HT:s dekanblogg

The HT Faculties are delighted to welcome Christina Matthiesen as the new Professor of Rhetoric. Christina brings strong Nordic networks, and we aim to establish Lund University as a central hub in developing an internationally leading Nordic Rhetoric network. Additionally, Christina’s interest in building a centre for rhetoric didactics in Lund is particularly exciting, given our recent recruitments of Alastair Henry (Professor in Language Education, especially English), Anette Svensson (Professor in Comparative Literature with Specialization in Literature Education), Katarina Lundin (Professor in Language Education, especially Swedish), Mona Holmqvist (Professor in Educational Science with a specialization in school and the teaching profession), and Kristina Juter (Professor in Mathematics Education). Not to forget the strong research environments we have since before on educational technology (Agneta Gulz and the Educational Technology Group) and LAMINATE, Language Acquisition, Multilingualism, and Teaching (Marianne Gullberg). The professorship of Rhetoric was made possible by a generous donation from Christian W. Jansson, and I would like to take this opportunity to express my and Lund University’s gratitude.
Christina introduces herself as follows:

Vi kommer att försöka att arbeta in detta med Humanities Village på lite olika sätt, så får vi se om vi lyckas. Idén kommer ur Anette Anderssons arbete med Medvetenskapens hus. Förslaget kommer att vara en programpunkt på Unexpected-konferensen i Lund 4 juni .

”I Lund finns Science Village, Medicon Village och det planeras för ett Science Center. Vattenhallen förmedlar naturvetenskap och teknik till skolor och allmänhet. Men vart ska man gå om man vill komma i kontakt med kunskaper och forskning inom humanvetenskaperna? Forskning som spänner över många kunskapsfält; konst- och kulturvetenskap, filosofi, litteratur, historia, teologi osv. Om man t. ex. har frågor om det mänskliga medvetandet, eller hur känslor, tankar, beslut och övertygelser kan hänga ihop? Var finns en sekulär plats för existentiella frågor i en oviss tid, som visar de estetiska uttrycksformernas betydelse för en fördjupad förståelse? Allt fler röster – inte minst från näringslivet – lyfter betydelsen av humaniora, och flervetenskapliga kompetenser. Vi, de Humanistiska och teologiska fakulteterna (HT), tillsammans med Future by Lund, vill lansera Humanities Village i Lund, som det första innovationsdistriktet i världen (? vi får kolla upp detta lite noggrannare) där humaniora får en central och synliggjord plats. Humanities Village syftar även till att bli en integrerad del av Lund Innovation District, ett dynamiskt ekosystem där humanistiska och teologiska kunskapsfält efterfrågas. I Humanities Village möts olika kunskapsvägar i estetiskt utformade upplevelse- och lärandemiljöer.”

Lätt att säga en sån här fantastisk vårdag när Scilla av olika slag lyser upp UB-parken som vore den ett skimrande hav. Men nu har ni hört det iallafall, så får vi försöka realisera planerna – gärna tillsammans – och det är en viss fördel att Humanistlaboratoriet, DArklab, Robotlabbet, Skissernas museum och en hel del annat redan finns på plats att bygga vidare kring.

Bästa hälsningar,
Johannes

Tack för de samtal jag haft sedan jag skrev här i bloggen om behovet av ett tilläggsspår till professorsprogrammet! Här kommer nu en ny version av förslaget.

Version 250330, 250411

HT-fakulteterna har under tio års tid arbetat med olika professorsprogram. Bakgrunden är det stora antalet ämnen och miljöer och de jämförelsevis begränsade forskningsanslagen. Före programmens tid styrdes befordringarna till professor av lärarnas uppnådda kompetensnivå, vilket urholkade fakultetsmedlen och ledde till vad som av dåvarande fakultetsledning uppfattades som för stor koncentration av professorer i ämnen med många lektorer.

Den bärande idén i professorsprogrammen har bestått i att identifiera de ämnen i vilka nya professorer ska anställas när tidigare professor slutat sin anställning. Det har gett möjlighet till en mer noggrann analys av verksamhetsbehovet, och det behovet – snarare än individers kompetens eller möjligheter till goda rekryteringar som uppenbarar sig – styr nu fördelningen av professorer över HT-fakulteternas ämnen.

Det nuvarande professorsprogrammet från 2020 har tjänat HT-fakulteterna väl. Jämfört med flera andra fakulteter har en större andel av HT:s professorer anställts i konkurrens under de senaste tio åren, vilket har medfört ett inflöde av viktig kompetens. Det har ökat internationaliseringen, vilket bland annat haft effekten att EU-finansieringen ökat kraftigt under de senaste åren. Rekrytering i öppen internationell konkurrens bör också i framtiden vara ett viktigt spår. Det är dock inte alltid som LU kan rekrytera de bästa professorerna inom respektive fält. Det kan bero på löneläget i Sverige, men också på att andra universitet kan vara lika attraktiva som arbetsplats och intellektuell miljö. 

Jämfört med det första professorsprogrammet (som beslutades 2014) har det nuvarande professorsprogrammet (från 2020) återinfört möjligheten till befordran i särskilda fall, när det gäller så kallade rörliga professurer. Kategorin rörliga professurer motiverades bland annat av att den skulle bidra till att göra starka forsknings- och utbildningsmiljöer nationellt eller internationellt ledande och bidra med karriärmöjligheter inom HT-fakulteterna för framstående lärare och forskare. En rekrytering till så kallad rörlig professor (en anställning med en inriktning som inte återbesätts när innehavaren slutar sin anställning) kan ske genom befordran om det går att visa att den person som befordras är mycket viktig för inriktningen. Befordran har skett vid tre tillfällen sedan 2020.

HT-fakulteterna strävar efter att öka EU-finansieringen och att lyckas i nationella och internationella excellenssatsningar (WAF, Pro Futura, ERC). Främsta sättet att rusta HT för framtiden är att rekrytera den bästa personal vi kan. Men målsättningen är också instrumentellt betingad. Fördelningen av nya fria forskningsanslag vid LU kommer till stor del att styras av fakulteternas andel av universitetets EU-finansiering. På nationell nivå föreslås denna fördelning till lärosätena styras av de enskilda lärosätenas andel av den totala EU-finansieringen samt av hur lärosätena lyckas med strategiska rekryteringar.

Det finns minst två brister med det nuvarande professorsprogrammet som motiverar en komplettering av det. Två av dessa brister är:

1) det nuvarande professorsprogrammet ger inte tillräckligt starka skäl för de bästa forskarna och lektorerna, med inriktningar som inte svarar mot någon rörlig professur, att acceptera anställning eller stanna kvar vid HT-fakulteterna.

2) programmet överdriver verksamhetens förmåga att förstå sina långsiktiga behov. Forskning och utbildning utvecklas underifrån och vilka vägar den tar är svårt att förutspå, men professorsprogrammet förutsätter att vi med god precision kan komma fram till att verksamheten långsiktigt gynnas bäst av en fördefinierad fördelning av professorer.

Rörliga professurer räckte, enligt min uppfattning, inte som åtgärd för att ge möjlighet att anställa personer som kan förnya nuvarande verksamhet för att möta framtida verksamhetsbehov. Det gav inte tillräckliga karriärmöjligheter för att locka de bästa unga forskarna att ta anställning här som lektor eller biträdande universitetslektor. Ett komplett professorsprogram bör också innehålla en möjlighet som är knuten till individernas drivkraft och förmåga, alldeles oavsett kompetensförsörjningsplaner och vilka idéer ledningar har om vilka ämnen som är strategiskt viktiga för HT och LU i framtiden.

Tilläggsspåret till det nuvarande professorsprogrammet bör därför 1) fokusera på individer; 2) ge de bästa juniora lärarna och forskarna i den internationella poolen av möjliga medarbetare vid HT-fakulteterna anledning att acceptera erbjudanden om anställning vid LU. 3) stimulera lärare och forskare vid HT att utveckla sin meritering så att de uppfyller kraven i tilläggsspåret; 4) använda en urvalsmekanism som är transparent och enkel att argumentera för med hjälp av kvalitetsskäl.

Men anställningsutrymmet är begränsat. När det gäller volymen är det verkligen ett tilläggsspår det handlar om. Den ekonomiska verkligheten finns kvar och begränsar. Oavsett hur bra professorer vi har kommer vi som ekonomin ser ut idag hamna i stora bekymmer om vi blir fler än 70 professorer vid HT. Det finns dessutom flera miljöer inom HT som inte har tillräcklig forskningsfinansiering för att i längden kunna bära kostnaden av en professor och forskningsmiljön kring denne.

Det förslag som jag bedömer som rimligast är att ett nödvändigt villkor för att komma ifråga för tilläggsspåret är att individen har ett ERC, en WAF-förlängning eller motsvarande. Tillägget ”eller motsvarande” kan tyckas öppna för osäkerhet. Det externa forskningslandskapet är dock föränderligt, och det är omöjligt att på förhand veta vilka de relevanta excellensprogrammen är om några år. Det är också omöjligt att veta hur LU:s processer när det gäller nominering till dessa program utvecklas. Det bör vara finansiering till vilken knutits transparenta processer och som är öppna att söka i konkurrens. Erfarenheten av att ha haft denna finansiering ska också bidra till att personens meritering svarar mot flera av de förväntningar på professorer vid HT som formulerats i Fakultetsstyrelsens beslut. Att ha erhållit den relevanta finansieringen är ett nödvändigt villkor men innebär därför inte att det är ett tillräckligt villkor. HT-fakulteterna har beslutat om vilka förväntningar de har på framtida professorer, och dessa förväntningar gäller också de individer som är aktuella för tilläggsspåret.

Om man uppfyller de förväntningar på professorer som beslutats vid HT-fakulteterna och innehar ett ERC, WAF-förlängning eller motsvarande, ska man enligt min mening – efter institutionens anhållan, där det ekonomiska utrymmet för en professor bedömts – kunna prövas för anställning som professor.

Bästa hälsningar,

Johannes

Det var i slutet av 2024 som HT-fakulteterna utlyste upp till tre samverkansinitiativ som skulle dela på 1 mnkr. Syftet med samverkansinitiativen är att stödja arbete med lösningar av samhällsutmaningar och innovationsidéer inom områden där HT-fakulteterna har etablerad forskning som kan bidra till framtida genombrott. Sista ansökningsdag var 15 januari 2025. Totalt inkom 10 ansökningar, med hälften av fakulteternas institutioner representerade bland de huvudsökande.
HT-fakulteterna och Samverkansrådet är mycket glada att kunna presentera de tre första samverkansinitiativen. De presenteras så här av de huvudansvariga:

Lisa Engström om initiativet Kris- och krigsberedskap för alla?:
Sveriges befolkning förbereds för kris och krig. Även om alla förväntas delta i beredskapsarbetet så påverkas människor på olika sätt beroende på sina förutsättningar. Personer med funktionsnedsättningar kan uppleva andra problem än normfungerande personer. Syftet med samverkansinitiativet “Kris- och krigsberedskap för alla?” är att använda samtalscirklar på bibliotek för att identifiera vilka utmaningar och hinder som personer med olika förutsättningar har för att aktivt kunna delta i beredskapsarbete samt hur bibliotek kan bidra till ökad inkludering i kris- och krigsberedskap. För att genomföra detta samverkar forskare på HT-fakulteten vid Lunds universitet med forskare vid andra fakulteter och universitet samt med Folkbiblioteken i Malmö och Myndigheten för Tillgängliga Medier.

Nicolo Dell’Unto om initiativet Co-Create:
Co-Create is an experimental initiative that explores how immersive technologies can reshape public engagement with cultural heritage. Anchored at Lund University, the project brings together researchers, designers, and innovation partners to co-develop a collaborative research model tailored to cultural storytelling. By using the LIEPT framework to track innovation in real-time, the project connects academic research with real-world applications. A central outcome will be a prototype immersive experience based on archaeological data from the “Care” project, which will be publicly presented at the Unexpected Forum in Lund. The ultimate goal is to build a scalable, interdisciplinary model for future European collaboration in cultural heritage innovation.

Erik Sidenvall om initiativet Framtida begravningsplatser:
”Begravningsplatser är en typ av rum som verkar stå för något evigt och oföränderligt – respekten för det mänskliga livet och de sörjandes rätt att visa aktning för en avliden. Samtidigt är begravningsplatserna tummelplats för några av vår tids mest brännande frågor vad gäller religiös mångfald, ekologi, kulturarv och beredskapsuppbyggnad. De tillhör den gröna offentlighet som kan skapa ett demokratiskt kapital för framtiden. Hur ser framtidens begravningsplatser ut? Hur utformas de för att svara mot både samhällets och de sörjandes behov?
I samverkansinitiativet ”Framtida begravningsplatser” utforskas dessa frågor av en projektgrupp bestående av forskare från tre av Lunds universitets fakulteter samt företrädare för Sveriges Krematorie- och Kyrkogårdsförbund och trossamfundet Svenska kyrkan. I samverkansinitiativets ram kommer ske ett ömsesidigt utbyte av perspektiv och kompetenser. Traditionell forskningsbaserad kunskap kommer möta den mer praktiknära erfarenheten. Projektgruppen kommer ha ett första möte i maj och därefter ägnas hösten åt seminarier, studiebesök och workshops. Samverkansinitiativet avslutas med en internationell konferens i Lund.”

Stort grattis! Ser mycket fram emot att följa dessa tre samverkansinitiativ!
Johannes

HT-fakulteterna har med hjälp av Einar Hansens Allhemsfond etablerat ett fantastiskt samarbete med HURI, Ukrainian Research Institute at Harvard University (https://www.huri.harvard.edu). Samarbetet gör det möjligt för oss att utse och finansiera gästforskarvistelser för våra lärare och forskare vid HURI.

Den första utlysningen möttes av stort intresse, och HT-fakulteternas samverkansråd kunde i måndags besluta om att bevilja gästforskarvistelser för Valentyna Savchyn och Eleonora Narvselius. Savchyns projekt heter ”Reclaiming Ukrainian linguistic identity” och Narvselius project heter “Home-making in Displacement among Ukrainians in Poland, Germany, Sweden, US and Canada”.

Ett stort tack till Barbara Törnquist-Plewa och Tornike Metreveli för allt arbete med att få visiting fellowship-programmet på plats!

Stort grattis!
Johannes

The Joint Faculties of Humanities and Theology will need to position themselves more strongly regarding issues of defense, war, and conflict. This is necessary both to achieve good and fair representation in LU contexts, nationally and internationally.
The most important way to do this is to participate in and be visible in contexts such as the New LU Centre for Preparedness and Resilience (LUPREP) soon to be established, but the HT faculties must also build their own structure that we can refer to and lean on in contacts with, for example, the armed forces, MSB, etc.
To take a step forward in this important work, we are now launching Humanities in war and conflict as a project to be developed during spring.

Best wishes,

Johannes

I dessa turbulenta tider för forskningen, inte minst i USA, skulle jag vilja uppmuntra våra institutioner att se över möjligheterna att bjuda in framstående gästprofessorer till oss, gärna kvinnor. Vi behöver ha de bästa forskarna i våra miljöer under en tid för att utvecklas ytterligare, och det kan vara mer lockande nu än annars också för de mest etablerade forskarna från USA att komma hit. Vilka instrument går att använda? Till exempel kommer snart en LU-intern utlysning om gästprofessorer av underrepresenterat kön som man kan använda, men jag ska också undersöka intresset hos några av de stiftelser som vi samarbetar med.

Bästa hälsningar,

Johannes

Idag gratulerar vi Christa Lundberg som snart kommer till LU som Pro Futura! Christa nominerades från LU med projektet Plagiarism hunting in early modern Europe: Knowledge circulation and its limits, och idag kom det glädjande beskedet att projektet beviljats!
Bästa hälsningar,
Johannes

Fick precis meddelande om att Lena Halldenius, Moa Petersén och Karin Zackari beviljats medel från VR för projektet mänskliga rättigheter i en digitaliserad framtid. Detta var en utlysning med inriktning mot forskning om det civila samhället.
Stort grattis!
Johannes

Så har THE World University Rankings 2025 publicerats. Arts & Humanities som är en av kategorierna är trevlig läsning för oss. Vi klättrar 15 placeringar jämfört med 2024 och ligger nu på plats 74. Trevligt är också att Uppsala tar sig upp till plats 75. Det går överhuvudtaget bra för de nordiska universiteten i den här kategorin: Helsingfors (42), Aarhus (46), Köpenhamn (60) och Oslo (60). Alla utom de två sistnämnda har klättrat sedan förra året.

Ser man sedan till kategorierna social sciences och law så förstärks det intrycket ytterligare. De nordiska universiteten är klart väl ansedda inom HumSam-kategorierna, om man får tro THE, och Lund klarar sig fint i årets rankning över hela den linjen.

Bästa hälsningar,

Johannes