frågor.
För att skapa ett sammanhang där HT-forskare kan träffas över ämnen och kanske med tiden bli till en plattform som kan göra HT:s forskningsbidrag synliga för andra fakulteter, omvärld och finansiärer (utöver den synlighet som enskilda forskare redan har) kommer vi under 2023 ha en liten seminarieserie, dit ni alla är mycket välkomna. Program kommer inom kort!
Bästa hälsningar,
Johannes
Idag publicerade VR beslut om beviljade projekt om pandemier och deras effekter på samhälle och folkhälsa. Två HT-forskare återfanns bland de 12 som beviljades medel:
Kristina Myrvold: Religion i kristider: gensvar på Covid-19 bland religiösa migrantgrupper i Sverige
Anders Herlitz: Prioriteringar under pandemier
Stort grattis!
Johannes
Idag kom också bidragsbeslut om forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap. Marina Svensson (CÖS) koordinerar en av de beviljade forskarskolorna: Forskarskola i Asienstudier.
Lunds universitet är inblandade också i en del av de forskarskolor som koordineras från annat lärosäte. Det tar kanske en stund innan vi vet exakt hur många doktorander det handlar om totalt, men det är åtminstone så att två doktorander från HT kommer att antas inom Forskarskolan i islamologi och två inom Läsningens och källkritikens omvandling i digitala kulturer.
Stort grattis!
Johannes
Vetenskapsrådet beviljade idag nätverksbidrag till två projekt med stark anknytning till HT:
Henrik Rosengren: Forskarnätverket Minnet av Förintelsen som förmedling, gestaltning och medialisering
Britta Geschwind: Att samla Förintelsens minnen i Sverige, ett nätverk för transdisciplinära praktiker och perspektiv på samlingar, samlande och etik
Stort grattis!
Johannes
Som Lunds universitet redan stolt meddelat segrade vår HT-forskare Matthew Tompkins i den nationella konkurrensen i Stockholm igår när Forskar Grand Prix gick av stapeln. Själva den fyra minuter långa presentation för gymnasieelever som gav honom priset måste nog upplevas, och vi ska se om vi kan lyckas övertala Matthew till det.
Stort grattis!
Johannes
Ytterligare ett projekt från Vetenskapsrådet som beviljats står Britta Geschwind (projektledare) och Björn Magnusson Staaf för.
Projektets syfte är att nå kunskap om hur Förintelsen införlivas i Sveriges historia genom att studera museer med samlingar kopplade till Förintelsen. Utöver att undersöka uppbyggandet av Sveriges museum om Förintelsen, jämför studien hur museer med befintliga samlingar – Malmö Museer och Kulturen i Lund – ramar in, ställer ut och använder samlingarna.
Processen att skapa ett auktoriserat kollektivt minne medför förhandling och ett moraliskt perspektiv på det förflutna i förhållande till nuet. Det kräver överenskommelser om vad och hur samhället kollektivt måste minnas. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur objekt och platser har betydelse för hur Förintelsens minnen formas till kulturarv i Sverige.
Stort grattis!
Johannes
Kompletteringen av Vetenskapsrådets bidragsbeslut från 7 november fortsätter och resulterar i ytterligare beviljade projekt till HT-forskare. Ett av dessa, The Floating Castle, tar oss tillbaka till år 1495 då danske kung Hans flaggskepp Gribshunden sjönk vid Stora Ekön i Blekinge. Några år senare färdigställdes borgen Glimmingehus på Österlen av den danske riksamiralen Jens Holgersen Ulfstand.
Fartyg som Gribshunden och medeltida borgar var flerfunktionella, samtidigt militära befästningar, centrum för administration, och residens för en elit. De representerade både det som kan karaktäriseras som hårda och mjuka maktmedel. De hårda maktmedlen handlade om militär styrka, eller hot om militär styrka, medan de mjuka snarare rörde frågor om vem som fick uppehålla sig var, vilken mat som serverades på borden och hur borgen/fartyget var inrett.
Syftet med projektet är att jämföra hur fartyget respektive borgen fungerade för de här typerna av makt. Projektet leds av Brendan Foley med Martin Hansson som projektmedarbetare, båda vid Institutionen för arkeologi och antikens historia.
Stort grattis!
Johannes
Lunds universitet fattade i förra veckan beslut om att anställa Alastair Henry som professor i språkdidaktik särskilt engelska. Alastair presenterar sig så här:
”Vid nyår kommer Alastair Henry att påbörja sin anställning som professor i språkdidaktik vid Språk och litteraturcentrum. Henry kommer närmast från Högskolan Väst där han har undervisat på lärosätets samtliga lärarutbildningar (F–3, 4–6, 7–9, samt gymnasium). Henrys forskning är inriktad mot språkinlärningens och språkundervisningens psykologi med tonvikt på motivation. Utöver ett VR-projekt där han med kollegor undersökte engelskalärares motivationsinriktade praktik har han även bedrivit ett VR-projekt som fokuserar på Sfi-elevers användning av svenska i muntlig interaktion utanför klassrummet. Med början 2023 kommer han att arbeta tillsammans med Jonas Granfelt (franska) i ett projekt som syftar till att undersöka motivationshöjande insatser i gymnasieutbildningar i moderna språk, ett projekt som är finansierat av Skolforskningsinstitutet. Henry är författare till / redaktör för ett antal böcker publicerade av bland annat Routledge, Palgrave Macmillan och Multilingual Matters.”
Vi önskar Alastair mycket välkommen till Lunds universitet!
Samtidigt konstaterar jag att den ordentliga satsning som LU nu genomför för att stärka lärarutbildningen och forskningen runt den är mycket välkommen. Alastair är den första i redan av professorer som ska stärka lärarutbildningen och forskningen om lärande. Om allt går enligt plan kommer Lunds universitet att anställa en professor i språkdidaktik särskilt svenska när processen i lärarförslagsnämnden väl är färdig – kanske i början av nästa år. Sedan kommer två professorer i utbildningsvetenskap och en professor i matematikdidaktik senare under 2023-24. Den utvecklingstakten kan nog inte så många andra lärosäten matcha, även om det ska medges att Lunds universitet börjar från lägre nivåer än de största lärarutbildningsuniversiteten.
Johannes
Kommentarer