HT:s dekanblogg

Bara helt kort inför veckoslutet: försök att reservera kl 11-15 8/5 för lanseringen av Lund Humanities Village, om ni kan. Det kommer att bli ett fint program här på LUX i samverkans tecken, som det anstår ett ”fjärde generationens universitet”.

Bland mycket annat kommer vi att presentera ett nytt mentorsprogram för studenter och unga forskare vid HT. Det kommer att bli ett exklusivt program, särskilt nu under pilotåret 2026, med sikte på dem som vill bli morgondagens humanistiska ledare. Vi ska förstås försöka utveckla mentorsprogram som är akademiska (likt lupod) och bredare också, om vi får organisationen på plats i år, men nu först är tanken att vi siktar in oss på en av de saker i det svenska narrativet om humaniora som behöver ändras och lite tydligare visar på karriärvägar till ledande befattningar inom näringsliv, myndigheter, kulturella och kreativa branscher, mm. för dem som studerat humaniora och teologi.

Vi håller som bäst på att bygga upp vår mentorspärm med mentorer som vill delta och också hjälpa till att utveckla Lund Humanities Village. Vi har ett par stycken på plats redan, vilket vi är mycket glada för:

Robert D. Resnick (hedersdoktor mm), Magnus Welander (tidigare vd Thule mfl), Annika Dolk (rektor Folkuniversitetet region syd), Erik Lysén (chef för Svenska kyrkans internationella biståndsarbete).

Ett par av dem och flera andra kommer också vara på plats 8/5.

Trevlig helg,
Johannes

We are very happy to welcome Adam Koberinski and Lukas J. Meier to the HT Faculties. Both are international recruitments through the Lund University initiative formerly known as Shape the Future of Research, now rebranded as the Lund University Programme for Global Excellence. The interest in this call from Humanities and Theology applicants was tremendous, and we are deeply grateful to all who applied. Had resources allowed, I could easily have appointed ten excellent and highly qualified applicants. We are now preparing the next round of calls, and I hope the interest will continue. Stay tuned.

Working with strategic recruitments of this kind has been both exciting and instructive, and we have gained experiences that I believe will strengthen our regular recruitment processes going forward. We are, I think, only at the beginning of realising the importance of global talent scouting—while remembering that some of the very best candidates may already be close by—and aligning this with actual recruitment opportunities. This includes combining international outreach with open calls, transparent processes, strong start-up packages, thorough pre‑ and on‑boarding, and strategic research funding.

But the devil is in the details. None of this would have been possible without the local expertise and ingenuity that go into developing recruitment processes that truly work. In this case, much of the University’s success rests on approaches developed at the faculty level. I am especially proud of, and grateful for, the work of HT’s recruitment coordinator, Anna Kvist. When I look at the central template for the next round of university‑wide assistant professor recruitments (to be launched this spring), I immediately recognise some of her unmistakably clear and consistently friendly formulations. Such texts are not like scientific papers with a clearly identified author; they are assembled by drawing on best practices. But even then, the authors and editors behind those practices matter a great deal. Thank you, Anna! Together, we will continue to refine our model for recruiting top talent to the HT Faculties and Lund University. I also want to thank the external experts who took on the task of identifying the top applicants (Folke Tersman, Birgitta Svensson, Ingela Nilsson, Petri Ylikoski , Professor Dawn Knight). It has been a pleasure working with you, and I can only begin to appreciate the hard work you invested. The same goes for our working groups, led by Torbjörn Ahlström and Tomas Persson.

Johannes

HT- och K-fakulteterna har många beröringspunkter. Konst, teater och musik studeras vid båda, även om det för det mesta finns en tydlig skillnad mellan teori och praktik, mellan ett intresse för vårt förhållande till det konstnärliga skapandet och det konstnärliga skapandet själv.

Däremot är de etablerade samarbetena mellan fakulteterna inte så många eller så starka som man skulle kunna förmoda. Speciellt svårt att samarbeta är det kanske inom utbildningen, av pedagogisk/tekniska skäl. Ersättningen per student vid HT är 36 000 kr och vid K ungefär 10 gånger mer (och skillnaden i ersättningen per student som examinerats med godkänt betyg är ungefär lika stora). Skillnaderna mellan utbildningens former blir enbart av denna anledning stora, nästan oöverstigliga. Det kommer i jämförelse alltid att kännas fattigt när det gäller kontakttiden mellan lärare och student på HT.

För säkert sex år sedan fick jag i mitt dekankontrakt inskrivet att jag skulle verka för att närma HT- och K-fakulteterna till varandra (jag har också uppgift att stärka samarbetet med Danmark). Jag har arbetat med båda, men det är egentligen först nu som jag sett möjligheten att få våra filmvetare och lärare i dramaturgi att utveckla samarbeten med K på ett mera strukturerat sätt. En av anledningarna är orienteringen mot film och rörlig bild som är på gång vid Teaterhögskolan, och en annan anledning är den mycket bredare insikten bland våra lärare att samverkan och innovation är avgörande för humaniora också – dvs också när det gäller den samverkan som inte har med publika föreläsningar eller tidningsartiklar att göra.

Det finns all anledning från humaniora och teologis sida att inom relevanta områden stärka samarbetet med den konstnärliga forskningen och utbildningen. Och det är en fantastisk sak med Lunds universitet och andra fullskaliga universitet att det naturligtvis finns en konstnärlig fakultet på plats redan.

Jag förstår att man ibland vill peka på den mörkare och tyngre sidan av att söka extern forskningsfinansiering som humanist. Det ligger något i Rebecka Katz Thors artikel: De humanistiska forskarna lever ständigt med kniven mot strupen i DN nyligen
Men verkligheten är också en annan: ibland är humanister  bland de mest framgångsrika, också i avseendet att erhålla externa forskningsanslag.

HT-fakulteterna senaste framgångar är ett exempel på att det är möjligt. Det visade sig idag att HT:s forskare har lyckats mycket fint i beviljandet av MSCA-postdoctoral fellows i år. Av 7 beviljade anslag till LU går 3 till HT. HT hade också flest ansökningar av fakulteterna vid LU (och en beviljandegrad på 12%). Och då är ändå LU ett starkt forskningsuniversitet med 8 (eller 9) fakulteter. Det har naturligtvis att göra med att vi är populära att komma till – och har starka och engagerade forskare (den här gången Nicolo Dell’Unto, Sami Al Daghistani och Tanja Kupisch), men det beror också på ett fantastiskt och ihärdigt och systematiskt arbete av vårt forskningsstöd Sophie Hydén Picasso. Jag har haft förmånen att arbeta nära Sophie i många år med målet att HT:s forskare skulle bryta igenom också i det europeiska finansieringslandskapet, och det har hon fått oss att göra!

Överhuvudtaget har HT varit framgångsrika med EU-medel på sista tiden. Helt otroligt var att Peter Jordan med kolleger fick ett ERC Synergy grant. Och de tre nya projekt som Sanne Krogh Groth (1) och Anamaria Duceac Segesten (2 stycken) nyligen beviljats sticker också ut i en HT-kontext (och skulle jag vilja hävda vid LU).

Jag skriver inte detta för att stoltsera och skryta med våra fakulteter. Men jag tror att det är bra att vi gläds åt och är tacksamma för detta genombrott med en typ av finansiering som blir allt viktigare. Humaniora och teologi visar framfötterna, och det är bra för narrativet om humaniora. Det betyder inte att det inte också finns andra sidor, men vi får inte glömma bort att visa upp de positiva – för de är många.

I en tid präglad av snabba teknologiska skiften, globala utmaningar och existentiell osäkerhet växer behovet av platser där tankar och idéer kan utvecklas, och där mänsklig erfarenhet, kultur, analys och reflektion får ta plats. Lund Humanities Village är ett visionärt initiativ som vill skapa just en sådan plats – ett kunskaps- och innovationsdistrikt där humanistisk och teologisk kunskap inte bara bevaras, utan skapas, aktiveras, gestaltas och delas. Intiativet ska även bidra till att öka förståelsen och attraktionskraften för humanistisk utbildning och forskning, särskilt bland unga människor som söker mening, relevans och möjlighet att påverka genom sina studieval.

VISIONEN – FRÅN FÖRELÄSNINGSSAL TILL FRAMTIDENS IDÉVERKSTAD
Föreställ dig studenten som kliver ut från föreläsningssalen. Anteckningarna är fulla av tankar om språk, kultur och historia – men i huvudet börjar något nytt ta form. En idé, en lust att så ett frö till ett projekt, en fråga som kräver svar. Utanför väntar Lund Humanities Village: en plats där dessa frön får gro. Där idéer kan få ta form och nå fler.I Lund Humanities Village möts kunskap och handling. Studenten kliver in i en miljö som sjuder av kreativitet – där mentorer står redo att vägleda, alumner delar sina erfarenheter och samarbetspartners från myndigheter, näringsliv och idéburen sektor öppnar dörrar till livet utanför universitetet. Det är här idéer blir projekt, och projekt blir framtid.Med tiden växer Lund Humanities Village till mer än en mötesplats. Det blir en arena för idéutveckling, vidareutbildning, seminarier i ledarskap och entreprenörskap, workshops i projektledning och individanpassad karriärvägledning, evene-mang där perspektiv bryts, nya tankar föds och där studenter tillsammans med forskare och samhällsaktörer får växa tillsammans. Lund Humanities Village är också en plats för forskare som vill stärka sin koppling till samverkan och innovation. Här erbjuds arenor för att utveckla idéer och ta plats i de professionella nätverk som är knutna till Lund. Genom möten med aktörer från olika sektorer skapas nya perspektiv och lösningar på samtidens utmaningar.Framför allt är Lund Humanities Village den självklara arenan för alla som vill utforska vad som sker i skärningspunkten mellan humaniora och teologi och andra vetenskaper, samhällssektorer och aktörer. Medan de humanistiska och teologiska fakulteterna är den självklara hemvisten för utbildning och forskning, fungerar Lund Humanities Village som mötesplatsen där kunskapen rör sig utåt och där nya frågor, samarbeten och perspektiv får ta form. Genom evenemang, interaktiva utställningar och öppna forum skapas möjligheter att upptäcka, delta och interagera med humaniora bortom akademins traditionella ramar. Här är deltagandet inte begränsat till studenter och forskare, utan är öppet för alla som är nyfikna.

LUND HUMANITIES VILLAGE – EN LEVANDE KUNSKAPSMILJÖ
Med utgångspunkt i Lunds rika akademiska och kulturella miljö vill projektet Lund Humanities Village under 2026 eta¬blera en fysisk och intellektuell nod där forskning, utbildning, konst och samhällsengagemang möts. Här ska frågor om medvetande, kognition, mening, känslor, tro, språk och historia få ta plats i dialog med samtidens behov och framtidens möjligheter. HT-fakulteterna är mycket tacksamma att Ohlsson-stiftelserna gett ett generöst bidrag som möjliggör den första utvecklingsfasen.

Grovt kan man dela in de önskvärda aktiviteterna i fyra kategorier:
1. Studentutvecklande inslag – mentorserbjudande, stöd för att utveckla evenemangsidéer, projektledningskompe¬tens och möjlighet att knyta kontakter.
2. Inslag som faciliterar möten och samverkan mellan våra studenter/forskare/lärare och näringsliv/myndigheter/idéburen sektor – seminarier, frukostar, ingång till professionella nätverk.
3. Inslag som förändrar narrativet om humaniora genom att vara en portal in till HT – paviljonger/interaktiva utställ¬ningar, inbjudna gäster och nya strategiska samarbeten med näringsliv, politik och myndigheter.
4. Evenemang som utforskar vad humaniora måste engagera sig i för sin egen utvecklings skull – t ex Fokus framtid.

LUND – DEN SJÄLVKLARA PLATSEN
Lund är hem för flera framstående innovationsmiljöer såsom Science Village och Medicon Village, samt initiativ som Vattenhallen och det planerade Science Center. Dessa miljöer främjar naturvetenskaplig och teknisk kunskap. Samtidigt saknas en motsvarande tydlig plats där olika humanvetenskaper – filosofi, konst, litteratur, historia, språk, teologi, arkeologi m.fl. – får ta plats och bidra till samhällsutvecklingen. Det saknas platser där konkreta humanistiska forsk¬ningsprojekt kan möta allmänheten i en öppen, tvärvetenskaplig och estetiskt förankrad form.
Lund Humanities Village fyller detta tomrum genom att skapa ett synligt och integrerat kunskaps-, infrastruktur- och innovationsdistrikt för humaniora, där HT-fakulteterna står som initiativtagare. Att redan etablerade forskningsmiljöer som Humanistlaboratoriet, DARKlab och LUCS Robotic Group är verksamma i Lund utgör en ovärderlig resurs – de visar på den kreativa kraft och metodutveckling som humaniora kan bidra med i en digital samtid.
Konkreta aktiviteter som planeras inom ramen för Lund Humanities Village är bl.a. projekt kopplade till HT-fakulteternas forskningsinfrastrukturer, värdskap för interaktiva utställningar, konstnärligt inspirerade offentliga evenemang, digitalt presenterade arkeologiska fynd, poddar, seminarier och texter som förmedlar vetenskapliga framsteg som blir till fängslande berättelser för allmänheten, beslutsfattare och potentiella studenter.
I projektet ingår samverkan med aktörer som Future by Lund och Lund Innovation District, vars erfarenheter av stadsut¬veckling och innovationsmiljöer kan bidra till att forma en hållbar struktur för Lund Humanities Village.

2026 – ETABLERINGSÅRET
Följande aktiviteter kommer att ske under etableringsfasen:
• Genomföra minst två evenemang för studenter, forskare och allmänhet där invigningen kan vara den ena, somtecknar en tydlig och attraktiv bild av det kommande innehållet och verksamheten inom Lund Humanities Village.
• Stödja Humanistiska och teologiska studentkåren att genomföra minst ett eget liknande arrangemang under LundHumanities Village-flagg.
• Initiera ett Villageprojekt kopplat till en av HT:s forskningsinfrastrukturer (DArklab, Robotlab eller Humlab).
• Etablera en extern rådgivande grupp (Advisory Board) bestående av experter som knyts till Lund HumanitiesVillage, med uppdrag att vägleda forskning, mentorskap och utbildningsaktiviteter med ambitionen att ökakopplingen till samhälleliga behov och möjligheter till filantropisk finansiering.
• Utöka samarbeten med nya företag, offentliga aktörer och den idéburna sektorn inom ramen för Lund HumanitiesVillage.
• Kommunicera ovanstående digitalt.

ORGANISATION OCH ROLLER
Projektet leds av en styrgrupp med representanter från HT-fakulteternas samverkansråd samt relevanta samverkanspartners.
Dekan Johannes Persson tillsammans med projektkoordinator Petra Kuritzén ansvarar för det operativa arbetet under 2026. I den operativa gruppen ingår prodekan Sara Håkansson och i mån av tid ordf för HTS.
Referensgrupper med forskare, studenter, finansiärer och externa aktörer bidrar med perspektiv och expertis. De externa aktörerna och finansiärer organiseras enligt ovan som en rådgivande grupp.
Samverkanspartners som Future by Lund och Lund Innovation District bidrar också med rådgivning och nätverk.
Till den operativa gruppen knyts en kommunikatör.

Kontaktpersoner:
Johannes Persson, dekan
johannes.persson@fil.lu.se

Petra Kuritzén, projektkoordinator
petra.kuritzen@fsi.lu.se

www.ht.lu.se/samverkan/lund-humanities-village

Ledsen för spretiga nedslag denna gång. Vi har budgetuppföljningar i nästa vecka, och det var i samband med det som tankarna förgrenade sig.

1. För en tid sedan beslutade vi vid HT om två dokument med förväntningar på våra professorer och lektorer. En av dem var att de skulle söka externa medel. Det har nu blivit ekonomiskt skarpt läge i flera av våra ämnen där externfinansieringen är liten. Det kan vara ett stort steg att söka externa medel om man inte gjort det förut, men det är inte säkert att man måste börja med RJ, VR och EU-medel. Bidrag från andra finansiärer eller donatorer kan vara lika värdefulla för att komma till rätta med ekonomisk obalans och ibland kan sådana medel vara lika viktiga för forskningens anseende. Jag vill därför tydliggöra att vi förväntar oss av HT:s professorer och lektorer att de söker externa medel då och då.
2. Externa medel kommer dock inte göra att vi kommer till rätta med ekonomiska obalanser i alla ämnen. Det är nog så att vi måste börja fundera över vår oerhörda mängd kurser inom utbildningen. Den har delvis drivits fram av det ekonomiska systemet, och bristerna märks nu när möjligheten att expandera ytterligare saknas. Alla som tittat i den mycket intressanta utredningen från Produktivitetskommissionen inser att det knappast kommer att komma betydande nya medel till högre utbildning (med möjligt undantag för STEM) under de kommande åren. Jag tror att vi behöver ändra vår egen modell. Institutioner ska kunna pausa utbildningar utan att det medför att de blir av med anslaget, så att de i stället kan lägga de frigjorda resurserna på att förbättra kvaliteten i andra utbildningar och dessutom balansera sina budgetar. Går man den vägen bör man också inrätta möjligheten att placera nya utbildningar direkt på fakultetsnivå, åtminstone under en övergångsperiod. Det måste bli mer av ett fakultetsbeslut vilka vägar som vi utvecklar utbildningen på när resurserna endast räcker till det mest angelägna och humaniora behöver rusta sina studenter för en osäker framtid fylld av nya möjligheter. Det är ett system som finns vid många av LU:s fakulteter redan, och en variant av det behövs hos oss också.
3. Alldeles snart kommer LU att slå på stora trumman igen och visa upp alla gästprofessorer och bular som anställts inom satsningen, Shape the Future of Research. I Studio ett på måndag, ska Erik Renström och Lukas Meier (en av våra bul:ar) intervjuas. Och en av våra gästprofessorer, Aynne Kokas, kommer att vara med på Fokus framtid 24/2. Och det är säkert bara början.
4. Varje rekrytering som vi gör blir extra viktig i framtiden. Det är välkommet att universitetet centralt äntligen har valt att lyfta upp den frågan högt på dagordningen. För det har man verkligen gjort. För mig är det roligt att se att två av de idéer som jag arbetat med har spelat in i universitetets tänkande. Sara Naurin och jag ledde för ett par år sedan en arbetsgrupp om vägar att kombinera strategiskt viktiga forskningsanslag med rekryteringar av lärare. Den modell som vi föreslog har inspirerat bul-utlysningarna mot WAF och Vetenskapsrådet. Den modellen är här för att stanna, tror jag, och vi behöver lära oss hur man kan arbeta med den för att göra riktigt bra rekryteringar i framtiden (jag vill också påpeka, även om det kanke är lite fegt, att vår grupp aldrig föreslog att enbart sökande utan svensk finansiering skulle kunna anställas på detta sätt – det är universitetsledningens eget tillägg, för att främja internationalisering; jag tror att man ska överväga att ta bort den så småningom). Den andra modellen var mer av en skiss, och där var naturvetenskapliga fakultetens dekan, Per Persson, också involverad. Den blev gästprofessorsprogrammet. Där återstår naturligtvis en del arbete att göra till nästa gång för att processen ska fungera och passa in med våra administrativa rutiner. Men modellen i sig tillför något som LU saknat, och jag hoppas att LU ska kunna bygga på den med ett sabbatical-system för våra egna lärare.
5. Snart kommer en ny omgång av bul-satsningen med sikte på VR att utlysas. Jag hoppas att våra institutioner vill vara med igen. Helst hade jag sett att vi inte begränsade utlysningen till enbart internationella sökande, men risken kan bli för stor för institutionerna att bära. Som fakulteter måste vi vara med, och helst komma hela vägen fram till att få anslag från VR. Det har aviserats att framgång i VR kommer att påverka hur mycket forskningsmedel lärosätet får i framtiden, och LU har bestämt att det som vi får in extra i vår ram den vägen ska fördelas vidare till fakulteten som varit framgångsrik. Så det är potentiellt av mycket stor betydelse inte bara för LU utan också för HT specifikt hur det går. Dessutom är det väldigt gynnsamt för den person som får VR-bidraget förstås. Denne kommer kunna bygga upp en miljö runt sig, och det är därför också viktigt att institutionerna föreslår teman för utlysning där man verkligen vill se det hända, och är beredd att stödja det på olika sätt. Vi har bett om institutionernas svar på frågan om de vill vara med senast 10 februari. Och vi ser mycket fram emot detta viktiga arbete igen (även om det är en enorm påfrestning på det administrativa systemet).

Nu får det räcka för idag,
Trevlig helg,
Johannes

The session from Fokus framtid on AI and the Future of Knowledge: Collaboration Across Borders (15 December) is now live on YouTube: https://youtu.be/M6UEgAypa8o

📅 Save the Dates – Preliminary for 2026
Please note these may be subject to change:
• 24 February, 13:00–15:00
Possible first Fokus framtid on Democracy and Security, or the Opening Ceremony for Lund Humanities Village
• 20 April, 13:00–15:00
Fokus framtid on Green Transition
• 9 September, 13:00–15:00
Fokus framtid on The Narratives of Democracy
• 23 or 24 November
(Details to follow)

Mycket välkomna, Johannes
Johannes

Tre aktuella utlysningar vid humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet: Svenska språket, litteraturvetenskap och medicinsk humaniora, samt kognitionsvetenskap med inriktning mot kognitiv robotik

Jag vill uppmärksamma att HT-fakulteterna har tre aktuella utlysningar som vi gärna vill ha er hjälp att sprida:

Professor i svenska språket, PA2025/2353, https://lu.varbi.com/what:job/jobID:847997/. Sista ansökningsdag: 15 januari.

Biträdande universitetslektor i kognitionsvetenskap med inriktning mot kognitiv robotik, PA2025/3065, https://lu.varbi.com/what:job/jobID:870505/. Sista ansökningsdag: 1 februari.

Biträdande universitetslektor i litteraturvetenskap och medicinsk humaniora, PA2025/3497, https://lu.varbi.com/what:job/jobID:881446/, Sista ansökningsdag: 2 mars.

Gott nytt år och god fortsättning!

Johannes