HT:s dekanblogg

Idag gratulerar vi Christa Lundberg som snart kommer till LU som Pro Futura! Christa nominerades från LU med projektet Plagiarism hunting in early modern Europe: Knowledge circulation and its limits, och idag kom det glädjande beskedet att projektet beviljats!
Bästa hälsningar,
Johannes

Fick precis meddelande om att Lena Halldenius, Moa Petersén och Karin Zackari beviljats medel från VR för projektet mänskliga rättigheter i en digitaliserad framtid. Detta var en utlysning med inriktning mot forskning om det civila samhället.
Stort grattis!
Johannes

Så har THE World University Rankings 2025 publicerats. Arts & Humanities som är en av kategorierna är trevlig läsning för oss. Vi klättrar 15 placeringar jämfört med 2024 och ligger nu på plats 74. Trevligt är också att Uppsala tar sig upp till plats 75. Det går överhuvudtaget bra för de nordiska universiteten i den här kategorin: Helsingfors (42), Aarhus (46), Köpenhamn (60) och Oslo (60). Alla utom de två sistnämnda har klättrat sedan förra året.

Ser man sedan till kategorierna social sciences och law så förstärks det intrycket ytterligare. De nordiska universiteten är klart väl ansedda inom HumSam-kategorierna, om man får tro THE, och Lund klarar sig fint i årets rankning över hela den linjen.

Bästa hälsningar,

Johannes

Förslag version 250107:

Starka rekryteringar är lättare att göra innan de potentiella sökande hunnit etablera sig genom tillsvidareanställningar vid andra lärosäten. Efter att ha genomfört en betydande mängd rekryteringar 2022-2024 har HT-fakulteterna en ganska god bild av de möjligheter vi har att rekrytera till olika anställningar. Det finns ytterligare potential i utlysningsförfarandet, och framförallt kan HT-fakulteterna förbättra sina strategier för hur vi når ut till intressanta kandidater. Man kan skriva mer attraktiva utlysningstexter, erbjuda startpaket, kanske hjälp med boende, på sikt förskolor osv. Det finns en rad åtgärder som man i vilket fall som helst bör vidta för att ytterligare förstärka sökfälten när vi utlyser. Det går dock inte att bortse från att när HT-fakulteterna utlyser breda bul-anställningar med sikte på internationella sökande får man sökfält som är svåra att matcha i våra vanliga utlysningar av lektorat och professurer.

Förslaget i Forsknings- och innovationspropositionen 2024/25:60 är att en ny indikator, strategisk rekrytering, ska införas för att ge incitament för lärosätena att stärka arbetet med strategisk rekrytering och karriärvägar. Parallellt ges medel till Vetenskapsrådet för finansiering av biträdande lektorer och lektorer som kan sökas i nationell och internationell konkurrens. ”Biträdande lektor är ingångsanställningen i lärosätenas karriärsystem, och rekryteringen av biträdande lektorer är en strategisk möjlighet att attrahera talanger med potential att bidra till forskningsexcellens.”

En rimlig slutsats av detta är att HT-fakulteterna nu och i framtiden kommer att rekrytera en betydande del av sina potentiellt excellenta medarbetare tidigt i karriären, det vill säga tidigare än professorssteget. På grund av regeringens incitament och HT-fakulteternas förändrade fördelning av basresurs, kan anställningsformen biträdande universitetslektor förväntas bli vanligare vid HT.

Biträdande universitetslektorer och lektorer behöver ha en fortsatt möjlig karriärväg vid Lunds universitet för att utvecklas och på sikt för att stanna kvar (och i vissa fall också för att acceptera erbjudandet om anställning).

Samtidigt har HT-fakulteterna en historik med fler befordringar än vad som var ekonomiskt hållbart. 2025 står HT-fakulteterna därför inför en balansakt. HT behöver öppna ett befordringsspår till professor, men det får inte bli för många befordringar, och de befordringar som görs måste vara av personer i internationell toppklass (annars vore det kvalitetsmässigt bättre att som nu enbart utlysa anställningarna).

Det finns flera tänkbara modeller. De behöver vara transparenta och tydliga och resultera i befordringar som ligger i linje med vad Lunds universitet och HT-fakulteterna vill åstadkomma.

En av de markörer på kvalitet och potential som är helt oomtvistade är ERC-anslag (och kanske WAF-anslag). Man skulle kunna bygga modellen runt dessa.

Har man ett ERC-anslag så har man uppfyllt ett nödvändigt villkor för att komma ifråga för att bli prövad för befordran (kanske också om man fått förlängning som WAF). Det är dock inte ett tillräckligt villkor. HT-fakulteterna har formulerat förväntningar på sina professorer. Det är rimligt att man skapar en modell där man tillgodoser att universitetet anser att kandidaten uppfyller de förväntningarna innan man går vidare till prövning.

Ett sådant förfarande skulle påminna om det som införts i Danmark, där personer som potentiellt kan bli prövade för befordran under 2-6 år tar plats i ett befordransprogram. Fördelen med programmet – det finns nackdelar också – är främst att man befinner sig i en process. Man är antagen och utvecklas man som det är tänkt har man också en garanti (eller så nära garanti man kan komma) för att man också ska bli prövad.

Detta är ett förslag som vi kommer att arbeta vidare med under våren.

Johannes

Om man undantar politiken som väl varken vad gäller utspel eller forskningsproposition innehöll något riktigt väsentligt för humanioras del var 2024 ett klart spännande år. Glädjande var att det blev riktigt tydligt att inte bara vi vid HT-fakulteterna arbetar för en humaniora mitt i samhället. Vi har ju tidigare fört fram att inte minst näringslivet behöver hjälpa till att sända tydliga signaler om att det är viktigt att humaniora befinner sig mitt i samhället också i Sverige (det är något som politiken verkar ha glömt bort, åtminstone för stunden).

Det är genom exemplets makt man bäst kan visa på självklarheten och betydelsen av närvaron av humanistiska perspektiv för till exempel företagsledare, diplomater, myndighetschefer eller vilka personer som helst som behöver kunna ta olika perspektiv på viktiga frågor inför beslutsfattande. För att lyckas måste man få företagsledarna/diplomaterna att träffa våra studenter och få in humanioramoment i utbildningar i till exempel ekonomi, medicin och teknik.

Inte minst vår dag om Ukraina blev ett bra tillfälle, tack vare de medverkandes generositet i mötet med studenterna. De samlades efteråt runt Ulrik Tideström, Tom Erixon, Ida Börjel och naturligtvis våra lärare Valenyna Savchyn och Johanna Lindbladh med sina frågor. Vi kommer att fortsätta Fokus Framtid-seminarierna under våren. Först ut blir ett seminarium med Karin Olofsdotter, Sveriges ambassadör i Moskva, den 4/3, flankerad tror jag i skrivande stund bland andra av Raoul Wallenberg-institutet och profilområdet mänskliga rättigheter. Vi får se hur vi får ihop det. Det senare får vi återkomma till längre fram, men boka in 10-12 den dagen.

Ibland blir man så upptagen av den egna verksamheten att man inte märker att samma arbete pågår, helt oberoende, på andra ställen, och ibland med bättre fart. I december fick jag först en fin bok:

Marie-Louise Ekman: Testamentet (Piratförlaget 2024)

Vilket härligt och självklart tilltal i den boken, både från Handelshögskolan och i intervjuerna med Marie-Louise själv. Utbildningsuppdraget FREE är spännande, och det finns delar i det som skulle passa Lunds universitet utmärkt (inklusive delar som humanister själva borde fundera över att inkorporera i sina utbildningar).

Och sedan Carl Bennet och Halmstad Högskola som utlyser tre postdoktorsanställningar med syfte att öppna nya karriärvägar för

humanister både inom akademin och inom privat och offentlig

sektor. Tyvärr har jag inte mer information om donators tankegång, men utlysningen kan man läsa mer om här: https://www.hh.se/information/nyheter/nyheter/2024-12-16-carl-bennet-storsatsar-pa-postdoktorer-i-humaniora-vid-hogskolan-i-halmstad.html

God fortsättning!

Johannes

HT-forskare skriver i The Conversation, och det är alldeles utmärkt! Det borde ännu fler göra. Idag, den 9 december, publicerades två artiklar från HT:


Mikael Roll skriver om ”People who are good at reading have different brains”
https://theconversation.com/people-who-are-good-at-reading-have-different-brains-244786

Chontida Auikool skriver om ”Memories of Aceh Chinese: We too remember, we too belong”
På engelska:
https://theconversation.com/memories-of-aceh-chinese-we-too-remember-we-too-belong-245356

På indonesiska:
https://theconversation.com/memori-etnis-tionghoa-aceh-bagian-dari-sejarah-didera-dilema-identitas-245465

Info om The Conversation:
https://www.medarbetarwebben.lu.se/the-conversation

Bästa hälsningar,

Johannes

Samverkansrådets första seminarium i serien Fokus framtid ägde rum idag. Temat var: Europa och framtiden – Ukraina en ödesfråga.

Serien ligger i linje med HT-fakulteternas önskan att röra sig mot en position mitt i universitetet och mitt i samhället. Att det första är möjligt beror, som vi analyserat situationen, på att Lunds universitet visserligen är ett av de mest kompletta universiteten i Sverige, men också ett universitet som har nära mellan de nio fakulteterna. Det är en av våra ”unique selling points” tror jag, men alldeles för okänd. Det är enkelt vid LU att röra sig mellan fakulteterna, positionerna är inte en gång för alla givna.

Att vara mitt i samhället fordrar större insatser. Det handlar inte bara om att vara aktiv i samhällsdebatten eller föreläsa på biblioteken (även om det är viktigt). Det handlar också om att öka närheten till, kommunikationen och utbytet med myndigheter, näringsliv och idéburen sektor.

Språk – i vid betydelse – har Samverkansrådet vid HT ett särskilt fokus på under 2024 och 2025. Med AI och många andra förändringar som t ex geopolitiska hamnar språkkunskaper i ett nytt läge. Behovet av att förstå språkens betydelse idag och i framtiden är stort – inte minst för våra studenters skull. Hur ser det behovet ut för till exempel arbetsgivare inom näringsliv och myndigheter som är internationellt verksamma? Vi behöver veta för att möta framtiden med rätt utbildningar.

Det var så Ukraina först dök upp som tema i Samverkansrådet. Vilka var egentligen möjligheterna och omvärldsbehoven för vår sammantaget stora satsning på forskning och utbildning om Ukraina?

Men många av dem som deltog i seminariet idag drivs naturligtvis minst lika mycket båda av mer direkta, geopolitiska frågor och av den mer generella frågan om hur akademi, näringsliv och politik kan arbeta tillsammans. Det var väldigt roligt att få vara med och lyssna på dem som presenterade:  

Ulrik Tideström, regeringens särskilda sändebud för uppbyggnad, näringsliv och utveckling i Ukraina, presenterade sitt uppdrag.

Valentyna Savchyn och Johanna Lindbladh, universitetslektorer vid Språk- och litteraturcentrum, berättade om utbildningar och utbildningsmöjligheter i ukrainska och Öst- och Centraleuropakunskap. 

Ida Börjel läste ur sin dokumentärdikt Ringa hem – avlyssnade ryska soldater i Ukraina (Ariel förlag, 2022)

Tom Erixon, vd för Alfa Laval och styrelseledamot vid LU, diskuterade akademins och näringslivets roll för ett hållbart och konkurrenskraftigt Europa.

Det blev en ovanlig men mycket fin kombination av perspektiv, frågeställningar och uttrycksformer – som jag kommer att minnas länge. Det var trevligt också att se klustren av studenter efter seminariet runt de olika presentatörerna.

Bästa hälsningar,

Johannes

Idag nåddes jag av beskedet att Per Anders Rudling fått förlängning av sitt WAF fellowship, med det uppdaterade temat: “The Widening Gulf Between History and Memory: The Holocaust and the Undigested Past in Post-Communist Europe”. Det är fantastiska nyheter, för Per Anders själv förstås – som får 5 års förlängning och möjlighet att engagera tre postdoktorer – men också för HT och Lunds universitet, som får behålla strategisk viktig forskning inom ett område vi vill utvecklas inom. Det är starkt gjort också, givet den mediaexponering som varit i anslutning till Ukraina och som tagit mycket tid i anspråk.
Stort grattis!
Johannes

The Korean peninsula is increasingly entering the public consciousness. In just a few generations, South Korea has transformed from an agricultural nation into one of Asia’s wealthiest countries, known for high tech innovation and global trade, with several global brands in the forefront. The Nordics are also becoming increasingly familiar with Korea’s rich culture through food trends, K-pop, and the many award-winning films that have been shown in cinemas worldwide in recent years.

North Korea, on the other hand, has as it seems taken a different path. The conflict with the West and South Korea, along with recent reports of North Korean soldiers in Russia’s war in Ukraine, also draw the world’s attention, but for entirely different reasons.

Sadly, I do not read at all as much as I should and would have liked to. But this autumn I have read two novels, or one and a half because I am only halfway through the second: I do not bid farewell. Few in Sweden have missed that this year’s Nobel Prize in Literature goes to South Korea and Han Kang. The other book, which I have finished, and liked a lot, is Pachinko, by Min Jee Lee. There is so much more, and it is making an impact on many of us – on me certainly.

Highlighting contemporary Korea, as the Centre for East and South-East Asian Studies does today with “Korea Day: Nordic Research in Korean Studies,” is an important task for academia. The need for knowledge is enormous and spans many areas: politics, economy, culture, history, language, demography, innovation, and geopolitics, to name a few.

The Joint Faculties of Humanities and Theology are very happy to now have an associate senior lecturer in Korean Studies, Youngeun Koo. The position is partly funded by the Korea Foundation. This makes it possible for us to build the deep expertise on Korea that Lund University has been lacking. I met Youngeun during our recruitment process, and I was impressed. Moreover, I sometimes find myself pondering on the research questions she poses about the international adoption industry, that formed bonds not least between Sweden and Korea.

Lund University is a truly international university seeking to establish robust networks with the world’s leading research institutions. We hope to cooperate and form important networks within the Nordic countries within Korean studies – together with you. Copenhagen, Oslo, Helsinki, Stockholm, Turku, and Lund. We are surprisingly strong independently – and especially in the humanities and social sciences – together we could form a a world-leading partnership in many areas of the humanities and social sciences.

I wish you the best of luck with this conference. I would have loved to stay and listen. But that is seldom possible for a Dean, unfortunately. I hope that the meeting will be productive and a brilliant start for Youngeun in Lund and for Korean Studies at Lund University. /Johannes

HT-fakulteterna utlyser upp till tre samverkansinitiativ. Ansökt belopp max 500 tkr (totalt avsätts 1 mnkr för utlysningen).

Syftet med HT-fakulteternas tematiska samverkansinitiativ är att:
• stödja arbete med lösningar av samhällsutmaningar och innovationsidéer som kan bidra till framtida genombrott inom områden där HT-fakulteterna har etablerad forskning. Under utlysningsomgången 2024/2025 välkomnar HT-fakulteterna särskilt ansökningar inom fälten kultur, språk och AI, men även ansökningar med annat fokus är välkomna.
• bidra till nya nätverk mellan forskare vid Lunds universitet, andra nationella och internationella lärosäten samt externa samverkanspartners. Dessa nätverk kan utgöra första steget mot större forskningsprojekt, samverkansinsatser och innovationer, vilka i sin tur gärna får ha europeisk finansiering och inslag av uppdragsutbildning.
• stimulera samarbeten över institutions- och fakultetsgränser och skapa goda exempel på samverkansprojekt och innovationsidéer.
Ett tematiskt samverkansinitiativ ska skapa en mötesplats för kunskap och utveckling inom ett preciserat problemområde. Erhållna medel ska användas till aktiviteter som bygger upp långsiktiga/uthålliga samverkansaktiviteter. Målet är att detta ska resultera i nya projekt och gemensamma ansökningar liksom utvecklingsarbete och i förekommande fall uppdragsutbildningar. Det är välkommet om projektet innehåller inslag av personrörlighet mellan de ingående organisationerna, exempelvis i form av kortare utbyten och affilierad kompetens. Medverkan av studenter och doktorander är också välkommen.

Villkor och uppbyggnad
Ett tematiskt samverkansinitiativ ska vara ämnesöverskridande och inkludera minst två institutioner vid HT och gärna institutioner vid andra fakulteter, samt inkludera minst en extern partner. Lönemedel från anslaget kan emellertid enbart utgå till HT-anställda. Ansökan kan skrivas på svenska eller engelska.
Initiativet ska bestå av en huvudansvarig samt en forskargrupp. Huvudansvarig ska ha en tillsvidareanställning vid HT eller anställning som biträdande universitetslektor vid HT. Forskargruppen kan bestå av forskare från HT och LU, andra nationella och/eller internationella lärosäten och externa partners.

Ansökan ska innehålla:
• Projektbeskrivning om maximalt 5 sidor. Projektbeskrivningen ska inkludera redogörelse för vilka partners och personer som ingår i initiativet, vilka tydliga mål initiativet har och en beskrivning av planerade aktiviteter.
• Budget för samverkansinitiativet. Medlen kan endast användas till direkta kostnader, ej OH. Ett skriftligt godkännande från prefekt (eller motsvarande) behöver bifogas ansökan.
• Bilaga med deltagarnas CV. CV får vara max 2 sidor för huvudansvarig och 1 sida för övriga deltagare.
• Ett ”letter of intent med redogörelse av externa partners bidrag till initiativet.
Utvärderingsprocessen för ansökningarna görs i två steg. Steg 1 omfattar en utvärdering av den skriftliga ansökan av en arbetsgrupp inom samverkansrådet, vilket resulterar i en tätgrupp. I steg 2 ombeds tätgruppen att komma på intervju för slutlig utvärdering.
Bedömning av ansökningar och intervjuer sker utifrån
• valet av samhällsutmaning: aktualitet och relevans (samhällsnytta), forskningsförankring vid HT, potential att initiativet bidrar till HT-fakulteternas positionering inom området, djup och bredd.
• medverkandes kompetens: val av sammansättning på gruppen, huvudansvariges samverkanskompetens och ledarförmåga, annan kompetens för huvudansvarige/medsökande och partners.
• hur initiativet kan svara mot sina uppställda mål: val av aktiviteter och planering, förväntade resultat och förväntade effekter, dess potential att skapa långsiktiga samarbeten, samt möjlighet att genomföra initiativet.

Ansökan görs via e-post
Komplett ansökan ska inlämnas per e-post till Anna Kvist anna.kvist@kansliht.lu.se och Johannes Persson johannes.persson@fil.lu.se senast 15 januari 2025, klockan 12.00.
Återrapportering
HT-fakulteterna behöver återrapportering om samverkansinitiativets verksamhet senast 2026-08-31 för att inför budget 2027 kunna ta ställning till om fler utlysningar ska göras.