Idag är en sådan där dag som man nästan glömt bort finns. I morse öppnade våra HT-dagar, med föreläsare i högform, en fin publik, och många som besökte skolspåret. Jag stötte på studenter från Malmö och Sösdala på min tur här på LUX och SOL. Jag hoppas att ni som har möjlighet, men ännu inte hunnit, tar chansen.
Imorgon rundar vi av bland annat med de populära Rausingföreläsningarna. De börjar kl 11.15 och rektor avslutar med prisutdelning kl 13. Båda tar ordentliga grepp om årets tema: Hopp och förtvivlan.
Se hela programmet här: https://www.ht.lu.se/samverkan/humanist-och-teologdagarna/2022-ars-ht-dagsprogram/
Bästa hälsningar,
Johannes
Joyce Kling ny president för TESOL international
En av HT:s tillträdande universitetslektorer i engelska med språkvetenskaplig inriktning, Joyce Kling, fick nyligen det hedrande och viktiga uppdraget att leda TESOL, Teaching English to Speakers of Other Languages:
https://www.tesol.org/news-landing-page/2022/04/01/tesol-international-association-installs-new-president-and-board-members
https://www.tirfonline.org/former-tirf-trustee-dr-joyce-kling-installed-as-tesol-president/
Varma gratulationer från HT
Johannes
Framtiden för forskning om högre utbildning
Idag vill jag gärna uppmärksamma er på att LU öppnar utlysningen för professuren i utbildningsvetenskap med inriktning mot högre utbildning, och ytterligare en i utbildningsvetenskap.
https://lu.varbi.com/se/what:job/jobID:463828/type:job/where:4/apply:1
https://lu.varbi.com/se/what:job/jobID:463826/type:job/where:4/apply:1
Att detta är mycket viktiga områden för Sverige att kraftsamla kring är uppenbart, och vi hoppas att LU får bästa möjliga sökande.
Trevlig helg,
Johannes
Ny universitetslektor i arkeologi: Åsa Berggren
HT-fakulteterna är glada att kunna hälsa ny universitetslektor i arkeologi välkommen! Åsa Berggren presenterar sig så här:
”Jag har arbetat inom uppdragsarkeologin i Skåne i 27 år, men har under tiden också haft en fot i forskarvärlden. Som uppdragsarkeolog har jag arbetat med lämningar från vitt skilda perioder, från 10 000 år gamla boplatser, till spår av det svenska bondesamhället, bara några få århundraden gamla. Den vanligaste typen av lämning jag har undersökt är dock spår av boplatser från sten-, brons- och järnålder. Främst har jag specialiserat mig på perioden neolitikum, eller bondestenåldern, ca 4000 – 1800 f.Kr. Bland annat har jag undersökt tidigneolitiska flintgruvor i Ängdala/Södra Sallerup utanför Malmö, en plats som spelat en viktig roll i neolitiseringen i regionen, dvs. övergången från ett liv som jägare och samlare till ett bofast liv som bönder. Min avhandling behandlade också ett neolitiskt material från Malmöområdet, bland annat bestående av keramikkärl och flintredskap, nedlagda i ett kärr i samband med olika ritualer.
Min inställning till hur vi tolkar det arkeologiska materialet är grundad i synen på vår materiella kultur som en del i människans sätt att forma och formas av våra samhällen. Detta har också lett till ett intresse för hur vi utför vårt arkeologiska arbete, allt från utformandet av fältarbetet till tolkningsprocessen som resulterar i ny kunskap om förhistoriska samhällen. En del av min forskning har berört just hur olika metoder och angreppssätt påverkar hur vi förstår och tolkar det arkeologiska materialet och hur vi på bästa sätt kan forma förutsättningarna för att kunna göra kvalificerade tolkningar. Den ökande digitaliseringen av dokumentation, analys och arkivering har inneburit stora förändringar och jag intresserar mig för hur dessa förändringar påverkar den arkeologiska tolkningsprocessen.
Jag har även undervisat i arkeologi som vikarierande lektor här på Lunds universitet, och ser fram emot att återuppta arbetet och få träffa studenter och kollegor igen.”
Bästa hälsningar,
Johannes
Humanisters och teologers viktiga bidrag till vår förståelse av Ukrainakrisen
Kraven på och viljan hos lärosätena att ta tydlig ställning och genom restriktioner och påtryckningar bidra till att göra en skillnad i Ukraina och i förhållande till det mycket oroande världsläget är starka och befogade.
Det ska dock inte förväxlas med den minst lika viktiga roll som våra forskare har som experter i olika sammanhang. Även om många av oss i Sverige följer krigets utveckling i media så gott vi kan räcker fakta om det som enkelt kan rapporteras och förstås inte för att stilla vår oro, ge oss den bakgrund vi behöver för att fatta olika beslut eller förstå alla olika aspekter av vad det egentligen handlar om.
Nästan dagligen deltar våra forskare och lärare i det viktiga arbetet. Kristian Gerner, Per Anders Rudling, Dick Harrison och Barbara Törnquist-Plewa är några av dem som träder fram och ger oss nödvändiga perspektiv och kunskaper. Det är vi tacksamma för, och det finns anledning för fler lärare och forskare vid universitetet att belysa frågeställningar och ge kunskap om samband av mycket olika slag som vanliga människor och beslutsfattare på olika nivåer behöver för att kunna navigera i den för många av oss nya värld som uppstått.
Johannes
Ny professor i religionshistoria med inriktning mot samtida religion: Esther-Maria Guggenmos
HT-fakulteterna vill meddela att vi har en ny professor på väg in till HT-fakulteterna. Esther-Maria presenterar sig så här:
Esther-Maria Guggenmos will take up the position of Professor of the History of Religions with Specialisation in Contemporary Religion in April 2022. She received her education in Religious Studies and Sinology at the University of Münster, Germany. While studying in Taiwan, she was fascinated by Chinese Buddhist life and went for an ethnographic description of a Taiwanese Buddhist monastery. She immersed herself in researching Engaged Buddhism and its social and cultural projects such as the Museum of World Religions. It is from then on that the aesthetics of religion became an essential approach for her understanding of religious life – beyond and with its doctrinal and textual expressions. As an FWO fellow, Esther-Maria pursued her Ph.D. at Ghent University analysing the motivation of lay Buddhists to denote themselves as Buddhist in an urban context. In 2009, she came to the University of Erlangen-Nuremberg, where a unique research center, the IKGF, had just started inquiring how Asian and European cultures conceptualise the future and by which means of prognostication they deal and dealt with it. Is there a substantial difference in ways of decision-making between contemporary cultures and ancient China for example? Does divination play a distinct role in Asia and could this help us to redescribe decision-making processes in Europe and Asia beyond established, but biased approaches? Specialising in Buddhism, Esther-Maria worked in her habilitation on its relation with divination and described how Chinese Buddhism naturally integrates divinatory techniques that were and are ubiquitary in Chinese society. She is currently going deeper into the question of how in contemporary Chinese Buddhist practices, rituals and ritually cultivated patterns of emotion are impacted by global interconnectedness, digitalisation, and capitalisation. Esther-Maria is looking forward to establishing joint projects in the field of the aesthetics of religion and decision-making processes.
Trevlig helg,
Johannes
Lektorsprogrammet tar form
En del av HT-fakulteternas kompetensförsörjningsplan kom på plats i och med professorsprogrammet. Sedan dess har vi börjat arbeta med ”lektorsprogrammet”. Här kartläggs till exempel vägarna till lektorat vid HT-fakulteterna och det önskvärda förhållandet mellan dem. Målsättningen är att för varje ämne bidra till att hitta en bra balans för lektorsrekryteringar genom utlysningar av lektorat och biträdande universitetslektorat (bul), överföring av WAF:ar och Pro Futura och i vissa fall befordran av adjunkt.
Andelen bul-anställningar vid HT-fakulteterna har hittills varit liten. HT-fakulteterna har emellertid erbjudit institutionerna möjlighet att anmäla intresse av att utlysa bular där fakultetsnivån finansierar forskningsdelen. Tre sådana utrymmen avsattes i budgeten för 2022, och det har resulterat i sex högkvalitativa intresseanmälningar från våra institutioner och flera diskussioner om möjligheten att dela på finansieringen av forskningsdelen i bulen mellan fakulteterna och institutionen för att finansiera fler än tre. Grundläggande är dock att man ger den som får anställningen riktigt goda förutsättningar att meritera sig under de första fyra åren och öppnar för ett sökfält utanför lärosätets och nationens gränser.
Det som vi kommer att börja arbeta med nu är kompetensutveckling inom lektoraten – och då speciellt den pedagogiska meriteringen. Vi planerar att ta fram en modell för pedagogisk meritering. Det övergripande målet med pedagogiska meriteringsmodeller är att ytterligare höja kvaliteten på utbildningarna genom att lyfta fram betydelsen av skickliga pedagoger och forsknings- och erfarenhetsbaserad pedagogisk praktik, men vi behöver arbeta mer med att hitta ett ramverk inom vilka sådana meriter får det erkännande de förtjänar.
Bästa hälsningar,
Johannes
HT återgår till campusundervisning.
Regeringen meddelade den 3 februari att de flesta restriktioner på grund av covid-19 avvecklas från och med den 9 februari 2022. Detta innebär att från och med den 9 februari kommer mer undervisning att kunna genomföras på campus. Under en period kommer dock även digitala moment att förekomma. Det är därför viktigt att du är uppmärksam på den information som läraren ger dig och ändringarna i schemat i Canvas och/eller TimeEdit.
Övrig information
Tillhör du en riskgrupp? Kontakta studievägledaren för din utbildning.
Studenthälsan finns till för dig som behöver hjälp att hantera till exempel stress, rädsla att tala inför andra, oro, alkoholproblem, sömnsvårigheter eller nedstämdhet. Här finns mer information: https://www.lu.se/studera/livet-som-student/service-och-stod/studenthalsan.
Har du frågor om din utbildning? Kontakta studievägledaren på din institution.
Om du upplever problem med din utbildning kan du alltid kontakta Humanistiska och teologiska studentkåren, antingen genom att mejla till exp@hts.lu.se eller skicka ett anonymt formulär via https://htslund.se/sv/klaga. Du kan även besöka https://htslund.se för mer information om studentkåren.
Informationen på www.ht.lu.se/utbildning/covid-19 justeras löpande baserat på aktuella beslut och rekommendationer.
Trevlig helg,
Johannes
Ny universitetslektor i historia: Liesbeth Geevers
HT-fakulteterna är glada att meddela att Liesbeth Geevers tackat ja till anställning som universitetslektor i historia vid HT-fakulteterna. Liesbeth presenterar sig så här:
”Jag är historiker och fokuserar mest på 1500 och 1600-talen. Jag började min akademiska karriär med en avhandling om perioden strax före det nederländska upproret (1559–1567), då norra Nederländerna bröt sig ur habsburgarmonarkin och blev en självständig republik. Forskningen fokuserade på kommunikationen mellan centralhovet i Madrid och ”regionalhovet” i Bryssel, Nederländernas huvudstad, och jag försökte klura ut vad det var som hade gått fel mellan de olika elitgrupperna i habsburgarmonarkin vilket bidrog till upprorets utbrott.
Även om denna avhandling kan ses som ”riktig nationalhistoria” med fokus på nationalhjältarna som Wilhelm av Oranien, bytte jag snart fokus till den ”nationella fienden”: Habsburgdynastin som inte bara styrde Nederländerna ända till upproret, utan vars monarki inkluderade nästan halva Europa. Bortsett från det nederländska upproret var dynastin faktiskt väldigt framgångsrik i att hålla samman monarkin. Vad var deras hemlighet? Vilken roll spelade själva familjestrukturen och dynamiken bland familjemedlemmarna i detta? Hur ska vi se på samspelet mellan dynastier och statsbildning? Dessa frågor är fortfarande ledande i min forskning.
Efter disputationen 2008 vid Amsterdams universitet, har jag arbetat på en rad olika lärosäten i Nederländerna, Tyskland och Sverige (Utrecht, Nijmegen, Leiden, Giessen, Lund) som lärare och forskare. 2018–2020 var jag del av RJ projektet ”Dynastipolitik omvärderad: dynastier och statsbildning i de habsburgska och oldenburgska monarkierna 1500-1700”, tillsammans med Harald Gustafsson (vid Lunds universitet), och 2021 anställdes jag som lektor vid Södertörns högskola. Under alla år har jag undervisat om tidigmodern historia, världshistoria, diplomati, adeln och statsbildning mm, medan jag har också blivit aktiv som redaktör för olika tidskrifter och bokserier (The Court Historian, Scandia, Virtus).
Än så länge har min peregrinatio academia varit givande och spännande, och jag är glad över att ha fått träffa så många trevliga kollegor och nya vänner på vägen. Jag tar med mig mina erfarenheter och kontakter till Lunds universitet, som förhoppningsvis blir slutstationen för resan!”
Mycket välkommen (tillbaka) till Lund, Liesbeth!
Johannes
Ny professor i digitala kulturer: Pelle Snickars
Pelle Snickars påbörjar sin anställning som professor i digitala kulturer i maj. Snickars är digital humanist och medievetare. Han har bedrivit forskning kring både äldre och nya medier, bland annat med fokus på olika former av digitalt kulturarv. Han har publicerat böcker om YouTube, om iPhone och Spotify liksom nyligen om kulturarvets mediehistoria. En ny samskriven bok, A History of the Media. From Big Bang to Big Data kommer på McGill-Queen’s University Press till hösten. Snickars leder för närvarande VR-projektet Välfärdsstaten analyserad. Textanalys och modellering av svensk politik, media och kultur, 1945-1989 som ägnar sig åt storskalig textanalys av tre centrala sfärer – politik, medier och kultur – i det svenska välfärdssamhällets framväxt. I ett nytt RJ-projekt, Moderna tider 1936 – framgent i samarbete med Humanistlaboratoriet – kommer Snickars och kollegor att undersöka vad samtida algoritmer för mönsterigenkänning ser och hör när de appliceras på mediehistoriskt källmaterial. All historieskrivning kräver tolkningsarbete – men vilka algoritmiska uttolkningar av det förflutna åstadkommer mjukvara?
Mer intresserad av Pelle Snickars? – läs hans blogg som nyligen firade 12-årsjubileum! http://pellesnickars.se/
HT-fakulteterna önskar Pelle Snickars mycket välkommen till Lund och noterar att vi i och med detta också tillsatt den första professorn inom ämnet.
Johannes
Kommentarer