HT:s dekanblogg

Vi har länge vetat att Lunds universitets medlemskap i The Conversation innebär en utmärkt möjlighet att nå ut till en stor internationell läsekrets. Men riktigt vilket genomslag artiklar där har, behöver man påminna sig om då och då. 2023 hade nästan alla fakulteter vid LU artiklar med – med mellan 10 000 och 60 000 läsningar för de mest lästa författarna vid respektive fakultet.  Svante Lundgren var flitigast vid HT under 2023 med tre artiklar. Allra mest läst under 2023 är artikeln:

How AI ’sees’ the world – what happened when we trained a deep learning model to identify poverty

av Ola Hall, S-fak.

LU:s artiklar i The Conversation har snart totalt 10 miljoner läsningar. 

Bara som ett tips,

Johannes

Jag vill passa på att informera om en utlysning eller snarare kanske ett arbetssätt som jag hoppas att vi ska kunna använda oftare framöver för att komplettera arbetet med rekrytering av den ibland mycket specifika kompetens som vi söker efter för att passa in i befintliga utbildnings- eller forskningsstrukturer. Det handlar om rekrytering av akademiskt unga forskare och lärare som, just därför att det på förhand inte definierats vilken deras ämnestillhörighet ska vara, på sikt kan underlätta universitetets behov av att förnya sig. Det är självklart så att vi hoppas och är övertygade om att många anställda, oavsett vilken kravprofil som användes vid rekryteringen av dem, utvecklar universitetet i nya spår, men det är ändå för HT-fakulteternas del en satsning som ska bli spännande att följa.
Kanske du vill söka?
Biträdande universitetslektor i humaniora med inriktning mot digitala kulturer eller språk/kognition/kultur
PA2023/3818
God fortsättning!
Johannes

Vi är glada att kunna meddela att rektor idag beslutat att anställa Lisa Hellman som professor i historia, med inriktning mot internationell och global historia. Så här presenterar sig Lisa:

”Jag är en globalhistoriker i både teorin och praktiken. I min forskning arbetar jag i skärningspunkten mellan social, kulturell och maritim historia i Öst- och Centralasien, med särskild tonvikt på tidigmodern tid och på genusfrågor – och konsekvent med ett globalhistoriskt perspektiv. En röd tråd i min forskning har varit att belysa globala maktrelationer underifrån: hur kändes det egentligen att leva en global koppling? För många, kanske de flesta, var det inte någon positiv upplevelse.
Det intresset har lett mig till studier av tidigmoderna hamnmiljöer i Kina och Japan, men också till studier av skepp som sociala, mobila sfärer. De studierna kom att betona hur ny, och hur kort, den europeiska dominansen egentligen är. I mina studier av Ryssland och Centralasien har jag arbetat med gränsforskning (hur skapas och upprätthålls gränser, och av och för vem?), men också med historiska perspektiv på vetenskap och arbete. Jag startar just upp en VR-miljö ”Moved Apart”, som studerar hur man beskriver separation. Hur kändes det att skiljas från sina nära? Där jämför vi Japan, Korea, England och Skandinavien.
Vad det här lärt mig om vetenskaplig praktik är att vi sällan arbetar helt bäst själva. Sedan 2021 driver jag NordGlob – ett nätverk för globalhistoriker i Norden; just nu startar jag upp en grupp för globalhistoriskt intresserade inom Lund, LAUGH (Lund Assembly for Universal and Global History), som jag hoppas kan bli tvärvetenskaplig, rolig, och rasande kreativ.
Jag har tidigare haft tjänster i Bonn, Berlin och Tokyo, och med längre vistelser i bland annat Kina, Turkiet och England. Det är dock spännande att ha hamnat i Lund till sist!”

Mycket välkommen, Lisa!

Johannes

Som min dekankollega i Umeå upplyst mig om döljer tyvärr ett tryckfel i VR:s Forskningsbarometer 2023, att till skillnad från andra vetenskapsområden ligger citeringsgenomsnittet för Humaniora i Sverige bättre till i internationell jämförelse än för andra områden. Ja, biologi och agronomi ligger också över världsgenomsnittet, men för humaniora har forskningsfinansieringen i princip legat stilla under lång tid.

I tider när det klagas över att ökad forskningsfinansiering inte leder till ökad kvalitet ska man därför inte räkna in humaniora. Här finns potential för ”massiva” satsningar (storleken på dessa kommer antagligen ändå inte behöva överstiga kostnaden för ett batteri i en av våra stora anläggningar på den naturvetenskapliga sidan).

Ett intressant inlägg från Humtank med flera som baseras på en likaledes intressant rapport från DIK som precis publicerats tyder på att det kanske är dags för regeringen att också börja tänka på humaniora och samhällsvetenskap.

Bästa hälsningar,

Johannes

En fantastisk liten bok om Gunnar Broberg har kommit ut.
Fotografierna är lätta att förlora sig i.
Jag stod i kön till LUX cafeteria idag och tittade på bilden av Svante och Gunnar på Ven.
Det hade nästan kunnat vara från en Wallander-film.
Något med kläderna och stämningen, överhuvudtaget.
Men gissningsvis hade sammanhanget egentligen att göra med Tycho Brahe.
En kollega kom förbi – fotona hade samma magnetiska dragning på henne.
Och ändå, sa jag, var det inte så länge sedan.
Då tittade hon på mig, och sa att, jo, det var det. 1992.
Många av er kände Gunnar mycket bättre än jag.
Men det var en person jag alltid kommer att sakna att möta.
En betydande forskare och lärare, men också någon som tog sig tid att se människan mitt i lunch-vimlet.
Växla några ord. Man kände en omsorg.
För den som letar efter en julklapp:
Ugglan: Lund Studies in the History of Ideas and Sciences; vol. 19
Stort tack till redaktörerna, David, Svante och Anna.
Bästa hälsningar,
Johannes

Vartannat år hålls Rausingföreläsningen av en forskare inom humaniora och vartannat år av en framstående nordisk kulturpersonlighet. För föreläsningen utgår ett stipendium ur stiftelsen Elisabeth Rausings minnesfond.

Våra Rausingföreläsare under HT-dagarna har ofta levererat fantastiska betraktelser, väl värda en betydligt större publik än de – ofta i och för sig många – som haft möjlighet att ta sig till LUX aula för att lyssna på plats.

Därför är vi mycket glada över att nu kunna dela med oss av vår senaste föreläsning. Malte Persson är prisad författare, kritiker och översättare. Han debuterade 2002 med romanen Livet på den här planeten. Sedan dess har han arbetat med flera olika litterära genrer, från poesi (inklusive brunnslockpoesi) till romaner och böcker för barn.

På den här länken kan du ladda ner föreläsningen, lyssna på podden, eller – om du är snabb – beställa ett tryckt exemplar av föreläsningen:

https://www.ht.lu.se/samverkan/humanist-och-teologdagarna/malte-perssons-rausingforelasning/

Bästa hälsningar,

Johannes

Susanne Lundin deltar i ett projekt med Norrlandsoperan som RJ beviljat medel. Operachef Dan Turdén är projektledare och man kan höra mer om det spännande samverkansprojektet här.

Stort grattis!

Johannes

Johanna Gustafsson Lundberg leder ett forskningsprojekt som Familjen Kamprads stiftelse just beviljat medel. 

I projektet studeras olika boendesatsningar för äldre för att undersöka vad i äldres boendemiljöer som kan bidra till att skapa existentiellt hållbara livsomständigheter. Begreppet existentiell hållbarhet är ett komplement till de tre pelarna i Agenda 2030 för grön, ekonomisk och social hållbarhet. Begreppet  flätar samman de tre etablerade områdena genom att fokusera på hur existentiella behov tas tillvara i hållbarhetstänkande, behov så som värdighet och meningsfullhet för individen. Tanken är att resultaten ska mynna ut i en handbok avsedd för stadsplanerare och arkitekter, användbar även övergripande inom bostadspolitik, hälsa och äldreomsorg.

Projektet är ett samarbete mellan Centrum för teologi och religionsvetenskap (Johanna Gustafsson Lundberg, Lovisa Nyman, Erik Sidenvall) och institutionen för arkitektur och byggd miljö (Sandra Kopljar, Anna Petersson, Gunnar Sandin, Ida Sandström och Anna Wahlöö)

I onsdags tog Fakultetsstyrelsen det glädjande beslutet att inrätta en pedagogisk meriteringsmodell vid HT-fakulteterna. Med det följer att HT-lärare fr.o.m. 2024 får möjlighet att uppmärksammas för sina pedagogiska kompetenser. I förslaget som gick till Fakultetsstyrelsen står att det övergripande målet med modellen är att främja den pedagogiska utvecklingen vid fakulteterna och att bidra till hög kvalitet i utbildningarna genom att stimulera lärare till att utveckla sina pedagogiska kompetenser, skapa incitament för institutioner att ge goda förutsättningar för pedagogisk utveckling samt att uppmärksamma och premiera hög pedagogisk kompetens hos lärare. I konkreta termer innebär det att lärare som uppfyller bedömningskriterierna kan utnämnas till ”Meriterad lärare” och ”Excellent lärare”.

Under tidig vår kommer mer information om ansökningsprocess, behörighetskrav och bedömningskriterier att kommuniceras ut och den 1 oktober, 2024 är de första sökande välkomna med sina ansökningar till det högskolepedagogiska råd som under året kommer att inrättas

Bästa hälsningar,
Sara och Johannes