HT:s dekanblogg

HT-fakulteterna har många ämnen som på olika sätt och ur olika synvinklar studerar kommunikation. Ja, när man börja räkna efter (filmvetenskap, bokhistoria, kognitionsvetenskap, språken, retorik, …) så blir det svårt att hejda sig. Däremot har vi inget tydligt sätt att presentera det på. Det är något självklart för dem som studerar, undervisar och forskar här, men det syns inte på ett samlat sätt utåt. Jag tycker att det är synd.

Under hösten kommer HT-fakulteterna att på olika sätt arbeta med att synliggöra hur HT-ämnena studerar och bidrar till vår förståelse av kommunikation, och vi kommer troligen också att avsätta sökbara medel för dem som vill hjälpa oss att synliggöra dessa aspekter – och utveckla samarbetet kring dem mellan våra ämnen såväl inom forskning som utbildning (en utlysning på detta tema kommer därför att kräva samarbete mellan ämnen vid minst två av våra institutioner).

Det kommer att ge oss en plattform som vi behöver för att framgångsrikt öka stödet till satsningar på kommunikation under de kommande åren, på egen hand och tillsammans med andra fakulteter och lärosäten.

Mer om detta kommer förhoppningsvis innan vi går på sommarledigheter!
Johannes

HT-fakulteterna är glada att meddela att Sara Tanderup Linkis anställts hos oss. Sara presenterar sig så här:

Jeg er PhD i litteraturhistorie fra Aarhus Universitet (2016), med et afhandlingsprojekt om kulturel erindring og intermedialitet i moderne tysk, dansk og amerikansk litteratur. Afhandlingen blev siden publiceret under titlen Memory, Intermediality and Literature:”Something to hold on to” (Routledge 2019).

Min forskning ligger i krydsfeltet mellem digitale kultur-studier, forlagsstudier og litteraturstudier. Siden min afhandling har jeg haft en grundlæggende forskningsinteresse i sammenhængen mellem litteraturens mediemæssige dimensioner, dens sociale kontekster, produktionsvilkår og læsekultur, og dens æstetiske udtryksformer. Mere specifikt interesserer jeg mig for, hvad sker med litteratur og bogkultur i en digital kultur: hvordan digitaliseringen påvirker hvordan vi skriver, læser og bruger bøger, og min forskning har derfor også i de senere år bevæget sig i en kulturvidenskabelig og litteratursociologisk retning. Som postdoc på Litteraturvetenskap i Lund, i 2018-2020, har jeg forsket i serier og tværmediale fortælleformer og jeg har skrevet en bog om, hvordan serieformatet udvikles i en digital kultur, på tværs af medier og platforme. I de senere år, bl.a. som postdoc på digitala kulturer 2020-2022, har jeg haft fokus på lydbøger og streamingtjenester for bøger, idet jeg blandt andet har undersøgt, hvordan lydbogsformatet ændrer måden vi læser på, hvad vi læser og hvordan vi skriver, producerer og distribuerer litterære tekster.

Fremadrettet vil jeg forske videre i digital bogkultur, bl.a. med interesse for bogkultur på sociale medier og nye former for lydlitteratur: lydbøger der for eksempel inkluderer musik og lydeffekter. Jeg ser frem mod at anvende og udvikle min forskning i forbindelse med undervisning på uddannelserne i Förlags- och Bokmarknadskunskap og Digitala kulturer.

Trevlig helg,

Johannes

Till hösten är vi glada att kunna hälsa Panos Athanasopoulos välkommen till Lund! Han presenterar sig så här:

Panos Athanasopoulos will join Lund University as Professor of English Language and Linguistics in August 2023. His research is guided by two questions: Do speakers of different languages think differently? Does learning a new language change the way we think? Interdisciplinarity is at the heart of Panos’ work, which uses methods from psycholinguistics, experimental psychology, and cognitive neuroscience. His PhD (2006) on the effects of second language acquisition on cognition earned him a Graduate Student Award from the American Association for Applied Linguistics. Since then, he has implemented novel paradigms to study the effects of colour terminology on colour categorical perception, the relationship between grammatical aspect and event representation, the lexicalization of path, manner and causation of motion and motion event cognition, the effects of grammatical gender on object and face perception, the count/mass noun distinction and the construal of individuation, and the cognitive flexibility that learning new languages confers on the human mind. He has served as General Editor of Language and Cognition and PLOS ONE, and since June 2019 he has held the Honorary position of Extraordinary Professor of General Linguistics at Stellenbosch University in South Africa. Recent research programs have explored the effects of time metaphors on how we physically experience the passage of time (funded by the Swedish Research Council), and how language-specific concepts are represented in the bilingual brain (funded by the British Academy/Leverhulme Trust). Panos’ research has been published in high-impact international peer-reviewed journals such as Applied Linguistics, Cognition, Cognitive Science, Language Learning, and Psychological Science, and his work has featured in documentaries for the BBC, in Science Magazine, in The Conversation, and in the TEDx Talks series.

Bästa hälsningar,
Johannes

Det har nyligen anställts två universitetslektorer i etnologi. Paul Agnidakis presenterar sig så här:

”Jag är docent i etnologi, närmast med bakgrund som lektor vid Umeå universitet och forskare inom Engaging Vulnerability Research Program vid Uppsala universitet. Min forskning och undervisning inbegriper: Kulturella effekter av senmoderna samhällskonstruktioner, såsom det postindustriella samhället, pendlarsamhället och kunskapssamhället; Spänningsfältet mellan land-stad, kopplat till regionaliserings- migrations- och kunskapsproduktionsprocesser; Landsbygdens förändrade villkor i en alltmer urbaniserad värld; Pendlarlivets utmaningar av platskänsla och platsidentitet; Plats som kulturarv och metodutveckling för ett normkreativt kulturarv.

Ser nu mycket fram emot att vara del av Humanistiska och teologiska fakulteternas spännande verksamhet och kunna fortsätta värna om etnologins fantastiska möjligheter, som ett töjbart och reflexivt kulturvetenskapligt ämne.”

Välkommen till Lund, Paul!
Johannes

Med inrättandet av Malmö högskola 1998 överfördes lärarutbildningen som Lunds universitet dessförinnan under tjugo år ansvarat för till det nya lärosätet, även om ämnesutbildning fanns kvar vid Lunds universitet. Musiklärarutbildningen stannade också kvar vid Lunds universitet.

Drygt tio år senare beslutade Lunds universitet att åter bygga upp en lärarutbildning. Ett av skälen var att man tappat den naturliga kontakten med skolan, i synnerhet gymnasieskolan. Ett annat skäl var att man menade att man hade något väsentligt att bidra med för att skapa en stark ämnesutbildning med tydlig forskningsanknytning av hela utbildningen.

Samarbete inleddes med Högskolan Kristianstad och fortsatte sedan i egen regi i samband med att lärarutbildningens lokalisering ändrades från Helsingborg till Lund. Musiklärarprogrammet har dock hela tiden genomförts i Malmö.

Nu, skulle jag säga, finns några av de viktigaste strukturella förutsättningarna på plats för att kunna realisera planerna på en riktigt stark lärarutbildning fullt ut. Under 2022 och 2023 har ett antal avgörande rekryteringar ägt rum (några fortfarande i slutfasen). Lunds universitet rekryterar en professor i matematikdidaktik och håller på att slutföra rekryteringen av en ny professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om skola och lärarprofession. Dessförinnan har under 2022 professorer i språkdidaktik med inriktning mot svenska och mot engelska rekryterats. Det betyder att inom kort kan fyra nyrekryterade medarbetare med särskilt uppdrag att bidra till utvecklingen av Lunds universitets lärarutbildning, inte minst på forskningssidan, stödja utvecklingen och integrationen av den med nödvändighet decentraliserade utbildningen. Samtidigt byggs kompletterande starka forskningsmiljöer och samarbeten upp inom forskarskolan ROCIT och forskningsplattformar, som LAMiNATE. Det här kan bli ett riktigt kraftcentrum.

Lärarutbildningen lever, tyvärr får man väl säga, under oket av frekvent politisk omorientering. Det gör det svårt att lyckas med långsiktig kvalitetsutveckling. Men man får också förstå att lärarutbildningen är en för samhället mycket viktig utbildning och att man kan känna behovet av att ingripa.

Bästa hälsningar,

Johannes

Företrädare för nitton lärosäten skriver idag på DN att svenska ingenjörer inte håller måttet. Orsakerna som anges känns igen från våra egna utbildningar. Studenter får för lite tid med lärare och har för få laborativa moment. De högt ställda ambitionerna kan inte helt infrias. Utbildningarna hade blivit kvalitativt bättre med högre ersättning per student. Författarna menar att det krävs politiska omtag.

Jag kan inte annat än hålla med, och jag känner inte till någon student eller lärare som inte tycker detsamma. Uppsala, Stockholm och Lund har under ett antal år i sina budgetskrivelser till regeringen fört fram att språkutbildningarna måste tillskjutas mer medel för att bland annat kunna öka sina laborativa moment.

Det som vi humanister och teologer observerar som problematiskt är naturligtvis inte begränsat till våra ämnen. Liknande problematik återfinns i andra utbildningar, t ex ingenjörsutbildningarna.

Systemet för högre utbildning är anorektiskt.

Tyvärr jämför dagens DN-artikel ersättning per student för olika vetenskapsområden, och man kan få det helt felaktiga intrycket att ”prislapparna” för studenter inom naturvetenskap och teknik är lägre än för humanister, teologer, samhällsvetare och jurister. Vi vet alla att det är tvärtom, vilket naturligtvis inte betyder att det ena eller andra vetenskapsområdet är i mindre behov av satsningar på utbildningssidan.

(Utbildningsområde:

Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt: 34271 (ersättning per helårsstudent) och 22332 (ersättning för en helårsprestation), dvs totalt drygt 56 tusen kronor för en helårsstudent som tar alla sina poäng.

Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt: 58438 (ersättning per helårsstudent) och 49282 (ersättning för en helårsprestation), dvs totalt drygt 107 tusen kronor för en helårsstudent som tar alla sina poäng.)

Trevlig helg,
Johannes

Källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset instiftades 2017, och ges till personer, initiativ eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. Priset har delats ut i kategorierna Allmänhetens pris och Skola sedan starten.

Tidigare mottagare:

2022
Lilla Aktuellt
Thomas Nygren
Hederspris: Ulla Carlsson

2021
Kungliga biblioteket och Digiteket
Monika Staub Halling på Backaskolan i Lund
Hederspris: SeniorNet Sweden

Stort grattis till Det gyllene förstoringsglaset 2023, Jutta och Olof, önskar HT-fakulteterna.
Johannes

Idag vill jag skicka vidare en Inbjudan:

Möjlighet att utveckla innovationsidéer
HT-fakulteterna uppmuntrar och stödjer utvecklingen av idéer som kan bli nya innovationer. Sök upp till 150 000 kr för att utveckla en idé på ett tidigt stadium!
Syftet med stödet är att stimulera utvecklingen av idéer som nyttiggör forskning med anknytning till fakultetens olika forskningsfält. Välkommen med din ansökan senast 31 mars!
Läs hela utlysningstexten på denna länk


För humanister och teologer kan det kännas ovant att tala i termer av innovationer. Men det är lätt att hitta exempel på HT-innovationer som kan bidra till lösningar på problem i dagens samhälle. Ett par av dem presenteras här: https://www.innovation.lu.se/en/HTinnovation/previous-innovation-projects-joint-faculties-humanities-and-theology

Frågor? Kontakta gärna innovationsutvecklare Sophie Hydén Picasso

Bästa hälsningar,

Johannes

Vetenskapsrådets huvudsekreterare och koordinator för humaniora och samhällsvetenskap, Stefan Svallfors och Anders Sundin, kommer till Lunds universitet den 7 mars.

LUX aula är öppen för alla som är intresserade av nyheter vad gäller utlysningar och bidragsformer, och dessutom får vi information om den nya HS-ämnesöversikten.

Bästa hälsningar,
Johannes