HT:s dekanblogg

Lunds universitet fattade i förra veckan beslut om att anställa Alastair Henry som professor i språkdidaktik särskilt engelska. Alastair presenterar sig så här:

”Vid nyår kommer Alastair Henry att påbörja sin anställning som professor i språkdidaktik vid Språk och litteraturcentrum. Henry kommer närmast från Högskolan Väst där han har undervisat på lärosätets samtliga lärarutbildningar (F–3, 4–6, 7–9, samt gymnasium). Henrys forskning är inriktad mot språkinlärningens och språkundervisningens psykologi med tonvikt på motivation. Utöver ett VR-projekt där han med kollegor undersökte engelskalärares motivationsinriktade praktik har han även bedrivit ett VR-projekt som fokuserar på Sfi-elevers användning av svenska i muntlig interaktion utanför klassrummet. Med början 2023 kommer han att arbeta tillsammans med Jonas Granfelt (franska) i ett projekt som syftar till att undersöka motivationshöjande insatser i gymnasieutbildningar i moderna språk, ett projekt som är finansierat av Skolforskningsinstitutet. Henry är författare till / redaktör för ett antal böcker publicerade av bland annat Routledge, Palgrave Macmillan och Multilingual Matters.”

Vi önskar Alastair mycket välkommen till Lunds universitet!

Samtidigt konstaterar jag att den ordentliga satsning som LU nu genomför för att stärka lärarutbildningen och forskningen runt den är mycket välkommen. Alastair är den första i redan av professorer som ska stärka lärarutbildningen och forskningen om lärande. Om allt går enligt plan kommer Lunds universitet att anställa en professor i språkdidaktik särskilt svenska när processen i lärarförslagsnämnden väl är färdig – kanske i början av nästa år. Sedan kommer två professorer i utbildningsvetenskap och en professor i matematikdidaktik senare under 2023-24. Den utvecklingstakten kan nog inte så många andra lärosäten matcha, även om det ska medges att Lunds universitet börjar från lägre nivåer än de största lärarutbildningsuniversiteten.

Johannes

Vi är glada att meddela att Lunds universitet har anställt Christian Høgel som professor i antik och modern grekiska samt latin. Christian presenterar sig så här:

Christian Høgel er ny professor i Græsk, Latin og Moderne græsk. Han har arbejdet med emner der spænder fra hellenistisk-augustæisk poesi og Ciceros humanitas-begreb over biografi og helgenbiografi til oversættelser fra arabisk og georgisk til græsk. Som co-director i Centre for Medieval Literature (CML; 2012-22) og Retracing Connections projektet (2020-27) har han medvirket til at indsætte den byzantinske litteratur i en større kulturel sammenhæng, med fokus på udveksling mellem den græske verden og dens naboer både mod øst og vest. Efter monografien Symeon Metaphrastes, Rewriting and Canonization (2002) har centrale publikationer især handlet om byzantinsk helgenbiografi, den tidlige græske oversættelse af Koranen (fra før år 870), om den georgiske oversætter Euthymios (omkring år 1000) og om begrebet imperial languages.

Høgels arbejde er rettet mod at se også de klassiske sprog (græsk og latin) i en multikulturel og flersproglig sammenhæng – og i et langt historisk perspektiv, inkl. den senere græske tradition. Hans seneste arbejde inkluderer publikationer om den kretensiske forfatter Chortatsis’ tragedie Erofili (ca. 1600). Han har i den forbindelse været tilknyttet projektet Histories (SDU, Odense; ledet af Sofie Kluge. Hans arbejde om søjlehelgener og især Theodoret’s biografi over Symeon Stylitten den Ældre er sket inden for forskningsprojektet Total Devotion (SDU, Odense; ledet af Laura Feldt).

Flersprogethed forbinder mange af Høgels emner, og han ser frem til at kunne samarbejde på tværs sprog- og faggrænser med nye kolleger på LU.

Varmt välkommen till HT-fakulteterna, Christian!

Johannes

Anna W Gustafsson och Per Anders Rudling är årets stipendiater i Inga och John Hain stiftelse för vetenskaplig humanistisk forskning. Stipendieutdelning ägde rum under högtidsmiddagen igår, och i samband med årets stipendier har de olika Hain-stiftelselserna fått en gemensam hemsida där man kan läsa om stiftelsen, vilka som erhållit stipendier och få utförliga presentationer av de senaste stipendiaterna.

Stort grattis,

Johannes

Hej,
I finliret efter de publicerade bidragsbesluten sker små förändringar, och vi är mycket glada att kunna meddela ytterligare ett beviljat VR-projekt.

Isak Hammar beviljas medel för ett projekt som heter Vetenskapliga tidskrifter och humanioras formering, ca 1850-1920 och som syftar till att kartlägga humanisters förändrade publiceringsmönster under perioden, men även undersöka tidskrifternas betydelse för disciplinära gränsdragningar och cirkulationen av humanistisk kunskap.

Stort grattis från oss på HT,
Johannes

Sedan några år träffas dekanerna för humaniora och teologi vid de största svenska lärosätena då och då för att diskutera ämnen av gemensamt intresse. Det handlar delvis om att identifiera frågor där vi kan nå större förståelse och genomslag genom att driva frågor tillsammans.

En av de frågorna är ersättningen per språkstudent. Alla ”prislappar” har urholkats över tid, men det är särskilt problematiskt att bedriva språkundervisning av riktigt hög kvalitet i mindre grupper med den lägsta ersättningen per student, menar flera av dekanerna, och det har också lett till att Uppsala, Stockholm och Lund gått fram med det budskapet till regeringen.

En annan fråga, som är aktuell, är att med små medel försöka stimulera samarbeten inom utbildningar i Sverige där lärosätena var för sig har svårt att nå önskvärd kritisk massa. Här är ”bottom up”-perspektivet viktigt. Samarbeten kan inte kommenderas fram, utan får växa där lärarna trivs med det och ser mervärdet.

Precis nu är en utlysning aktuell:

Utvecklingsmedel för nationellt samarbete inom humaniora, språk och teologi 

Stockholms universitet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Umeå universitet (SLUGU) har tillsammans ett rikt utbud av utbildningar inom humaniora, språk och teologi. Dock kan utbildningsområdena vid respektive lärosäte vara förhållandevis små, både vad gäller antal studenter, lärare och resurser. 

För att utveckla kvaliteten på utbildningarna och erbjuda en bredare miljö för både studenter och lärare vill de berörda fakultetsledningarna stimulera nationella samarbeten genom att avsätta medel för gemensamma satsningar. Ämneskollegor vid olika lärosäten kan ansöka om medel för att gemensamt utveckla (del)kurser som kan ges som samläsning on-line, gemensam produktion av undervisningsmaterial (inkl. läromedel) eller utveckling av ämnesdidaktiska metoder för att stärka ämnet nationellt. 

Minst två lärosäten inom SLUGU-nätverket ska ingå i samarbetet. Medel kan användas för kostnader till exempel i samband med internat och workshops, liksom kostnader för externt inbjudna föreläsare. Medel kan inte sökas för arbetstid för anställda vid de sökande lärosätena. Beviljade ansökningar tilldelas ett schablonbelopp på 25 000 kr, som avsätts vid ett av de lärosäten som ingår i en ansökan och som då tar på sig att förvalta medlen. Medlen bör användas under 2023. Medel kommer inte att transfereras mellan lärosäten. 

Ansökan ska vara max 2 sidor med en kort redogörelse för ändamål och aktiviteter, samt samarbetspartner. Därtill biläggs en specifikation av vilka kostnader som ska finansieras. Ansökan ska vara skriftligt godkänd av berörda institutioners prefekter. 

Sista dag för ansökan är 10 februari 2023 och ansökan skickas till Elisabeth Wåghäll Nivre: elisabeth.waghall.nivre@su.se. Följande fakulteter ingår i samarbetet: 

SU: Humanistiska fakulteten 

LU: Humanistiska och teologiska fakulteterna 

UU: Språkvetenskapliga fakulteten, Teologiska fakulteten 

GU: Humanistiska fakulteten 

UmU: Humanistiska fakulteten 

Ansökningarna bereds och beviljas av lärosätenas humanistiska och teologiska fakultetsledningar. SLUGU-gruppen avser avsätta medel till tiotalet projekt.