HT:s dekanblogg

När VR beviljade anslagsstöd till sju tvärvetenskapliga forskningsmiljöer idag fanns Mathias Osvath och hans projekt ”Tänkandets evolution: 325 miljoner år av intelligens studerat genom neurovetenskap, kognitiv zoologi och paleontologi” bland dessa.
Stort grattis!
Johannes

Från och med årsskiftet blir det byte på prefektposten vid Filosofiska institutionen. Tomas Persson går av efter sju år, och Martin Jönsson övertar ansvaret. Han presenterar sig så här:

Martin Jönsson disputerade på en avhandling i språkfilosofi 2008. Sedan dess har han intresserat sig även för frågor inom kunskapsteori, kognitiv psykologi samt socialpsykologi. Sedan han påbörjade sina doktorandstudier 2002 har han undervisat regelbundet vid filosofiska institutionen med uppehåll för forskningsvistelser vid Rutgers University (2006-2007), City University London (2011-2013) samt Ruhr University Bochum (2014). Vid årsskiftet fullbordar han ett sjuårigt studierektorskap vid filosofiska institutionen när han då med vördnad, nyfikenhet och tillförsikt axlar prefektskapet. Nästa år kommer han även att avsluta ett forskningsprojekt från Vetenskapsrådet med titeln ”En kunskapsteoretisk undersökning av interventioner mot implicita fördomar” samt leda ett tvärvetenskapligt tema vid Pufendorfinstitutet om post hoc interventioner.

Stort tack, Tomas! Och välkommen, Martin!
Johannes

Flera HT-forskare är med på listan över medarbetare som genom cirka 20% av anställningen knutits till BRCMH efter att ha varit framgångsrika i den utlysning av forskningsutrymmen som centrumbildningen gjorde tidigare i år:

Anna Tunlid – Idéhistoria
Elisabet Björklund – Filmvetenskap
Anna W Gustafson – Språkvetenskap

Vill lägga till etnologen Mia-Marie Hammarlin också, även om hon om man strikt följer anställningens placering hör till S.

BRMCH meddelar också att de organiserar en konferens på temat The Neuroscience of Empathy and Compassion tillsammans med Lund University Neuroscience i maj.

Trevlig Lucia,

Johannes

I somras skrevs lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet in i Högskolelagen, och redan under 2020 drog regeringen igång särskilda satsningar på utbildningar som på olika sätt främjar livslångt lärande. Det planeras för förändringar i arbetsrätten som avser rätten till kompetensutveckling och regeringen har också börjat planera för ändringar i studiemedelssystemet för att tillgängliggöra finansiering för det livslånga lärandet.

En tydlig definition saknas, men det handlar alltså om utbildning som ska svara mot ett behov av kompetensutveckling som kan finnas på arbetsmarknaden eller hos enskilda individer. Det vi vet frågas efter är korta kurser (ibland så korta som 1,5 hp – 3 hp) som erbjuds digitalt. Exempel på sådana finns nu vid HT-fakulteterna då rektor i veckan beviljade tillfälliga medel till tre korta, digitala kurser (3 hp) ur regeringens särskilda satsningar.

Det går att argumentera för att all utbildning på HT-fakulteterna svarar mot livslångt lärande, inte minst för att vi erbjuder så stor del fristående kurser. Men vi behöver ändå under våren 2022 ha en strategisk diskussion om hur vi förhåller oss till livslångt lärande i relation till vårt reguljära utbildningsutbud och hur olika korta utbildningar för livslångt lärande samspelar med till exempel programutbildningar.

Hur identifierar vi avnämare och hur tar vi reda på vilka kompetensutvecklingsbehov vi kan tillfredsställa? Bör vi satsa på ett antal strategiskt uttänkta utbildningar som vänder sig till tydligt definierade avnämare, eller ska institutionerna kunna laborera fritt med utvecklingen av denna typ av utbildning. 

Kan vi stärka kopplingen till större forskningsprogram, plattformar och samverkansinitiativ – så att dessa också resulterar i korta, digitala kurser för livslångt lärande?

Trevlig helg,

Sara och Johannes 

Stort grattis till Agneta Gulz som just beviljats medel från MAW för ovanstående projekt!

Bästa hälsningar,

Johannes

Idag kommuniceras vilka som utnämnts till WAF i år. HT-fakulteterna är glada att meddela att Hannah Strømmen är en av de 27 nya Wallenberg Academy Fellows som utsetts. Hannah, för närvarande vid University of Chichester, kommer att ansluta till CTR och bland annat beforska vilken inverkan Bibelns texter har haft på förhållandet mellan kyrka och stat i Europa.

Mycket välkommen, Hannah!

Bästa hälsningar,

Johannes

Formas årliga öppna utlysning 2021 – forskningsprojekt till forskare tidigt i karriären – resulterade i projektmedel för Astrid Norén-Nilsson på CÖS.
Stort grattis!
Johannes

Vi har redan presenterat två av de professorer som hittills anställts inom det reviderade professorsprogrammet. Henrik Gerding är den tredje (ska man vara noga var han den andre att anställas). Nästa vecka hoppas att vi kan presentera nummer fyra i ordningen. Så här presenterar sig Henrik:

Henrik Gerding tillträdde tjänsten som professor i antikens kultur och samhällsliv i februari 2021. Under sin grundutbildning i Lund kombinerade han antikvetenskap och klassiska språk med studier i matematik och arkitektur. Detta ledde honom in på en forskarbana som på olika sätt har kommit att beröra arkitekturhistoria, konstruktionsteknik samt människans byggda miljö som ett uttryck för samhälleliga och historiska fenomen. Henrik tillbringade flera år som forskare vid Royal Holloway College och Uppsala universitet innan han återvände till Lunds universitet 2010. Efter att ha medverkat i ett internationellt projekt rörande antika marina installationer i Medelhavet , började han intresserade han sig för spridning av innovationer, exemplifierat av antik byggnadsteknik. Med användning av nätverksteori och sociala modeller kunde spridningen av tegel kartläggas i tid och rum och avgörande faktorer bakom diffusionsprocessen identifieras. För närvarande driver Henrik arkeologiska projekt i den antika staden Hermione i Grekland samt på Forum Romanum i Rom. I det senare analyseras tidigare utgrävda byggnadslämningar med ny digital teknik, vilket ger inblickar i det Romerska politiska landskapet. Under kommande år hoppas han kunna utveckla ämnesöverskridande samarbeten kring kronologi och tidsuppfattning i relation till kulturell förändring och spridningsprocesser.

Bästa hälsningar,

Johannes

HT-fakulteterna är glada att meddela att vi rekryterat en ny universitetslektor, Barbara Barrow, i engelsk litteraturvetenskap. Barbara presenterar sig så här:

Barbara Barrow received her Ph.D. in English and American Literature from Washington University in St. Louis in 2014, with a focus on nineteenth-century literature, culture, and science, and women and gender studies. Her current research focuses on the environmental humanities, including contemporary literature, queer ecology, and oceanic studies. In the coming years, she hopes to work with colleagues across disciplines to explore how literature, art, and culture grapple with the ongoing crisis of climate change and imagine more mutual and collaborative relationships between human and nonhuman life. She is the author of a monograph, Science, Language, and Reform in Victorian Poetry: Political Dialects (2019) and of articles that have appeared or are forthcoming in Feminist Pedagogy, Victorian Poetry, Nineteenth-Century Contexts, and Journal of Victorian Culture. She has taught at Point Park University in Pittsburgh, U.S.A. and at Tsinghua University in Beijing, China, and will join Lund University in Autumn 2022.

Bästa hälsningar,

Johannes

Att verka utan att synas tycks vara ett gemensamt motto för flera av de mest betydelsefulla lokala externa finansiärer vi har. Mitt gnagande dåliga samvete säger dock att anledningen till att de inte syns har mer att göra med oss och mig än deras egen intention. HT är inte professionella nog för att visa deras avgörande betydelse. Vi måste ändra på det. Detta är emellertid inte platsen att komma till rätta med det problemet – det måste kommunikatörerna vid Lunds universitet hjälpa oss med – men idag vill jag lyfta fram en annan, mycket viktig lokal finansiär för både humaniora och teologi: Ohlssonstiftelserna.

Den här här gången vill jag göra det, helt orättvist, genom att inte lyfta fram Gunilla Ohlsson – vars gärning inte kan överskattas –, utan stiftelsernas utdelningar under 2021. De talar sig eget, självklara språk:

Ohlssonska stiftelserna

Anslag beviljat till Humanistiska och teologiska fakulteterna under 2021.

Thora Ohlssons stiftelse:
Åttahundratiotusentrehundraelva (810.311:-) kronor till institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet för projektet ”Hallen på Höjden – dynastiers residens och domän”. Första året av fyra.

Sexhundratusen (600.000:-) kronor till Lunds University Press, för dess verksamhet under 2022.
Trehundrafemtiotusen kronor (350.000:-) till en lektorstjänst i latin vid Lunds universitet.

Tvåhundratusen kronor (200.000:-) till en lektorstjänst i teologi vid Lunds universitet med Johanna Gustafsson Lundberg som innehavare.

Tvåhundratusen kronor (200.000:-) till professor Samuel Rubenson vid CTR, Lunds universitet, för forskningsprojektet ”Monastica”.

Etthundratusen (100.000:-) kronor till Cajsa Sjöberg, Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet för tryckning av antologin ”Neo-Latin and Humanist Greek Poetry in the Baltic region”.

Styrelsen beslutade även att av 2022 års medel avsätta:
Enmiljontrehundratusen (1.300.000:-) kronor till donationslektoratet i teologi vid CTR, Lunds universitet.
Sjuhundratrettiotusen (730.000:-) kronor till institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, för finansiering av forskningsprojektet ”Dynamic Collections”. Första året av två.
Femhundrasextiotusentvåhundrafemtio (560.250:-) kronor till CTR, Lunds universitet, för post-doktorprojektet ”Teknifieringen av samhället och människoblivandet”. Andra året av två.





Birgit och Sven Håkan Ohlssons stiftelse:
Åttahundraartontusenetthundra (818.100:-) kronor till CTR, Lunds universitet, för finansiering av en doktorandtjänst inom en forskarskola i teologi i samarbete med Svenska kyrkan och Uppsala universitet. Första året av tre.

Åttioniotusen (89.000:-) kronor till CTR, Lunds universitet, till en samtalsserie ”Religion och existens – samtal om religionens betydelse i vår tid” under vinterhalvåret 2021/22.

Sjuttiofemtusen (75.000) kronor till tidskriften Svenskt Teologisk Kvartalsskrift för verksamhetsåret 2022.

Femtiotvåtusensjuhundra (52.700:-) kronor till Svensk Exegetisk Årsbok 2021.

Fyrtiotusen (40.000:-) kronor till festskriften ”…”.


Hilda och Håkan Theodor Ohlssons stiftelse:
Sjuttiofemtusen kronor (75.000:-) till Svensk Teologisk Kvartalskrift för 2021.

Trevlig helg,

Johannes