Vetenskapsrådet fortsätter att visa hur viktiga de är för humanistisk forskning genom att frigöra ordentligt med forskningstid för våra universitetslektorer och därigenom möjliggöra större forskningsinsatser – som nog hade varit omöjliga att genomföra annars. Beviljandegraden inom HS är låg (8%), och de som är framgångsrika använder ord som ”överraskande” och ”oväntat”, men framförallt ”mycket välkommet”. Stort Grattis till er sex från HT som får en välförtjänt chans:
Emmanuel Genot: Evolutionen av Online Viralität
David Larsson Heidenblad: Drömmar om Silicon Valley: Kunskap, kultur och kapital i det sena 1900-talets Sverige
Magdalena Naum: Vänskap och bosättarkolonialism: Skandinaver och
ursprungsbefolkning i den amerikanska Mellanvästern, 1800–1930
Maria H. Oen: Portratt av författaren som kvinna. Visuella representationer av
kvinnlig litterär auktoritet under renässansen
Magdalena Petersson-McIntyre Petersson McIntyre: Under huden: Rynkor, skönhet och åldrande ur ett transdisciplinärt perspektiv
Tobias Hansson Wahlberg: Sanningsgörarna för påståenden som uttrycker negativ kausalitet
Två fina bidragsbeslut med inriktning mot skola och lärande
Hej,
Jag hoppas att ni får en vilsam Allhelgonahelg.
Tänkte skicka med två fina bidragsbeslut med inriktning mot skola och lärande:
Baran Johansson, som vi precis rekyterat, fick över 5 mnkr när Vetenskapsrådet igår beslutade om bidrag till utbildningsvetenskap för ett projekt Om gemensamma och effektiva skrivprocesser bakom skolframgång i svenska och matematik (medsökande är Gert Rijlaarsdam och Agneta Gulz).
Bara några dagar tidigare beslutade Skolforskningsinstitutet att stödja Frida Splendidos projekt: Svenska i vardagen: en intervention på sfi (SIV) (medsökande Henriette Arndt och Alastair Henry).
https://www.skolfi.se/forskningsfinansiering/finansierade-forskningsprojekt-2025
Stort grattis!
Johannes
Glädjande nyheter från RJ för svensk språkforskning i årets beviljandebeslut!
Fantastsiskt roligt att se att Harald Hammarström (UU) med kolleger från GU, SU och LU beviljades ett stort RJ program: ”Outforskade språkfenomen: kartläggning och dokumentation av den mänskliga språkförmågans utmarker”. Bra för språkforskningen i Sverige och för samarbetet mellan våra lärosäten. Hans co-PI:s är Niclas Burenhult (LU), Henrik Bergqvist (GU), Eva-Marie Bloom Ström (GU), Henrik Liljengren (SU) och Malin Petzell (GU).
Stort grattis!!
PS. Resten av beslutslistan innehåller flera andra beviljanden som glädjer oss humanister vid LU:
MIKAEL FAUVELLE RJ Projekt
Heliga hav: Rituella utbytesnätverk i Östersjöområdet under yngre stenåldern
SHINICHIRO ISHIHARA RJ Projekt
I skärningspunkten mellan diskursstruktur, grammatik och cognitive act of judgment: de japanska partiklarna Wa och Ga
ELISABET BJÖRKLUND (Sabbatical)
Graviditet och barnafödande i svensk television, 1956-1975
EVA KLINGVALL RJ Projekt
Hjärnans bearbetning av språk: samspelet mellan syntax, semantik och diskurs.
GABRIELA-ALINA SAUCIUC RJ Projekt
En tvärkulturell och experimentell undersökning av rytmens roll vid rituellt inducerade alternativa medvetandetillstånd
MATTHEW TOMPKINS RJ Projekt
Äkta Fejkteknologi: Att använda mentalismens magiska metoder för att utforska upplevelsen av framtida teknologier
ADAM BOETHIUS RJ Projekt
Kullaberg och uppkomsten av maritima livsvägar: På jakt efter Nordens pionjärer
JANA HOLSANOVA (Sabbatical)
Syntolkning för framgångsrik kommunikation mellan seende och blinda
KAREN SÖILEN var medsökande i Antropomorfisk AI och mänskliga sårbarheter: En empiriskt grundad juridisk utvärdering av skyddet för användare av AI chattrobotar (AAI)
Och säkert några ytterligare som inte syns i beslutsraderna. Grattis allihopa!
Johannes
Lunds universitet rekryterar Professor i svenska språket
Jag vill be er att uppmärksamma och sprida informationen vidare om denna utlysning – och att ni som känner er kallade också söker! Språkens framtid i Sverige, på såväl forsknings- som utbildningssidan är en mycket viktig fråga. Jag tror att detta kan vara en av de mest betydelsefulla rekryteringar HT-fakulteterna gör under min mandatperiod.
https://lu.varbi.com/en/what:job/jobID:847997/#:~:text=Nu%20söker%20vi%20en%20professor%20i%20svenska,andra%20ledande%20lärosäten%20vill%20utveckla%20ämnet%20och.
Läs mer här
Sista ansökningsdag 2026-01-15
Bästa hälsningar,
Johannes
Forskningsbarometerns uteslutande av humaniora är inte bra och bidrar inte till att ändra narrativet om humaniora i en positiv riktning
Forskningsbarometern från Vetenskapsrådets är viktig för oss för att förstå hur våra forskningsområden utvecklas relativt en nationell och internationell kontext. Den är mycket mindre viktig för att förstå hur vetenskapsområdena utvecklas relativt varandra – och det är i grund och botten som det ska vara. Förutsättningarna och utmaningarna våra olika vetenskapsområden har beror ofta på unika kombinationer av omvärldsfaktorer och bara till viss del på strategier de själva råder över.
Men i vissa frågor behöver vi varandra. Humaniora är forskningsmässigt inte speciellt olikt naturvetenskap eller för den delen samhällsvetenskap. Och de som minns förra Forskningsbarometern vet att humaniora är (åtminstone då) ett av de områden där Sverige sticker ut på ett positivt sätt i förhållande till världen i övrigt (och också i förhållande till andra vetenskapsområden). Delar av svensk humaniora är riktig stark om man mäter citeringsgenomslag.
Sedan Forskningsbarometern 2023 skulle jag gissa att fler tidskrifter som humanister publicerar sig i har anslutits till Web of Science och att ännu fler av våra forskare publicerar sig i dem. Det är mycket möjligt att det inte har medfört att vår ställning i världen har förbättrats sedan 2023. Precis som i stort kan ett ökat antal publiceringar medföra att andelen högciterade artiklar sjunker.
Med detta vill jag inte heller argumentera för att citeringsgraden i Web of Science är ett bra sätt att bedöma humanioras vetenskapliga genomslag. Om bara 19% av det vi skriver finns med i Web of Science är det uppenbart att det mesta inte täcks in. Lika uppenbart är det att citeringsgraden blir lidande om de författare som citerar oss inte heller kommer med.
Men det är definitivt inte bra att ta detta som ursäkt för att inte inkludera humaniora i denna den viktigaste nationella forskningsbarometern vi har.
Tyvärr tror jag att ansvaret är delat. Alla forskare är sig själv närmast, och få humanister kan undgå att se att de kommer bättre ut om de försöker identifiera sitt eget genomslag genom Google Scholar än Web of Science. Men för humaniora är det ett misstag. Det finns större anledning för oss att betona att vi är ett mångsidigt vetenskapsområde helt i klass med naturvetenskap och samhällsvetenskap, och att detta syns i de delar som går att mäta med Forskningsbarometerns verktyg – och skulle utvecklingen gå åt fel håll på grund av konkurrens från Kina eller vad det nu kan vara, behöver vi få reda på det så snabbt som möjligt.
Sedan vore det fantastiskt om Vetenskapsrådet dessutom utvecklade verktyg som gjorde det möjligt att analysera de 80% av humaniora som inte går bra att mäta med de nuvarande verktygen, men såvitt jag förstår är det en annan sak.
Narrativet om humaniora behöver utvecklas i en positiv riktning, och Vetenskapsrådet är en av de viktigaste aktörerna i det arbetet. Då är vi inte hjälpta av att läsa, även om det är sant, saker som enbart befäster det alltför etablerade narrativet: ”Humaniora utgör endast 3 procent av publikationerna i vår publikationsdatabas. Denna låga andel kan till stor del förklaras av att forskare inom humaniora ofta publicerar i böcker och nationella tidskrifter, vilket ofta saknas i databasen.” Jag skulle hellre sett skrivningar som att ”humanistiska ämnet X ligger klart över världsgenomsnittet, även om publiceringsvolymerna är små och variationen över tid därför kan väntas vara större än i andra ämnen”.
Vad jag vill säga är att jag tror att det var bra att vi och Sverige såg att humaniora lyckades fint 2023, och att det skulle varit värdefullt att se hur det såg ut idag – med samma vad gäller täckningsgraden otillräckliga verktyg. Sen måste vi förstås hitta sätt att mäta humanioras genomslag som passar de ämnen som inte på kort eller lång sikt gynnas av att publicera sig i internationella tidskrifter. Men jag tror alltså att vi behöver ha båda.
Rausingföreläsning med Anna-Lena Laurén i fullsatt LUX aula!
Det har länge stått högt på vår önskelista att få knyta Anna-Lena Laurén till oss här på HT-fakulteterna. Det var därför fantastiskt att igår få välkomna henne till Lund och en helt full LUX aula! Vi har arrangerat Rausingföreläsningarna, ibland under HT-dagarna, ibland som ett separat evenemang, sedan 1985. Alltså 40-årsjubileum! Vartannat år hålls föreläsningen av en forskare inom humaniora vid LU, vartannat år av en framstående nordisk kulturpersonlighet. För föreläsningen utgår ett stipendium ur stiftelsen Elisabeth Rausings minnesfond. Rektor Erik Renström överräckte priset efter en föreläsning som gav oss fascinerande insikter i bland annat vikten av att höras (eller inte höras) vid framträdanden av olika slag i Ryssland, samt vikten av att läsa romaner och poesi för att känna igen propaganda.
Som de flesta vet är Anna-Lena Laurén en prisad finlandssvensk journalist och författare. Under flera år rapporterade hon från Ryssland, var därefter Dagens Nyheters korrespondent i Ukraina 2023-2024, och är sedan 2024 DN:s Tysklandskorrespondent, bosatt i Berlin. Hennes stil är egen, överraskande och mänsklig. Hennes senaste bok kom i år och heter ”Medan kriget pågår finns ingen försoning: texter om Ryssland och Ukraina 2022-2024”. Gavs ut av Norstedts i februari 2025.
Mycket välkommen tillbaks till oss här i Lund när du har vägarna förbi igen, Anna-Lena!
Som de flesta vet är Anna-Lena Laurén en prisad finlandssvensk journalist och författare. Under flera år rapporterade hon från Ryssland, var därefter Dagens Nyheters korrespondent i Ukraina 2023-2024, och är sedan 2024 DN:s Tysklandskorrespondent, bosatt i Berlin. Hennes stil är egen, överraskande och mänsklig. Hennes senaste bok kom i år och heter ”Medan kriget pågår finns ingen försoning: texter om Ryssland och Ukraina 2022-2024”. Gavs ut av Norstedts i februari 2025.
Mycket välkommen tillbaks till oss här i Lund när du har vägarna förbi igen, Anna-Lena!
From Knowledge to Impact: The Role of theHumanities and Universities in Shaping Change Agents for a Knowledge-Intensive World
The Fokus Framtid event on 4 September with Alfa Laval, “From Knowledge to Impact: The Role of the Humanities and Universities in Shaping Change Agents for a Knowledge-Intensive World,” was a great success. The exchange of experiences and ideas between students, Alfa Laval, and LU provided much food for thought. I am grateful to Patricia Kempff, Lisa Johansson, Hans Troiza, Hanna Jeppsson, Saga Petersson, Marianne Gullberg, valentina fantasia, Nicolò Dell’Unto, Jonas Granfeldt and all the participants for initiating a conversation that I hope will continue and develop further.
For those of you who couldn’t attend, a recording is now available on our collaboration council’s web page: https://www.ht.lu.se/samverkan/samverkansradet/
Reframing the Humanities at Lund University
”The humanities play a foundational role in cultivating analytical reasoning, historical understanding and ethical literacy – capacities that are indispensable in a world shaped by technological disruption and democratic backsli-ding. The humanities offer insights that guide decision-making beyond mere short-term efficiency, and grounds public discourse in analysis, values, context, and meaning. The humanities have always been central to the world’s most pressing conversations.
Humanities education and research are under increasing pressure. Many disciplines face declining student enrolment, reduced funding, and marginalisation in strategic planning. This trend, which threatens the future of the humanities in Sweden as well as globally, is largely driven by political priorities that emphasise guaranteed immediate employability, economic growth, and STEM-oriented innovation policies. In such a climate, where utility and job-market alignment dominate educational agendas, the humanities are often perceived as abstract or impractical.
These trajectories must be changed.
While engineers design autonomous drones, students in the humanities ask: who decides where they fly? While business programmes simulate markets, humanities students ask: for whom is this economy really working? And while algorithms grow more powerful by the day, humanities students ask: what values should govern them?
In a world fixated on outcomes, the humanities invite students to seek meaning, consider broader conse¬quences, and embrace perspective-taking. In an age of information overload, the humanities will cultivate their discernment. In a time of deepening polarisation, they will be offered nuance and complexity.
As universities globally shift their focus toward science and technology, there is a growing risk that the reflective, ethical, and civic dimensions of higher education will be neglected. Sweden, which is known for its democratic values, culture of equality, and social innovation, has an opportunity to set a different example. Lund University, with its history of excellence and breadth of expertise, and its strong humanities and theology research, is uniquely positioned to lead this effort.
Securing the future of groundbreaking humanities education and research is a strategic imperative. This docu¬ment presents a set of actionable recommendations that Lund University can adopt to elevate the humanities and integrate them more deeply into interdisciplinary research, civic education, and societal decision-making. By doing so, the university can lead a humanistic renewal, nationally and internationally.”
https://www.ht.lu.se/fileadmin/user_upload/ht/bilder/Samverkan/Samverkansradet/Reframing_the_Humanities_at_Lund_University_2025.pdf
REGISTER: 4/9 Fokus Framtid proudly presents a seminar in collaboration with Alfa Laval
From Knowledge to Impact
The Role of the Humanities and Universities in Shaping Change Agents for a Knowledge-Intensive World
(Provisional title)
In an era of rapid technological, cultural, and societal transformation, the need to critically reflect on the future has never been greater.
* How must knowledge-intensive companies evolve to stay relevant?
* What new competencies will their employees need to navigate the challenges ahead?
* And how can universities rise to the occasion—equipping future professionals with the right blend of skills in language, culture, cognition, and artificial intelligence?
Are we truly preparing the change agents of tomorrow—or is it time to push further, think deeper, and act more boldly?
🎤 Speakers include
From Alfa Laval: Hans Troiza, CTO, Lisa Johansson, VP Human Resources, Hanna Jeppson, External Communication Specialist
From Lund University: Jonas Granfeldt, Marianne Gullberg, Nicolò Dell’Unto, Valentina Fantasia
📍 Venue: LUX Aula
🕙 Time: 10:00–12:00
🔗 Register here: https://www.ht.lu.se/samverkan/samverkansradet/fokus-framtid
Assistant professor and visiting professor positions within Lund University’s Shape the Future of Research initiative
We are pleased to announce that the assistant professor and visiting professor positions within Lund University’s Shape the Future of Research initiative have now been published.
We kindly ask for your support in sharing these opportunities with interested colleagues and networks.
The following three vacancies at the Joint Faculties of Humanities and Theology are part of this initiative:
Assistant Professor (Associate Senior Lecturer) at the Joint Faculties of Humanities & Theology https://lu.varbi.com/en/what:job/jobID:829093/
Assistant Professor (Associate Senior Lecturer) in Humanities or Theology with specialisation in AI https://lu.varbi.com/en/what:job/jobID:829099/
Visiting Professor in Humanities or Theology https://lu.varbi.com/en/what:job/jobID:835460/
One or more of these three outstanding short films can be effectively used in your communications with international candidates:
Working in Lund
https://youtu.be/tfVqZjV6vII
Moving to Lund
https://youtu.be/ppDT8-UMNhQ
Liveability in Lund
https://youtu.be/7E6WGIzzI4A
About Shape the Future of Research
Assistant professor and visiting professor vacancies
Lund University is currently seeking assistant professors and visiting professors. Welcome to join a world-class university dedicated to understanding, explaining, and improving our world and the human condition.
Read more: https://www.lunduniversity.lu.se/shape-future-research
Kommentarer