HT:s dekanblogg

För några veckor sedan beslutade rektor att anställa Tanja Kupisch som professor i allmän språkvetenskap, och HT-fakulteterna vill härmed önska Tanja mycket välkommen till Lund efter sommaren. Tanja Kupisch presenterar sig så här:

I will join Lund University as Professor of Linguistics in October 2024. I received my PhD from Hamburg University, working on bilingual language acquisition. I was trained primarily in formal syntax, and lucky to get influenced by many other theoretical and methodological approaches subsequently. As a post-doc, I have worked on heritage language acquisition and adult second language acquisition at the Universities of Calgary and McGill. I also held a post-doc position at Lund University, where I have always felt at home. In 2014, I was appointed Full Professor at Konstanz University, and I have worked as Professor II at the Arctic University of Norway in Tromsø for several years.

My research is concerned with multilingualism from many angles, including the acquisition of two or three languages during childhood and adulthood, the acquisition of typologically close languages and links between child language acquisition and diachronic (historical) language change. One of my recent projects (with Theo Marinis) investigated the acquisition of rhetorical questions in bilingual German-Italian primary school children. It shows how bilingual children can master highly complex phenomena in two languages similar to monolingual children. I have also become increasing interested in the impact of extra-linguistic factors, e.g., attitudes, which I think can be best explored in multi-disciplinary work. In a project interfacing with political science (with Katharina Holzinger), we explored the perceptions of inequality and how these relate to language, based on a comparison of the Sámi and the majority population in Norway and Sweden. I am also interested in development assessment tools for “contested” languages, i.e., languages which have no official status despite being independent linguistic systems. In Lund, I hope to pursue interdisciplinary work on minorities (migrant, indigenous, regional), expanding to new populations and languages.  

Besides research, I am co-editor-in-chief of the John Benjamins journal Linguistic Approaches to Bilingualism. Through my work at the Equal Opportunities Council and Cluster of Excellence “the Politics of Inequality” in Konstanz, I have become increasingly interested in measures to promote early career researchers from non-academic backgrounds and internationalization strategies to better integrate the Global South.

I truly enjoy working with ECRs, teaching, editing, working across disciplines and countries, and learning from one another. I’m very much looking forward to returning to Lund and meet my old and new colleagues!

Bästa hälsningar,

Johannes

Vi gratulerar Peter Jordan och hans medförfattare till framgången med en studie om konsekvenserna av ett av de största vulkanutbrotten under holocen för de mänskliga samhällen i sydvästra Japan som fanns i området som drabbades av naturkatastrofen. Det är tidskriften Antiquity som delar ut priset. 

Uchiyama J, Kuwahata M, Kowaki Y, et al. Disaster, survival and recovery: the resettlement of Tanegashima Island following the Kikai-Akahoya ‘super-eruption’, 7.3ka cal BP. Antiquity. 2023;97(393):557-575. doi:10.15184/aqy.2023.31

I vårens utlysning av bidrag till internationell postdok inom humaniora och samhällsvetenskap beviljade Vetenskapsrådet två av HT:s unga forskares ansökningar. Stort grattis till Therese Mortensen (mänskliga rättigheter) och Victor Bogren Svensson (allmän språkvetenskap). 

Johannes

Två urvalsdagar i samband med tillsättningen av en anställning som biträdande universitetslektor är avklarade. Det är att privilegium att få ta del av unga forskares entusiasm, fantastiska projektidéer och vilja att kombinera undervisning och forskning. Hitresta så långt ifrån som Hong Kong och så nära som Köpenhamn bjuder de på sig själva och sina planer under intervjuerna. Och vi får en chans att visa upp Lunds universitet från sin bästa sida: Vår vicerektor på plats för samtal, visning av humanistlaboratoriet och fika på institutionerna. Enormt mycket pusslande för att få allt på plats, men det är så tydligt att det uppskattas, och även om arbetsinsatsen är stor känner man sig så här dagen efter trygg med att det var värt det (och det hoppas jag gäller för dig också som arbetade mycket mer än jag med dessa två dagar).

På liknande sätt har det löpt på mest hela läsåret, och som ett resultat har HT-fakulteterna fått många nya och nygamla medarbetare som kommer att utgöra Lunds universitet i framtiden. Det händer mycket efter urvalsdagarna, så ibland är det svårt att veta exakt när de nyanställda kommer på plats. Den här veckan har i alla fall jag skrivit under anställningsbeslut för Yongeun Koo, Roberta C. Dahlman och Sami Al Daghistani, och rektor har skrivit under beslut om anställning av Erik Sidenvall. Ska försöka följa upp med presentationer av dem snart.

Torsdagens och fredagens urvalsdagar var dock speciella; det var första gången som vi har gjort ett allvarligt försök att koordinera strategiskt viktig extern finansiering med läraranställningar utlysta i konkurrens. Jag är övertygad om att vi, när vi nu äntligen är klara med vårt arbete om förväntningarna på framtidens universitetslektorer vid HT (det som länge gått under det preliminära namnet ”lektorsprogrammet”), kommer att arbeta mer på det här viset i framtiden.

Ett av syftena med utlysningen den här gången var att få Lunds universitet att nominera bättre externa kandidater till WAF, kandidater som dessutom ska veta att de har en anställning vid LU som väntar dem oavsett hur det går i WAF-konkurrensen nationellt. En relaterad anledning var att göra den interna nomineringsprocessen till WAF transparent och känd.  Ännu viktigare, tror jag, är att det arbetet för med sig en massa tankar och idéer om (1) hur vi måste arbeta om vi ska attrahera de bästa kandidaterna att söka våra utlysta anställningar – dvs också de sökande som inte redan är affilierade till LU – och (2) att vi måste se till att en större andel av våra utlysningar inte dikteras av de undervisningsbehov som vi har just nu. Vi måste också rekrytera lärare som har sådana kvaliteter att de kan förnya våra utbildningar och vår forskning och göra att Lunds universitet blir (förblir) ett av de absolut bästa universiteten.

Så även om jag, minst av alla, ännu har en aning om vilka av de sex personer som vi träffade under dessa två dagar som de sakkunniga kommer att lyfta fram i sina utlåtanden i slutet av augusti känner jag att vi tagit ytterligare ett steg mot att förstå hur vi behöver utvecklas för att hitta ännu bättre sätt att rekrytera i det landskap vi befinner oss i Sverige, där det finns goda möjligheter till extern finansiering och där universiteten har stort behov av att kunna anställa riktigt bra unga forskare (men kanske inte lika många) och erbjuda dem något mycket bättre än vi kan göra idag.

Tack alla ni som ställde upp och gjorde dessa dagar möjliga!

Johannes

Nu har Crafoordska stiftelsen beslutat om vilka projekt de har möjlighet att stödja i vår – och mycket glädjande beviljades flera projekt från HT. Dessutom beviljades ett stort infrastrukturprojekt vid HT: kognitiv zoologi – för studier av kognition genom tidens djur. Vi säger stort tack för detta, och grattis till er som fått medel!

Dan-Erik Andersson, ”Krigets eko i svenska krigsbarns familjehistorierna”, 850 tkr

Lizette Gradén, ”Urgent documentation and Circulation of Memory: Three Museums”, 850 tkr

Fredrik Heinat, ”Semantisk minne: utveckling och validering av ett minnestest på svenska”, 50 tkr

Björn Lundberg, ”Pedagogiseringen av framtiden: ”Projektet Framtidsberedskap” och skapandet av den senmoderna medborgaren, 1978–1990”, 600 tkr

Eleonora Narvselius, ”Home-making in displacement among Ukrainians in Poland, Sweden, Germany and Canada: Collective memories, historical narratives, transnational heritage in the wake of the Russian aggression”, 50 tkr

Mathias Osvath, ”Infrastruktur kognitiv zoologi – för studier av kognition genom tidens djur”, 4 300 tkr

Emil Stjernholm, ”Staten affischerar: Ett digitaliseringsprojekt”, 195 tkr

Olof Sundin, ”Who is the expert? Generative AI as a site for negotiating expertise in the datafied society”, 850 tkr

Karin Zackari, ”Assemblages of Business and Empire The Danish East Asiatic Company in Southeast Asia, c. 1895-1940”, 850 tkr

Det är med glädje vi kan meddela att Sara Tanderup Linkis valts in i Sveriges unga akademi. Det är inte bara en ära utan akademin är en forskningspolitiskt kraftfull och informerad röst och har gjort flera viktiga saker för unga forskare i Sverige. En av dessa är skriften A beginner’s guide to Swedish Academia som hjälpt många av våra internationella rekryterade att navigera efter att de kommit till Lund.

Grattis, Sara!

Bästa hälsningar,

Johannes

Med någon liten eftersläpning ska vi återuppta presentationerna av dem som HT-fakulteterna anställt den senaste tiden. Vi är väldigt glada att kunna hälsa Magdalena välkommen till oss här på HT som universitetslektor i modevetenskap. Magdalena presenterar sig så här:

”Jag tycker verkligen att det är roligt att få komma till sektionen för modevetenskap vid Campus Helsingborg och till Institutionen för kulturvetenskaper i Lund. Modevetenskap är ett fantastiskt ämne som för samman frågor om kroppen, vardagliga rutiner, normer och identiteter med ekonomiska processer, konsumtion och design. Under de snart 20 år som modevetenskap funnits vid svenska universitet har ämnet tagit form som en transvetenskaplig disciplin där många av samtidens utmaningar ställs på sin spets. Processer och perspektiv som digitalisering, hållbarhet, inkludering och globalisering har fört med sig stora utmaningar för modets praktiker och betydelser. Jag ser fram emot, att tillsammans med kollegerna vid Campus Helsingborg och studenterna i modevetenskap, ta mig an de utmaningar som modeindustrin står inför och hur det påverkar hur vi alla väljer att klä våra kroppar.
En aspekt av digitaliseringen handlar om hur förändringar i flödet av information har påverkat spridningen av mode. I min tidigare forskning har jag bland annat undersökt framväxten av influencers som nya makthavare vars inflytande bygger på att gränser mellan privat och offentligt samt mellan konsumtion och produktion har förskjutits. Jag har också studerat känslors betydelser för arbetsvillkor inom detaljhandeln med ett särskilt fokus på arbetskläder. I flera artiklar har jag ägnat mig åt meningsskapande kring parfym och parfymförpackningar, samt konsumenters motstridiga förhållningssätt till sina garderober .
Min senaste publikation är antologin Luxury fashion and Media Communication (2024) som sammanför forskning om lyx i Europa, USA och Kina. Lyxkonsumtion har fått en ny aktualitet och sällan varit så omdebatterat i svenska medier som under det senaste året. Mitt bidrag i boken handlar om hur anställda i parfymbutiker medskapar lyx genom att växelvis uppmuntra respektive förhindra beröring.
Ett pågående forskningssamarbete under uppbyggnad handlar om hur föreställningar om lyx översätts mellan olika sociala och geografiska kontexter, tillsammans med forskare i Sverige, Storbritannien, Kina och Italien.
Jag ser verkligen fram emot att utveckla och stärka den modevetenskapliga forskningen och undervisningen vid Lunds universitet och såväl fortsätta med mina tidigare forskningsintressen som att ta mig an nya frågor inom det modevetenskapliga fältet.”

Varmt välkommen!

Johannes

Rankningsvågen avklingar inte, och nu var det dags för QS ”World University Rankings by Subject 2024”. Den tar sig an vetenskapsområden som Arts and Humanities, Engineering and Technology, Life Science and Medicine, Natural Sciences och Social Sciences and Management.

HT-fakulteterna hamnar huvudsakligen inom Arts and Humanities, och därför kan det vara trevligt att veta att LU klättrar lite drygt tio placeringar på den listan jämfört med förra året.

Den uppgången avviker från bilden vid de andra svenska lärosätena generellt och också för LU inom de andra vetenskapsområdena. Sånt där går upp och ner mellan åren, men varför inte ta chansen att glädja sig åt detta en stund. Det kan ha att göra med betydligt viktigare underliggande saker (låt oss hoppas det) som kopplar till det vi gör och lyckas med. Ingenting tyder på att vi tappar i internationellt genomslag, tvärtom!

Bästa hälsningar,

Johannes

Det är mycket som är märkligt med utbildningsministerns debattartikel, ”Färre ska läsa fristående kurser”, i SvD nyligen.

Det vid första anblicken mest förvånande är kanske att den inte verkar hantera sanning och falskhet och begreppslig ordning och reda med riktigt det allvar som vi i vetenskapssamhället gör. SFS kunde omedelbart replikera att en del av det som ministerns text tycktes implicera var falskt. Idag visade rektorerna för två av de största svenska lärosätena att ytterligare saker i ministerns text verkar bygga på enkla missförstånd. Det är nog rimligt att tro att ministern var medveten om dessa svagheter på förhand, men inte tyckte att det spelade någon roll för budskapet som förmedlades eller effekten av kommunikationen. (Inbyggd vaghet och mångtydighet i texten gör sedan att det blir möjligt att backa från det som synbarligen påstås om t ex fristående kurser om det skulle behövas.)

Det som är ännu mer förvånande är kunskapssynen i artikeln. Lunds universitet har under ganska många år nu använt ”förstå”, ”förklara” och ”förbättra” som tre sätt att beteckna det kunskapssökande som karakteriserar universitetets utbildning och forskning. I ministerns artikel är de två första borta. Det är bara ”förbättra” som finns kvar. Det är en mycket märklig syn på universiteten och vad de studenter som ska läsa där i framtiden ska ägna sig åt. Grundforskningen, det nyfikenhetsdrivna, strävan efter att förstå och förklara bortsopat?

Nej, så illa kan det rimligen inte vara ställt. Det måste komma en sorts planerad reträtt. Kanske höjd språkpeng? Som en sorts erkännande av att fristående kurser (i en annan mening än ministern avsåg) faktiskt kan kombineras med till exempel ingenjörsutbildningar till samhällets stora nytta, speciellt om nya språkutbildningar som bidrar med avancerad språkfärdighet tas fram?

Bästa hälsningar,
Johannes