HT:s dekanblogg

Hej, det går mot sommar och vi är angelägna att nå ut med den här utlysningen innan LUX, SOL, MNO-huset och alla andra hus där HT-forskare är verksamma töms och vi blir svårare att nå. Det kommer en officiell version av den här utlysningen via de vanliga kanalerna inom kort – och skulle versionerna skilja sig åt är det den senare som gäller. Det allra mesta kommer dock att vara sig likt. Det handlar om en utlysning av medel för att stärka internationellt genomslag för humanistisk och teologisk forskning med inriktning mot forskning om kommunikation 2023

Bakgrund
HT-fakulteternas forskare studerar i hög utsträckning kommunikation i dess olika former och inom dess olika områden: analog och digital, visuell och språklig, litterär, vetenskaplig, politisk med mera. Kommunikation studeras också som fenomen, dess betydelser i olika sammanhang, dess mekanismer, effekter och orsaker, hur kommunikationen förändras över tid, vilka former den tar. Men också till exempel hur kommunikation försvåras i olika kontexter eller hur den kan förbättras och förfinas. Vi har professionsutbildningar med mycket tydlig kommunikativ kärna – vi utbildar journalister, författare, översättare, präster, bibliotekarier och lärare. Men det uppenbara och starka kan också behöva synliggöras – och samarbeten mellan våra ämnen som vi vill utveckla ytterligare kan behöva stimuleras för att nå ännu längre och få ett starkare internationellt genomslag.

Lunds universitet kommer med början 2023 att fördela ränteintäkter till fakulteterna med uttalat syfte att stärka det internationella genomslaget, och utlysningen finansieras genom dessa medel. HT har beslutat att avsätta 2 mnkr under 2023 till utarbetandet av projektförslag som har som syfte att stärka det internationella genomslaget för humanistisk och teologisk forskning med en tydligt framskriven kommunikationsinriktning.

Projekten ska:
• Leda till minst en ansökan om internationella medel under 2023 eller 2024 inom t ex Horizon Europe, Marie Skłodowska-Curie Actions, ERC eller HERA-utlysningar (t ex ”Crisis – Perspectives from the Humanities”)
• Involvera forskare från minst två institutioner vid HT
• Resultera i en presentationstext under den kommande rubriken Kommunikation@HT på våra hemsidor
• Leverera konkreta förslag på relevans för utbildning och samverkan (kompletta miljöer)

Avsikten är inte att begränsa forskningssamarbeten om kommunikation till HT-fakulteterna. Tvärtom är målsättningen att dessa projekt ska kunna utgöra grund för framtida profilområden och/eller koppla till de profilområden som LU redan beslutat om och andra forskningsnätverk inom och utom Sverige. Däremot kommer inte finansiering utgå för forskare med annan placering än vid HT-fakulteterna.

Instruktioner för ansökan
Ansökan ska bestå av ett försättsblad med projekttitel och information om projektgruppen (max 1 sida), en projektansökan med nedanstående rekommenderade innehåll (max 3 sidor) samt budget (max 1 sida). Sökta medel får ej överstiga 500 tkr. Medlen ska endast täcka direkta kostnader dvs ej OH och institutionerna förväntas ta in ersättare/vikarier i de fall där lärarpersonal beviljas medel. Prefekt eller motsv ska godkänna ansökan.

Ansökan bör innehålla:
+ Projektets titel och PI från resp. deltagande institution (försättsblad).
+ Kort beskrivning av den tänkta projektgruppen, med länkar till relevanta lucris-sidor (ansökningarna bedöms av två i förhållande till HT-fakulteterna externa bedömare, varav en från annat svenskt lärosäte, och man kan inte utgå från att de har fullständig kännedom om deltagarnas publikationer, pågående projekt mm; denna beskrivning får också placeras på försättsbladet).
+ en redogörelse för den planerade projektansökan om internationella medel, inkl finansiär och utlysning den skickas till.
+ en redogörelse för vad projektgruppen tillsammans kan uppnå som inte redan görs vid HT-fakulteterna och Lunds universitet idag, med fokus på befintlig nivå och gruppens potential att bidra till en utveckling av den vetenskapliga kvaliteten inom fältet för det föreslagna projektet i ett internationellt perspektiv
+ en kort redogörelse för hur detta projekt kopplar till ett befintligt profilområde vid LU eller ett nytt profilområde inom LU på temat kommunikation (t ex tillsammans med EHL, S med flera fakulteter) och/eller andra forskningsnätverk under utveckling inom och utom Sverige. Fokus för denna redogörelse bör ligga på projektgruppens och projektets bidrag till profilområdet/forskningsnätverket.
+ en kort redogörelse för planerad relevant samverkan med omgivande samhälle
+ en kort redogörelse för planerad sammanflätning mellan den planerade (långsiktiga) forskning – där projektet utgör en del – och utbildning vid Lunds universitet i allmänhet och HT-fakulteternas kommunikationsinriktade utbildningar i synnerhet.

Hanteringsordning
Utlysningen annonseras 16 juni. Sista dag för ansökan är 24 augusti, kl 13.00. Fullständig ansökan ska senast då insändas elektroniskt till martin.degrell@kansliht.lu.se. Beslut om tilldelning av medel fattas av AU 13 september efter beredning av två externa sakkunniga. Vid bedömningen av ansökningar kommer såväl projektets samstämmighet med utlysningens syfte som forskningens förväntade vetenskapliga kvalitet i relation till den internationella forskningsfronten att bedömas. Bedömningsgrunder är därför 

* det föreslagna projektets förväntade konsekvenser i förhållande till nuläget på den kommunikationsinriktade HT-forskningens internationella synlighet, på kort och lång sikt.

* i vilken utsträckning det föreslagna projektet kan bidra till att stärka långsiktiga samarbeten mellan institutioner och fakulteter vid Lunds universitet (och mellan lärosäten) när det gäller forskning, utbildning och samverkan inom den föreslagna delen av kommunikationsområdet och

* sedvanliga kriterier som vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet.

Uppföljning
Respektive projekt ska skicka in kopia på internationella forskningsansökningar till HT:s forskningsnämnd som i sin tur lämnar en samlad återrapportering till AU. Projekten ska också tillse att en presentationstext för publicering på webben om resultaten av satsningen tas fram senast juni 2024.

I samband med VR:s internationella postdoktorsbeslut är vi glada att kunna meddela att Ellen Suneson anställs vid HT-fakulteterna. Ellen presenterar sig så här:

”My three-year long postdoc project To show but not tell: on themes of passivity, submission, and internalization in 1970s Nordic feminist art explores a number of artworks and performances produced in Denmark and Sweden during the late 1960s and 1970s. The project is based on themes developed in my doctoral thesis Portraying unease: the art and politics of uncomfortable attachments (2022). The importance of my postdoc project lies in constructing a new theoretical and methodological framework for analysing visual representations of the experience of subordination. This framework, in turn, proposes both new interpretations of already recognized feminist artworks produced by artists based in the Nordic countries during the 1960s and 1970s as well as suggests the artistic importance of a number of previously largely overlooked artworks and performances from the time. During the first two years of the project I will be based at the Department for Art and Cultural Studies at Copenhagen university. The last year will be spent at the Department for Art and Cultural Sciences at Lund University.”

Välkommen till HT, Ellen!

Johannes

Vi är glada att kunna meddela att rektor fattat beslut om att anställa Mona Holmqvist som professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om skola och lärarprofession vid Institutionen för utbildningsvetenskap. Mona presenterar sig så här:

”Den 1 augusti 2023 tillträder Mona Holmqvist sin anställning. Holmqvist disputerade vid Lunds universitet 1995, och utsågs till docent vid lärosätet 2006. Dock är det första gången hon är anställd vid Lunds universitet. Tidigare har Holmqvist tjänstgjort vid Göteborgs universitet, samt varit anställd som professor vid Malmö universitet och Högskolan Kristianstad. Hennes forskning har en tydlig förankring i skolans kontext, och hon har varit projektledare för flera externfinansierade forskningsprojekt. Dessa har ofta genomförts tillsammans med lärare och elever utifrån olika ämneskontexter och individuella förutsättningar för eleverna. Holmqvists forskning är främst inriktad mot teoriutveckling inom området lärande, med en fenomenografisk och variationsteoretisk ansats, samt lärande och inkludering vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom det specialpedagogiska fältet. Utöver detta har Holmqvist lång erfarenhet av att leda forskarskolor, och har handlett ett 20-tal doktorander. Senast var hon vetenskaplig ledare för forskarskolan i specialpedagogik för lärarutbildare, SET, finansierad av Vetenskapsrådet 2018-2022. För närvarande är hon forskningsledare för forskningsprojektet ”Global bearbetning som en indikator för barns konceptuella subitiseringsförmåga i förskoleklass”, som finansieras av Vetenskapsrådet 2022-2025. I projektet används bland annat eye-tracking som metod att undersöka barns förmåga att uppfatta antal utan att räkna. Utöver det är Holmqvist utsedd av regeringen som ledamot i Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) insynsråd. Hon är även medlem i redaktionen för International Journal for Lesson and Learning Studies, och redaktionell konsult för Australasian Journal of Special and Inclusive Education. Utöver internationella publiceringar i vetenskapliga tidskrifter har Holmqvist varit redaktör för boken ”Teorier för undervisning och lärande” som utkom 2021. ”

Mycket välkommen till HT, Mona!

Johannes

Michael Neiss ansluter till HT i och med anslaget som VR internationell postdoktor. Michael presenterar sig så här:

”My profound interest in crafts has led me into an artefact-oriented line of research, including 3D laser scanning, database development and analytical drawing. Preliminary results are published continuously, and I participate in various research projects. In line with my general interests, my  postdoc project deals with Viking Age jewellery, with a focus on production patterns and typology, as well as the cognitive and religious meaning of the ornament covering these items. Handicraft Archaeology based on Intelligent Technology (HAbIT) will be a joint-venture between Lund University in Sweden and Aarhus University in Denmark. The project aims to generate a novel and empirically grounded theory on the materiality of cultural transformation. During the course of the next three years, I intend to examine how the interplay of three factors – i.e. urbanisation, religious change and the serial production of pictorial art – made Viking Age Scandinavia a part of Western Christendom. My project title alludes both to ancient craft processes and to the digital solutions of our day and age that help us unveil them. More info: https://habit.neiss.se ”

Välkommen till Lund!

Johannes

HT-fakulteterna är glada att meddela att Paul Linjamaa kommer att anställas som biträdande universitetslektor hos oss. Paul presenterar sig så här:

”Jag är religionshistoriker med fokus på antikens religiösa värld och dess receptionshistoria. Den senaste tiden har jag studerat manuskripten i Nag Hammadi-biblioteket, en samling gnostiska texter från 300-talet. Jag intresserar mig också för frågor som rör dynamiken mellan vad som uppfattas som kätteri kontra renlärighet såväl som bredare frågor om religionens plats i samhället. Jag undervisar på alla nivåer och utvecklar gärna egna kurser, nu senast en kurs om satanismens historiska utveckling (tillsammans med Johan Nilsson VT23) och den kommande forskarutbildningskursen ”Religionsbegreppets vetenskapshistoria” (VT24). Jag ser fram emot att kunna bidra till det stimulerande arbetet som sker på CTR!”

Bästa hälsningar,

Johannes

När bidragsbesluten från VR angående vårens Internationell postdok inom humaniora och samhällsvetenskap, inklusive utbildningsvetenskap publicerades i veckan stod det klart att HT-forskare fick två av anslagen:

Michael Neiss: Hantverksarkeologi baserat på intelligent teknologi (habit)
Ellen Suneson: Visa men inte berätta: passivitet, underkastelse och internalisering i Nordisk feministisk konst under 1970-talet

Stort grattis!
Johannes

HT-fakulteterna har många ämnen som på olika sätt och ur olika synvinklar studerar kommunikation. Ja, när man börja räkna efter (filmvetenskap, bokhistoria, kognitionsvetenskap, språken, retorik, …) så blir det svårt att hejda sig. Däremot har vi inget tydligt sätt att presentera det på. Det är något självklart för dem som studerar, undervisar och forskar här, men det syns inte på ett samlat sätt utåt. Jag tycker att det är synd.

Under hösten kommer HT-fakulteterna att på olika sätt arbeta med att synliggöra hur HT-ämnena studerar och bidrar till vår förståelse av kommunikation, och vi kommer troligen också att avsätta sökbara medel för dem som vill hjälpa oss att synliggöra dessa aspekter – och utveckla samarbetet kring dem mellan våra ämnen såväl inom forskning som utbildning (en utlysning på detta tema kommer därför att kräva samarbete mellan ämnen vid minst två av våra institutioner).

Det kommer att ge oss en plattform som vi behöver för att framgångsrikt öka stödet till satsningar på kommunikation under de kommande åren, på egen hand och tillsammans med andra fakulteter och lärosäten.

Mer om detta kommer förhoppningsvis innan vi går på sommarledigheter!
Johannes

HT-fakulteterna är glada att meddela att Sara Tanderup Linkis anställts hos oss. Sara presenterar sig så här:

Jeg er PhD i litteraturhistorie fra Aarhus Universitet (2016), med et afhandlingsprojekt om kulturel erindring og intermedialitet i moderne tysk, dansk og amerikansk litteratur. Afhandlingen blev siden publiceret under titlen Memory, Intermediality and Literature:”Something to hold on to” (Routledge 2019).

Min forskning ligger i krydsfeltet mellem digitale kultur-studier, forlagsstudier og litteraturstudier. Siden min afhandling har jeg haft en grundlæggende forskningsinteresse i sammenhængen mellem litteraturens mediemæssige dimensioner, dens sociale kontekster, produktionsvilkår og læsekultur, og dens æstetiske udtryksformer. Mere specifikt interesserer jeg mig for, hvad sker med litteratur og bogkultur i en digital kultur: hvordan digitaliseringen påvirker hvordan vi skriver, læser og bruger bøger, og min forskning har derfor også i de senere år bevæget sig i en kulturvidenskabelig og litteratursociologisk retning. Som postdoc på Litteraturvetenskap i Lund, i 2018-2020, har jeg forsket i serier og tværmediale fortælleformer og jeg har skrevet en bog om, hvordan serieformatet udvikles i en digital kultur, på tværs af medier og platforme. I de senere år, bl.a. som postdoc på digitala kulturer 2020-2022, har jeg haft fokus på lydbøger og streamingtjenester for bøger, idet jeg blandt andet har undersøgt, hvordan lydbogsformatet ændrer måden vi læser på, hvad vi læser og hvordan vi skriver, producerer og distribuerer litterære tekster.

Fremadrettet vil jeg forske videre i digital bogkultur, bl.a. med interesse for bogkultur på sociale medier og nye former for lydlitteratur: lydbøger der for eksempel inkluderer musik og lydeffekter. Jeg ser frem mod at anvende og udvikle min forskning i forbindelse med undervisning på uddannelserne i Förlags- och Bokmarknadskunskap og Digitala kulturer.

Trevlig helg,

Johannes

Till hösten är vi glada att kunna hälsa Panos Athanasopoulos välkommen till Lund! Han presenterar sig så här:

Panos Athanasopoulos will join Lund University as Professor of English Language and Linguistics in August 2023. His research is guided by two questions: Do speakers of different languages think differently? Does learning a new language change the way we think? Interdisciplinarity is at the heart of Panos’ work, which uses methods from psycholinguistics, experimental psychology, and cognitive neuroscience. His PhD (2006) on the effects of second language acquisition on cognition earned him a Graduate Student Award from the American Association for Applied Linguistics. Since then, he has implemented novel paradigms to study the effects of colour terminology on colour categorical perception, the relationship between grammatical aspect and event representation, the lexicalization of path, manner and causation of motion and motion event cognition, the effects of grammatical gender on object and face perception, the count/mass noun distinction and the construal of individuation, and the cognitive flexibility that learning new languages confers on the human mind. He has served as General Editor of Language and Cognition and PLOS ONE, and since June 2019 he has held the Honorary position of Extraordinary Professor of General Linguistics at Stellenbosch University in South Africa. Recent research programs have explored the effects of time metaphors on how we physically experience the passage of time (funded by the Swedish Research Council), and how language-specific concepts are represented in the bilingual brain (funded by the British Academy/Leverhulme Trust). Panos’ research has been published in high-impact international peer-reviewed journals such as Applied Linguistics, Cognition, Cognitive Science, Language Learning, and Psychological Science, and his work has featured in documentaries for the BBC, in Science Magazine, in The Conversation, and in the TEDx Talks series.

Bästa hälsningar,
Johannes

Det har nyligen anställts två universitetslektorer i etnologi. Paul Agnidakis presenterar sig så här:

”Jag är docent i etnologi, närmast med bakgrund som lektor vid Umeå universitet och forskare inom Engaging Vulnerability Research Program vid Uppsala universitet. Min forskning och undervisning inbegriper: Kulturella effekter av senmoderna samhällskonstruktioner, såsom det postindustriella samhället, pendlarsamhället och kunskapssamhället; Spänningsfältet mellan land-stad, kopplat till regionaliserings- migrations- och kunskapsproduktionsprocesser; Landsbygdens förändrade villkor i en alltmer urbaniserad värld; Pendlarlivets utmaningar av platskänsla och platsidentitet; Plats som kulturarv och metodutveckling för ett normkreativt kulturarv.

Ser nu mycket fram emot att vara del av Humanistiska och teologiska fakulteternas spännande verksamhet och kunna fortsätta värna om etnologins fantastiska möjligheter, som ett töjbart och reflexivt kulturvetenskapligt ämne.”

Välkommen till Lund, Paul!
Johannes