HT:s dekanblogg

Ett annat bidragsbeslut idag rör VR-bidrag till gästforskare, och här beviljades Anders Sonesson ett bidrag till projektet Lärare och undervisning i en tid av AI och digital automatisering.

Stort grattis!

Johannes

Nu är vi mitt i den period när bidragsbesluten kommer från alla håll. Vetenskapsrådet är den största finansiären av vår externfinansierade forskning och Humaniora och samhällsvetenskapsutlysningen är något som många av våra forskare skickar in ansökningar till. Idag kom beslutet gällande årets utlysning. Flera får anledning att fira och andra blir besvikna, åtminstone för stunden – det brukar ibland bli något tilläggsbeslut när allt summerats. Med en brasklapp både för detta och att det finns medsökande från HT i andra projekt än dessa, vill jag passa på att gratulera:

Andrey Anikin med projektet Varför är gråtande barn så störande?
Sara Tanderup Linkis med projektet Mellan ljud och text: Produktion, innehåll och upplevelser av multimodal ljudlitteratur.
Maria Nilsson med projektet Bortom den urbana eliten – en socialsemiotisk studie av unik stenbrottskonst från forntida Egypten.
Magnus Olofsson med projektet De stridbara svenskarna. Konfliktrepertoarer och demokratisering i Sverige, 1820-1839.

Och så ett projekt som jag i skrivande stund inte vet om det är HT som kommer att ta hand om, men som också verkar mycket spännande och passar väl in i vår profil:

Aske Damtoft Poulsen: Alternativer till autokrati: Kontrafaktiskt tänkande i historieskrivning från romerska kejsardömet.

Stort grattis! Och ni som inte fick utdelning på era ansökningar i år – ge inte upp en god forskningsidé av den anledningen!
Johannes

Vi är glada att kunna meddela att rektor beslutat att anställa Ulrich Schmiedel som professor i missionsvetenskap med ekumenik. I samband med rekryteringsprocessen fick Ulrich också ett ERC-projekt, vilket vi vill passa på att gratulera honom till! Så här presenterar sig Ulrich:

I’m looking forward to joining Lund University as Professor of Global Christianities next year. My research is located at the intersection of theology with sociology, anthropology, and philosophy. Specializing in public and political theology, I’m interested in the role of religions in the public square, both their problems and their potentials for the challenges that confront contemporary society. Most of my recent research has been concerned with the significance of Christianity for migrant and postmigrant societies. I was awarded a fellowship at the Center of Theological Inquiry in Princeton, NJ, USA, where I participated in the interdisciplinary inquiry on religion and migration.
Prior to my appointment at Lund, I was Lecturer and then Senior Lecturer in Theology, Politics and Ethics at the University of Edinburgh. I also served as Co-Director of Edinburgh’s Centre for Theology and Public Issues. I came to Edinburgh from the University of Munich where I worked as a Lecturer in Systematic Theology after completing my doctoral dissertation at the University of Oxford. Currently, I’m editor-in-chief of the series “Political and Public Theologies: Comparisons – Coalitions – Critiques”, published by Brill. I also serve as Head of Research for A World of Neighbours, a multi-faith-based network engaging with people on the move across Europe.
At Lund, I will run “Faith-Based Refugee Relief in Europe: Connecting the Empirical and the Ethical (FABRIC)”, a five-year project funded by a Starting Grant from the European Research Council. This project aims to understand and utilize the moral insights and the moral ideas that faith-based refugee relief organizations develop in practice for the cross-disciplinary debate about the ethics of forced migration in Europe. Given all the expertise and experience gathered at Lund University, I’m very much looking forward to meeting my new colleagues!

Mycket välkommen till Lund!
Johannes

En utmaning för det stora universitetet är att synliggöra delarna. Under många år var Lunds universitets lösning på det problemet decentralisering. Men sedan några år tillbaks görs berömvärda insatser för att samla universitetets aktiviteter till en enhetlig bild. Det är bra, men det gör också att vissa saker riskerar att få mindre uppmärksamhet än de förtjänar. Därför detta meddelande.

En sak som varit nästan helt osynlig vid Lunds universitet är att det är ett tämligen starkt och intressant samhällsvetenskapligt och humanistiskt universitet (jag menar det här i mycket vid betydelse, inkluderande både juridik, ekonomi och teologi). Kanske till och med ett av de starkaste och intressantaste som finns i vår del av världen – tillsammans med några andra fantastiska universitet i vår närhet (Stockholm, Uppsala, Köpenhamn, …, som vi aldrig skulle drömma om att konkurrera med. Tvärtom behöver vi samarbeta med dem för att bli ännu starkare.)

Då och då uppmärksammar omvärlden oss om detta, nu senast Times Higher Educations ämnesrankningar 2024. Det går upp och ner i sådana mätningar, och det är väl tveksamt om det beror på något som verksamheterna själva gör, men bilden av HumSam-universitetet i södra Sverige som framtonar i tabellen nedan är värd att vara lite stolt över; det är kanske en bild som till och med överraskar en och annan av oss:

Lunds universitet i Times Higher Education Subject ranking 2024

Field	THE rank 2024	Rank in Sweden
Arts and Humanities	89	1st
Business and Economics	82	1st
Law	38	1st
Social Sciences	53	1st

Risken att universiteten förlorar sin själ har väl aldrig varit större. Jag hoppas att vurmen för rankning på sikt avtar till förmån för diskussioner om vad som är sant, vad vi vet och inte vet, och vad vi behöver veta inför framtiden, vad vi kan förstå och vad vi kan förklara.

Med det sagt är THE:s senaste ämnesrankning av ”arts and humanities”, ”business and economics”, ”law”, and ”social sciences” ganska trevlig läsning. Alla HumSam-områdena vid LU ligger väl över 100-strecket (juridik ordentligt så!). Det går bra för våra systerfakulteter i Sverige också, vilket vi gläds mycket åt. Med begränsade medel erbjuder vi hög kvalitet!

Trevlig helg,
Johannes

Idag fattade RJ beslut om vilka program, projekt och sabbaticals som beviljades medel i årets utlysning.

Marianne Gullbergs program ”Språkinlärning och flerspråkighet i transdisciplinärt perspektiv (TEAM)” var ett av tre stora program som beviljades. Forskningsprogrammet TEAM avser att sammanföra discipliner i en transdisciplinär ansats och undersöka hur språkliga, kognitiva, neurologiska och sociala aspekter samverkar i språkinlärning och flerspråkighet istället för att studera dem en och en, och hur de samverkar både på individnivå och i social interaktion.

Lars-Eric Jönssons projekt ”Destabiliserade temporaliteter” ska undersöka vardagslivets temporaliteter i Danmark, Finland, Norge och Sverige under pandemin och tillståndet av permanent kris som följt. Syftet är att förstå hur kris-tider är affektivt sammanflätade, hur de erfars, artikuleras och praktiseras i en osäker vardag. Källorna omfattar ca 8100 svar på frågor om krisers vardagliga effekter som samlats in av nordiska folklivsarkiv, kompletterat med uppföljande frågelistor och djupintervjuer.

Lovisa Brännstedts projekt ”Den besjälade naturen Förebud och järtecken i antikens Rom” ställer frågan om vad skulle hända om vi antog att romarna faktiskt ansåg att djur kunde tala eller att skulpturer kunde röra sig, gråta och svettas? Projektet kombinerar posthumana perspektiv med noggranna studier av de bevarade antika källorna med det övergripande syftet att öka vår kunskap om naturens agens i antikens Rom. Ytterst handlar det om att närma sig romersk religion från ett nytt håll. Genom att undersöka hur människor reagerade på omen och järtecken kan vi skymta de bakomliggande trosföreställningar som dessa reaktioner förutsatte eller föranledde.

Annika Wallins projekt ”Hur påverkar känslomässiga berättelser informationssökning i juridiskt relevanta beslut” vill undersöka hur personer som ska bedöma berättelser påverkas av dem. Förändras bedömningen beroende på vilka känslor berättelsen väcker? Påverkar berättelsen hur vi tar till oss annan sorts information? I många myndighetsbeslut behöver anställda lyssna på hjälpsökandes berättelser och väga dem mot andra fakta. Påverkas också dessa individer av den personliga berättelsens kraft? Är det till exempel så att en känslomässigt stark berättelse ibland får mer tyngd än den borde ha givet annan information? Eller att en individ som av olika anledningar skruvar ner känslorna i sin berättelse bemöts annorlunda?

Slutligen fick Tobias Hansson Wahlgren ett RJ Sabbatical (en bidragsform som ska bidra till att avsluta långt gången forskning under sex till tolv månader) för ”En sanningsgörarteori om den sociala verkligheten”

Stort grattis!
Johannes

Vid en högtidlig ceremoni i Universitetshuset den 13 oktober installerade rektor fyra nya professorer vid humanistiska fakulteten. Humanistiska fakultetens dekan, Barbara Törnquist-Plewa presenterade dem på följande sätt:

PANOS ATHANASOPOULOS, installerades som professor i ENGELSKA MED SPRÅKVETENSKAPLIG INRIKTNING
”Han kommer till oss från Storbritannien men har tidigare arbetat på flera ställen i världen. Han är specialist på kognitiv lingvistik. Med hjälp av bland annat neurovetenskapens metoder tacklar han stora frågor som t ex: Hur påverkas vårt tänkande av det språk vi använder? Vad händer i vår hjärna när vi lär oss ett nytt språk? Förändrar det vår perception av världen? Vi ser fram emot hans svar på dessa och andra frågor och är övertygade om att han kommer att berika forskningen om kognition i Lund.”

NICOLÒ DELL’UNTO installerades som professor i ARKEOLOGI MED INRIKTNING MOT DIGITAL ARKEOLOGI
”Nicolo del’Untos arbete har tveklöst bidragit till att förändra arkeologins arbetsmetoder. Han har på ett innovativt sätt använt nya tekniker som t ex 3 D visualisering, artificiell intelligens, drönare och robotar för att utveckla den arkeologiska forskningen. Han har också varit en nyckelperson i uppbyggnaden av Laboratoriet för digital arkeologi vid Lunds universitet – en viktig forskningsinfrastruktur vid den humanistiska fakulteten.”

CHRISTIAN HØGEL installerades som professor i ANTIK OCH MODERN GREKISKA SAMT LATIN
”Christian Høgel kommer till oss från Odense i Danmark. Inom sin forskning har han fördjupat sig i det bysantiska litterära arvet och dess påverkan på andra litterära kulturer under medeltiden. Han studerar således texter författade på klassik grekiska, latin men också arabiska och georgiska. Han kan utan tvekan ses som en sann filolog och en sann polyglott.”

JOHAN ÖSTLING installerades som professor i HISTORIA MED INRIKTNING MOT KUNSKAPSHISTORIA
”Som Wallenberg Academy Fellow har han utvecklat en kunskapshistorisk miljö i Lund och skapat ett, unikt i sitt slag, Centrum för kunskapshistoria vid historiska institutionen. I sin forskning fokuserar han på kunskapens plats i offentligheten, särskilt universitetens historia och hans forskning om Humboldstraditionen har rönt betydande internationell uppmärksamhet och erkännande.
Vi välkomnar våra fyra nya professorer till den humanistiska fakulteten och önskar dem många framgångar och glädje i deras fortsatta arbete!”

(Sedan dessa fyra anställdes har ytterligare professorer, t ex Katarina Lundin och Mona Holmqvist rekryterats, men det får bli ämnet för nästa års rapport från professorsinstallationen.)

Bästa hälsningar,

Johannes

Den här tiden på året är utmärkt för framtidsspaningar om vart universitetet är på väg. LU:s inspel till forskningspropositionen ger ledtrådar, men också den årliga professorsinstallationen, och i år också besöket av ett stort amerikanskt universitet.

Varför finns universitetet? frågar företrädaren för det amerikanska universitetet oss under torsdagseftermiddagen. Jag tänker att han ska svara ”Truth” eller kanske ”Understanding” eller ”Explanation”. Det gör han inte. Svaret blir istället ”Impact”.

Jag vill invända men inser att tillfället är fel.

Jag tänker på den utmärkta slogan som LU formulerade för ett decennium sedan om att bidra till förståelse, förklaring och förbättring. Just den här eftermiddagen känns den inte helt aktuell. Den behöver vändas på för att fånga hur de två stora universiteten resonerar idag: Förbättring (och förståelse och förklaring i den utsträckning som den leder till förbättring) verkar vara helt i fokus. Och det handlar inte om vilken förbättring som helst utan den som också kan generera nya medel, från regeringar och näringsliv.

Det amerikanska universitetet är så imponerande, och det är klart att Lund har enormt mycket att lära av det. Det är inte så att det är något fel på strategin som skisseras. Tvärtom bygger den på en avgörande insikt. Men det är först när studenterna, i år genom Linnea Landegren, håller tal till de nya professorerna på fredagseftermiddagen som jag känner igen universitetet. När hon effektivt och tydligt återvänder inte till ”Impact” utan till de grundläggande värden som förståelse och förklaring speglar återvänder hoppet om ett Lunds universitet som inte i första hand är ett stort företag utan en gemenskap som fyller en helt avgörande roll i att bidra till och fördjupa vår kunskap om världen och villkoren för det mänskliga livet – och allt annat liv också för den delen.

Så länge studenterna ser klart finns ingen större anledning till oro för framtiden. För de är vår framtid. Men det är klart: i den mån som regeringar och lärosätena själva inte har samma klarsyn kommer beroendet av studenter, alumner, fristående stiftelser och privata donatorer vara helt avgörande för utvecklingen under det kommande decenniet.

Bästa hälsningar,
Johannes

Antje Jackelén var Svenska kyrkans ärkebiskop under åren 2014–2022 och dessförinnan biskop i Lunds stift. Vi är mycket glada att kunna meddela att Antje nu knyts till Lunds universitet, med placering vid CTR.

Efter sina forskarstudier var Antje under några år europaansvarig för The Religion and Science Course Program vid Graduate Theological Union (GTU) i Berkeley, Kalifornien.

Redan av avhandlingen från 1999 blir Jackeléns särskilda intresse för relationen mellan naturvetenskap och tro uppenbart. Detta är ett tema som hon återkommit till ett flertal gånger i sitt teologiska författarskap.

Frågor om religionens roll i samhället är också ett betydande tema i hennes böcker och artiklar. Ett uttryck för denna samhällstillvändhet är det mångfaldsprojekt för social sammanhållning som Jackélen tog initiativ till under sin tid som biskop i Lund.

Det är vår övertygelse att Antjes kompetens kommer att bidra i många sammanhang som rör förhållandet mellan naturvetenskap och religion, existentiell hållbarhet samt kultur- och religionsmöten.

Mycket välkommen, Antje!

Trevlig helg,

Johannes

Vetenskapsrådet fattade idag beslut om vilka ansökningar som beviljats inom utlysningen Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2023. Vi är mycket glada att kunna meddela att Huminfra beviljades förlängning. Huminfra är en svensk nationell infrastruktur som stödjer digital och experimentell forskning inom humaniora genom att på en gemensam plats synliggöra svenska material och forskningsverktyg samt utveckla nationella metodkurser. Huminfra leds av Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet och omfattar 12 noder fördelade på 11 lärosäten och organisationer. 

ArchLab (som koordineras från Umeå), där bland annat vårt DARKlab ingår, och Språkbanken (som koordineras från Göteborg) finns också med bland de infrastrukturer inom humaniora och angränsande ämnen som beviljades.

Stort grattis!

Johannes