Visa rutor

Panos Athanasopoulos ny professor i engelsk språkvetenskap

Till hösten är vi glada att kunna hälsa Panos Athanasopoulos välkommen till Lund! Han presenterar sig så här:

Panos Athanasopoulos will join Lund University as Professor of English Language and Linguistics in August 2023. His research is guided by two questions: Do speakers of different languages think differently? Does learning a new language change the way we think? Interdisciplinarity is at the heart of Panos’ work, which uses methods from psycholinguistics, experimental psychology, and cognitive neuroscience. His PhD (2006) on the effects of second language acquisition on cognition earned him a Graduate Student Award from the American Association for Applied Linguistics. Since then, he has implemented novel paradigms to study the effects of colour terminology on colour categorical perception, the relationship between grammatical aspect and event representation, the lexicalization of path, manner and causation of motion and motion event cognition, the effects of grammatical gender on object and face perception, the count/mass noun distinction and the construal of individuation, and the cognitive flexibility that learning new languages confers on the human mind. He has served as General Editor of Language and Cognition and PLOS ONE, and since June 2019 he has held the Honorary position of Extraordinary Professor of General Linguistics at Stellenbosch University in South Africa. Recent research programs have explored the effects of time metaphors on how we physically experience the passage of time (funded by the Swedish Research Council), and how language-specific concepts are represented in the bilingual brain (funded by the British Academy/Leverhulme Trust). Panos’ research has been published in high-impact international peer-reviewed journals such as Applied Linguistics, Cognition, Cognitive Science, Language Learning, and Psychological Science, and his work has featured in documentaries for the BBC, in Science Magazine, in The Conversation, and in the TEDx Talks series.

Bästa hälsningar,
Johannes

maj 10, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Paul Agnidakis ny universitetslektor i etnologi

Det har nyligen anställts två universitetslektorer i etnologi. Paul Agnidakis presenterar sig så här:

”Jag är docent i etnologi, närmast med bakgrund som lektor vid Umeå universitet och forskare inom Engaging Vulnerability Research Program vid Uppsala universitet. Min forskning och undervisning inbegriper: Kulturella effekter av senmoderna samhällskonstruktioner, såsom det postindustriella samhället, pendlarsamhället och kunskapssamhället; Spänningsfältet mellan land-stad, kopplat till regionaliserings- migrations- och kunskapsproduktionsprocesser; Landsbygdens förändrade villkor i en alltmer urbaniserad värld; Pendlarlivets utmaningar av platskänsla och platsidentitet; Plats som kulturarv och metodutveckling för ett normkreativt kulturarv.

Ser nu mycket fram emot att vara del av Humanistiska och teologiska fakulteternas spännande verksamhet och kunna fortsätta värna om etnologins fantastiska möjligheter, som ett töjbart och reflexivt kulturvetenskapligt ämne.”

Välkommen till Lund, Paul!
Johannes

maj 5, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Goda förutsättningar för en riktigt stark lärarutbildning i Lund

Med inrättandet av Malmö högskola 1998 överfördes lärarutbildningen som Lunds universitet dessförinnan under tjugo år ansvarat för till det nya lärosätet, även om ämnesutbildning fanns kvar vid Lunds universitet. Musiklärarutbildningen stannade också kvar vid Lunds universitet.

Drygt tio år senare beslutade Lunds universitet att åter bygga upp en lärarutbildning. Ett av skälen var att man tappat den naturliga kontakten med skolan, i synnerhet gymnasieskolan. Ett annat skäl var att man menade att man hade något väsentligt att bidra med för att skapa en stark ämnesutbildning med tydlig forskningsanknytning av hela utbildningen.

Samarbete inleddes med Högskolan Kristianstad och fortsatte sedan i egen regi i samband med att lärarutbildningens lokalisering ändrades från Helsingborg till Lund. Musiklärarprogrammet har dock hela tiden genomförts i Malmö.

Nu, skulle jag säga, finns några av de viktigaste strukturella förutsättningarna på plats för att kunna realisera planerna på en riktigt stark lärarutbildning fullt ut. Under 2022 och 2023 har ett antal avgörande rekryteringar ägt rum (några fortfarande i slutfasen). Lunds universitet rekryterar en professor i matematikdidaktik och håller på att slutföra rekryteringen av en ny professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om skola och lärarprofession. Dessförinnan har under 2022 professorer i språkdidaktik med inriktning mot svenska och mot engelska rekryterats. Det betyder att inom kort kan fyra nyrekryterade medarbetare med särskilt uppdrag att bidra till utvecklingen av Lunds universitets lärarutbildning, inte minst på forskningssidan, stödja utvecklingen och integrationen av den med nödvändighet decentraliserade utbildningen. Samtidigt byggs kompletterande starka forskningsmiljöer och samarbeten upp inom forskarskolan ROCIT och forskningsplattformar, som LAMiNATE. Det här kan bli ett riktigt kraftcentrum.

Lärarutbildningen lever, tyvärr får man väl säga, under oket av frekvent politisk omorientering. Det gör det svårt att lyckas med långsiktig kvalitetsutveckling. Men man får också förstå att lärarutbildningen är en för samhället mycket viktig utbildning och att man kan känna behovet av att ingripa.

Bästa hälsningar,

Johannes

april 28, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Olycklig jämförelse mellan prislappar i dagens DN

Företrädare för nitton lärosäten skriver idag på DN att svenska ingenjörer inte håller måttet. Orsakerna som anges känns igen från våra egna utbildningar. Studenter får för lite tid med lärare och har för få laborativa moment. De högt ställda ambitionerna kan inte helt infrias. Utbildningarna hade blivit kvalitativt bättre med högre ersättning per student. Författarna menar att det krävs politiska omtag.

Jag kan inte annat än hålla med, och jag känner inte till någon student eller lärare som inte tycker detsamma. Uppsala, Stockholm och Lund har under ett antal år i sina budgetskrivelser till regeringen fört fram att språkutbildningarna måste tillskjutas mer medel för att bland annat kunna öka sina laborativa moment.

Det som vi humanister och teologer observerar som problematiskt är naturligtvis inte begränsat till våra ämnen. Liknande problematik återfinns i andra utbildningar, t ex ingenjörsutbildningarna.

Systemet för högre utbildning är anorektiskt.

Tyvärr jämför dagens DN-artikel ersättning per student för olika vetenskapsområden, och man kan få det helt felaktiga intrycket att ”prislapparna” för studenter inom naturvetenskap och teknik är lägre än för humanister, teologer, samhällsvetare och jurister. Vi vet alla att det är tvärtom, vilket naturligtvis inte betyder att det ena eller andra vetenskapsområdet är i mindre behov av satsningar på utbildningssidan.

(Utbildningsområde:

Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt: 34271 (ersättning per helårsstudent) och 22332 (ersättning för en helårsprestation), dvs totalt drygt 56 tusen kronor för en helårsstudent som tar alla sina poäng.

Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt: 58438 (ersättning per helårsstudent) och 49282 (ersättning för en helårsprestation), dvs totalt drygt 107 tusen kronor för en helårsstudent som tar alla sina poäng.)



Trevlig helg,
Johannes

april 22, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Det gyllene förstoringsglaset till Jutta Haider och Olof Sundin

Källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset instiftades 2017, och ges till personer, initiativ eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. Priset har delats ut i kategorierna Allmänhetens pris och Skola sedan starten.

Tidigare mottagare:

2022
Lilla Aktuellt
Thomas Nygren
Hederspris: Ulla Carlsson

2021
Kungliga biblioteket och Digiteket
Monika Staub Halling på Backaskolan i Lund
Hederspris: SeniorNet Sweden

Stort grattis till Det gyllene förstoringsglaset 2023, Jutta och Olof, önskar HT-fakulteterna.
Johannes

mars 11, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Utveckla humanistiska och teologiska innovationsidéer

Idag vill jag skicka vidare en Inbjudan:


Möjlighet att utveckla innovationsidéer
HT-fakulteterna uppmuntrar och stödjer utvecklingen av idéer som kan bli nya innovationer. Sök upp till 150 000 kr för att utveckla en idé på ett tidigt stadium!
Syftet med stödet är att stimulera utvecklingen av idéer som nyttiggör forskning med anknytning till fakultetens olika forskningsfält. Välkommen med din ansökan senast 31 mars!
Läs hela utlysningstexten på denna länk


För humanister och teologer kan det kännas ovant att tala i termer av innovationer. Men det är lätt att hitta exempel på HT-innovationer som kan bidra till lösningar på problem i dagens samhälle. Ett par av dem presenteras här: https://www.innovation.lu.se/en/HTinnovation/previous-innovation-projects-joint-faculties-humanities-and-theology


Frågor? Kontakta gärna innovationsutvecklare Sophie Hydén Picasso

Bästa hälsningar,

Johannes

februari 28, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vetenskapsrådet på fakultetsbesök på LUX nästa vecka

Vetenskapsrådets huvudsekreterare och koordinator för humaniora och samhällsvetenskap, Stefan Svallfors och Anders Sundin, kommer till Lunds universitet den 7 mars.

LUX aula är öppen för alla som är intresserade av nyheter vad gäller utlysningar och bidragsformer, och dessutom får vi information om den nya HS-ämnesöversikten.

Bästa hälsningar,
Johannes

februari 28, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Professor i språkdidaktik särskilt svenska: Katarina Lundin

Lunds universitet är glada att kunna meddela att Katarina Lundin anställs som professor. Katarina presenterar sig så här:

Den 1 februari 2023 tillträder Katarina Lundin sin anställning som professor i språkdidaktik med inriktning mot svenska vid Språk- och litteraturcentrum. Lundin är anställd vid Lunds universitet sedan 2013 och har under de senaste tre åren även varit gästforskare i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Vid Lunds universitet är Lundins forskning inriktad mot gymnasieelevers språk- och textutveckling samt mot grammatikdidaktik; vid Linnéuniversitetet forskar hon om språkets roll i idrottskontexter inom och utanför skolans värld, i såväl nationella som internationella forskningsprojekt. Hon har under flera år lett projektet Språk i idrottskontext – medel för makt, lärande, demokrati?, finansierat av Centrum för idrottsforskning, och varit projektledare för Skolverkets satsning på en parallell utveckling av ämnes- och språkkunskaper hos nyanlända elever. Hennes undervisning är i första hand förlagd till ämneslärarutbildningen i svenska vid Lunds universitet, och år 2022 fick hon Lunds studenters pedagogiska pris. Lundins senaste publikation inom det språk- och grammatikdidaktiska fältet, Skrivutveckling med grammatiska redskap – konkreta förslag till klassrumsarbete, kom ut den 26 januari 2023.

Bästa hälsningar,

Johannes

januari 26, 2023

Inlägget postades i

Senaste

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Universitetslektor i musikvetenskap: Anders Reuter

Vi är glada att kunna meddela att Anders Reuter anställts som universitetslektor i musikvetenskap. Anders presenterar sig så här:

”I received my MA in musicology from University of Copenhagen in 2008 and worked as a journalist and music producer before I enrolled as a PhD in 2017 (also at University of Copenhagen). The dissertation was entitled ‘Pop Processing: The Digitalization of Musical Time and Space’ (2021).

My research sits between popular music studies and digital culture studies. It is centered around popular music production’s shift to programming paradigms of electronic music including hip-hop, and how this is increasingly hosted by the interface-based, algorithmic and networked logic of contemporary computer culture. This furthermore raises more philosophical questions concerning the ontology of the musical work, compositional agency, expressivity and the novel ways music is listened to in streaming culture.

More specifically, my work has focused on musical form, rhythm, spatiality and (new) materiality in popular music. This will be continued with a focus on the algorithmic structures of signal processing, AI, network culture and cloud-based compositions. I am also working on a monograph on dynamic compression.

I look forward to employing my background as a musicologist in course topics stretching from the earliest forms of music to K-pop, just as I look forward to teaching digital culture studies.”

Välkommen till Lunds universitet, Anders!
Johannes

januari 12, 2023

Inlägget postades i

Senaste

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ny gästprofessor: Joanna Michlic

Lunds universitet har anställt Joanna Michlic som gästprofessor i samtidshistoria med inriktning mot Förintelsestudier, med placering vid Historiska institutionen. Under 2023 och 2024 kommer Joanna att förstärka institutionens forskning. Joanna presenterar sig så här:

”Joanna Michlic’s research focuses on social and cultural history of East Central Europe, and the Holocaust and its memory in Europe. She is particularly interested in areas relating to childhood, gender, family, and individual and collective memories of traumatic and difficult pasts, such as the Holocaust.
Joanna has been researching and teaching on nationalism, antisemitism and the Holocaust for more than twenty years. Her first single-authored book, Poland’s Threatening Other: The Image of the Jew from 1880 to the Present (English edition 2006, Polish edition 2015) is a study of the history of anti-Jewish tropes in Poland from the rise of modern Polish ethno-nationalism in the late nineteenth century until the early 2000s. In this monograph, she researched emotional and symbolic aspects of modern Polish nationalism and their role in the formation of collective identity, as well as their role in anti-Jewish violence. She also examined attempts at the deconstruction of anti-Jewish tropes by the liberal political and cultural elites during the first decade and a half after the political transformation of 1989. The Polish translation of the book was one of the nominees to the prestigious Kazimierz Moczarski’s Award for the best history book in 2016. Because of its relevance and importance in the field of antisemitism and national mythologies, the book was published in Hebrew in 2021, with a new epilogue.
In her current research on antisemitism, Joanna is interested in how antisemitic tropes and discourses in different countries of post-communist Europe and beyond have been permeating the memorialization of the Holocaust and have produced their own prejudicial narratives against the Holocaust and its remembrance. In order to characterize these narratives, Joanna has developed the analytical concept, remembering to forget, next to two other concepts of remembering the Holocaust remembering to remember and remembering to benefit. This research is a direct continuation of a previous work with her colleague, John-Paul Himka of Alberta University, Canada, with whom she wrote, the collection of essays, Bringing the Dark to Light: The Memory of the Holocaust in Post-communist Europe, (July, NUP, 2013). The book captures the diverse and dynamic ways in which the Holocaust has been remembered and interpreted in all the post-communist countries from 1989 to 2010, and investigates how the difficult past impacts the present, and how the present shapes the representations of that past in the sphere of political discourse, historiography, education and cultural representations.
Joanna has also been researching for the last twelve years the history of Jewish childhood during and in the aftermath of the Holocaust. She belongs to a group of scholars who have contributed to the recognition of the individual agency of children and insisted on defining children as important historical co-creators of everyday life. Her research on Jewish child survivors demonstrates the importance of early postwar testimonies in the reconstruction of the world of being, feeling and thinking of young survivors: that the early postwar testimonies are unsurpassed in terms of specificity of raw memories of childhood under genocidal conditions. In her most recent publication in Polish, Piętno Zagłady: Wojenna i powojenna historia oraz pamięć żydowskich dzieci ocalałych w Polsce (Collection of essays on Jewish childhood during and in the aftermath of the Holocaust, Warsaw, Jewish Historical Institute, 2020), she examines how the children’s early postwar testimonies written “nearby and from the bottom” complicate standard histories of rescue and survival in the history of the Holocaust. She draws a comprehensive chart of rescuers of children ranging from individuals totally devoted to the young Jewish fugitives to individuals whom she defines as rescuer-abusers and rescuer-perpetrators.
In addition, Joanna maps out strategies of self-help among older Jewish children during the Holocaust and urges other scholars to conduct a deeper analysis of this neglected subject. In her forthcoming publication of essays on Jewish childhood in Poland to be published in English and German, she also examines the experiences of children who were offspring of ethnically mixed Jewish and non-Jewish Polish couples during and in the aftermath of the Holocaust. She further examines the post-1945 representations of child survivors in public discourse showing how the narratives of renewal and sentimentalization are persistent in the ways in which the child survivors have been portrayed.
Her research on Jewish child survivors is connected to her current research on the history and memories of rescuers of Jews in Poland, More Than The Milk of Human Kindness: Jewish Survivors and Their Polish Rescuers Recount Their Tales, 1944-1949. The main aim of this project is to chart a first map of the raw memories of rescue as articulated by Polish Jewish survivors and their (ethnic/Catholic) Polish rescuers in the early post-war period, 1944-1949. The major claim to originality of this work is the gendered and in-depth textual analysis of previously un-examined and un-published personal and official correspondence between the rescuers, Jewish survivors and their respective families. The project offers a fresh contribution to the study of different types of rescuers and ambivalence of goodness that speaks beyond the Polish society’s case in the Second World War and thus could foster further comparative research on the postwar representations of rescue of Jews across Nazi-occupied Europe. It has been supported by Gerda Henkel Foundation.
Joanna’s research on children and rescuers of Jews shows the importance of the individual and day-to-day personal experience in the historical reconstruction of a social history of the Holocaust and its aftermath, and other genocides.”

Bästa hälsningar,

Johannes


december 19, 2022

Inlägget postades i

Senaste

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg