HT:s dekanblogg

Med någon liten eftersläpning ska vi återuppta presentationerna av dem som HT-fakulteterna anställt den senaste tiden. Vi är väldigt glada att kunna hälsa Magdalena välkommen till oss här på HT som universitetslektor i modevetenskap. Magdalena presenterar sig så här:

”Jag tycker verkligen att det är roligt att få komma till sektionen för modevetenskap vid Campus Helsingborg och till Institutionen för kulturvetenskaper i Lund. Modevetenskap är ett fantastiskt ämne som för samman frågor om kroppen, vardagliga rutiner, normer och identiteter med ekonomiska processer, konsumtion och design. Under de snart 20 år som modevetenskap funnits vid svenska universitet har ämnet tagit form som en transvetenskaplig disciplin där många av samtidens utmaningar ställs på sin spets. Processer och perspektiv som digitalisering, hållbarhet, inkludering och globalisering har fört med sig stora utmaningar för modets praktiker och betydelser. Jag ser fram emot, att tillsammans med kollegerna vid Campus Helsingborg och studenterna i modevetenskap, ta mig an de utmaningar som modeindustrin står inför och hur det påverkar hur vi alla väljer att klä våra kroppar.
En aspekt av digitaliseringen handlar om hur förändringar i flödet av information har påverkat spridningen av mode. I min tidigare forskning har jag bland annat undersökt framväxten av influencers som nya makthavare vars inflytande bygger på att gränser mellan privat och offentligt samt mellan konsumtion och produktion har förskjutits. Jag har också studerat känslors betydelser för arbetsvillkor inom detaljhandeln med ett särskilt fokus på arbetskläder. I flera artiklar har jag ägnat mig åt meningsskapande kring parfym och parfymförpackningar, samt konsumenters motstridiga förhållningssätt till sina garderober .
Min senaste publikation är antologin Luxury fashion and Media Communication (2024) som sammanför forskning om lyx i Europa, USA och Kina. Lyxkonsumtion har fått en ny aktualitet och sällan varit så omdebatterat i svenska medier som under det senaste året. Mitt bidrag i boken handlar om hur anställda i parfymbutiker medskapar lyx genom att växelvis uppmuntra respektive förhindra beröring.
Ett pågående forskningssamarbete under uppbyggnad handlar om hur föreställningar om lyx översätts mellan olika sociala och geografiska kontexter, tillsammans med forskare i Sverige, Storbritannien, Kina och Italien.
Jag ser verkligen fram emot att utveckla och stärka den modevetenskapliga forskningen och undervisningen vid Lunds universitet och såväl fortsätta med mina tidigare forskningsintressen som att ta mig an nya frågor inom det modevetenskapliga fältet.”

Varmt välkommen!

Johannes

Rankningsvågen avklingar inte, och nu var det dags för QS ”World University Rankings by Subject 2024”. Den tar sig an vetenskapsområden som Arts and Humanities, Engineering and Technology, Life Science and Medicine, Natural Sciences och Social Sciences and Management.

HT-fakulteterna hamnar huvudsakligen inom Arts and Humanities, och därför kan det vara trevligt att veta att LU klättrar lite drygt tio placeringar på den listan jämfört med förra året.

Den uppgången avviker från bilden vid de andra svenska lärosätena generellt och också för LU inom de andra vetenskapsområdena. Sånt där går upp och ner mellan åren, men varför inte ta chansen att glädja sig åt detta en stund. Det kan ha att göra med betydligt viktigare underliggande saker (låt oss hoppas det) som kopplar till det vi gör och lyckas med. Ingenting tyder på att vi tappar i internationellt genomslag, tvärtom!

Bästa hälsningar,

Johannes

Det är mycket som är märkligt med utbildningsministerns debattartikel, ”Färre ska läsa fristående kurser”, i SvD nyligen.

Det vid första anblicken mest förvånande är kanske att den inte verkar hantera sanning och falskhet och begreppslig ordning och reda med riktigt det allvar som vi i vetenskapssamhället gör. SFS kunde omedelbart replikera att en del av det som ministerns text tycktes implicera var falskt. Idag visade rektorerna för två av de största svenska lärosätena att ytterligare saker i ministerns text verkar bygga på enkla missförstånd. Det är nog rimligt att tro att ministern var medveten om dessa svagheter på förhand, men inte tyckte att det spelade någon roll för budskapet som förmedlades eller effekten av kommunikationen. (Inbyggd vaghet och mångtydighet i texten gör sedan att det blir möjligt att backa från det som synbarligen påstås om t ex fristående kurser om det skulle behövas.)

Det som är ännu mer förvånande är kunskapssynen i artikeln. Lunds universitet har under ganska många år nu använt ”förstå”, ”förklara” och ”förbättra” som tre sätt att beteckna det kunskapssökande som karakteriserar universitetets utbildning och forskning. I ministerns artikel är de två första borta. Det är bara ”förbättra” som finns kvar. Det är en mycket märklig syn på universiteten och vad de studenter som ska läsa där i framtiden ska ägna sig åt. Grundforskningen, det nyfikenhetsdrivna, strävan efter att förstå och förklara bortsopat?

Nej, så illa kan det rimligen inte vara ställt. Det måste komma en sorts planerad reträtt. Kanske höjd språkpeng? Som en sorts erkännande av att fristående kurser (i en annan mening än ministern avsåg) faktiskt kan kombineras med till exempel ingenjörsutbildningar till samhällets stora nytta, speciellt om nya språkutbildningar som bidrar med avancerad språkfärdighet tas fram?

Bästa hälsningar,
Johannes

HT-fakulteterna är starka idag; såväl när det gäller utbildning, forskning som samverkan ligger vi långt fram nationellt och internationellt. Men det är min känsla att våra fakulteter behöver förändras en hel del för att vara framtidssäkrade och få kapacitet för nydanande utveckling – och det på flera plan. Det här blir en framtidsspaning.

Humaniora och teologi behöver samspela bättre med utbildningar vid andra fakulteter. Och de utbildningar vi har behöver dra nytta av det som erbjuds i Köpenhamn, Paris, Hamburg, Berlin, Stockholm, Uppsala och Göteborg. Språkutbildningarna behöver hitta nya sätt att utbilda för både bredd och spets.

Förutsättningarna för och kapaciteten som krävs för att kunna bedriva forskning av hög internationell kvalitet är också annorlunda idag än tidigare. Det är viktigt att notera att forskningssidan idag är klart större än utbildningssidan hos oss, och att den utvecklingen kommer att fortsätta. Det betyder att majoriteten av dem som är anställda vid HT långsiktigt måste kunna bedriva forskning av hög kvalitet. Att planera och rekrytera för att våra universitetslektorer ska undervisa 70% av tiden är inte hållbart. Det är inte heller hållbart att våra bästa forskare aldrig deltar i utbildningen. Vi behöver nå en balans. Kanske ligger den runt 50/50 med perioder av sabbatskaraktär för att samla kraft och nya forskningsidéer, givet att vi har lektorer som är internationellt konkurrenskraftiga som forskare och därför kan attrahera externa medel?

HT-fakulteterna, liksom många andra fakulteter i Sverige, håller på att förändras, men det känns för mig som att det sker i lite för långsam takt, åtminstone i jämförelse med de bästa miljöerna i Norden och övriga Europa. Kanske är det ett utslag av rastlöshet att tänka så.

De enskilt viktigaste besluten som universitet fattar handlar om dem som anställs. De näst viktigaste besluten handlar om de förutsättningar som de som anställs får. Vi har inte hunnit med riktigt att ta hand om varje enskild rekryteringsprocess under de goda tiderna, men nu när takten i rekryteringarna blir lägre måste vi vara mycket noga med båda sakerna vid varje rekrytering.

Dessvärre tänker vi oftast inte tillräckligt långt. Vi vet att vi måste ge en kurs nästa år; vi känner en person som kan ge den (och kanske redan gett den med framgång) och är nöjda med att göra en utlysning av en anställning som åtminstone den personen blir intresserad av att söka. En sådan strategi fungerar när tillväxtmöjligheterna verkar ändlösa, men inte när utveckling ska ske med begränsade resurser. Det är stor skillnad mellan de tillsättningar där det trots institutionernas försäkran om gott förväntat sökfält bara finns två behöriga att välja mellan när utlysningstiden passerat (sådana har vi ibland) och dem – som likt vår senaste lockar 74 högt kvalificerade sökande från hela världen: Biträdande universitetslektor i humaniora med inriktning mot digitala kulturer eller språk/kognition/kultur PA2023/3818. Det är åt det senare hållet som vi måste sträva. För att komma dit tror jag att vi behöver:

• Ta bort språkkravet att behärska svenska fr o m dag ett av anställningen vid rekrytering i alla fall utom dem där det verkligen är ett måste. Mobiliteten i Sverige är alldeles för dålig för att få en kritisk massa vid utlysningar i många av våra ämnen. Språkkravet på svenska från dag ett medför ofta att det kvalificerade sökfältet enbart blir internt med någon god ströansökan från fältet utanför Lund
• Arbeta mycket mer målmedvetet med sökfältsanalyser och kontakter med presumtiva sökande
• Förbättra mottagandet vid urvalsdagar. Det ska inte vara en angelägenhet för vår lärarförslagsnämnd och våra fantastiska rekryteringskoordinatorer utan för institutionen!
• Bygga upp intresset för en anställning genom att först anordna internationella workshops mm dit möjliga sökande bjuds in
• Försöka erbjuda den som rekryteras de bästa förutsättningar att kombinera forskning, utbildning och samverkan som går
• Överväga att istället för att rekrytera universitetslektorer utlysa anställningar som biträdande universitetslektor.

HT-fakulteterna måste ändra sina ekonomiska styrmedel för att understödja en sådan utveckling. Vi behöver en ny basresursmodell, där bul:ar utlysta i stark internationell konkurrens ges ekonomiska förutsättningar att kunna tas emot av institutionerna.

Om vi får ett sådant sätt att arbeta på plats behöver vi sedan också hitta en modell där det finns en möjlighet för några av de starkaste universitetslektorerna att befordras till professorer. Rekrytering och kompetensförsörjning hänger samman.

Ja, det får räcka som framtidsspaning för idag.
Trevlig helg,
Johannes

Även om det dessvärre är ekonomiskt något kärvare tider och HT-fakulteterna därför beslutat att inte utlysa några professorsanställningar som vi inte redan påbörjat processerna kring, såvida de inte finansieras med externa medel, har vi nu förmånen att få utlysa Stiftelsen Christian W. Janssons professur i retorik.

Vi hoppas på ett riktigt bra sökfält, och hjälp oss gärna att sprida information om utlysningen internationellt och nationellt.

Utlysningstext på engelska
Utlysningstext på svenska

Tack på förhand!

Johannes

Före julledigheterna beslutade rektor att anställa Katarina Mårtensson som professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om högre utbildning. Det ska bli mycket spännande att följa utvecklingen inom det här området. Så här presenterar sig Katarina:

”Jag är oerhört hedrad och stolt över att ha fått Lunds universitets första professur i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om högre utbildning. Under mina 25 års engagemang i högskolepedagogisk utveckling vid LU har jag observerat förändringar i såväl den högskolepedagogiska praktiken inom universitetet, som i de teoretiska perspektiven och det internationella forskningsfältet ’academic development’. Omvärlden förändras, förutsättningar för högre utbildning förändras, studentgrupper förändras och förståelsen för hur detta påverkar högre utbildning ligger i kärnan av den forskning som ligger inom mitt fält.
Mitt eget forskningsfokus handlar om universitetslärares förutsättningar för professionell utveckling i relation till deras undervisnings- och utbildningsengagemang. I synnerhet har jag kartlagt hur deras informella, så kallade signifikanta nätverk (Roxå & Mårtensson, 2009), och mikrokulturer (Mårtensson, 2014 m.fl.) påverkar och bidrar till undervisningspraktiken och utvecklingen av den. På senare tid har jag också intresserat mig för kollegialitet, vad det egentligen är, hur det yttrar sig och påverkar individers agerande inom högre utbildning. Ett annat spännande, pågående, longitudinellt samarbetsprojekt handlar om att kartlägga hur akademiska lärare och ledare över tid förhåller sig till en utbildningspolicy inom en fakultet.
Jag är redaktör för den internationella tidskriften Teaching & Learning Inquiry, som är kopplad till organisationen International Society for the Scholarship of Teaching and Learning, ISSOTL, där jag också varit ordförande i tre år och erhållit en Distinguished Service Award. Jag handleder för närvarande fyra doktorander som alla har forskningsinriktning mot högre utbildning. Mitt övriga undervisningsengagemang ligger inom ramen för AHUs (Avdelningen för Högskolepedagogisk Utveckling) högskolepedagogiska verksamhet. Jag är också studierektor för forskarutbildningen inom utbildningsvetenskap.
Jag ser väldigt mycket fram emot att ytterligare stärka och utveckla den utbildningsvetenskapliga forskningen vid Lunds universitet.”

Lycka till, Katarina!

Johannes

Vi har länge vetat att Lunds universitets medlemskap i The Conversation innebär en utmärkt möjlighet att nå ut till en stor internationell läsekrets. Men riktigt vilket genomslag artiklar där har, behöver man påminna sig om då och då. 2023 hade nästan alla fakulteter vid LU artiklar med – med mellan 10 000 och 60 000 läsningar för de mest lästa författarna vid respektive fakultet.  Svante Lundgren var flitigast vid HT under 2023 med tre artiklar. Allra mest läst under 2023 är artikeln:

How AI ’sees’ the world – what happened when we trained a deep learning model to identify poverty

av Ola Hall, S-fak.

LU:s artiklar i The Conversation har snart totalt 10 miljoner läsningar. 

Bara som ett tips,

Johannes

Jag vill passa på att informera om en utlysning eller snarare kanske ett arbetssätt som jag hoppas att vi ska kunna använda oftare framöver för att komplettera arbetet med rekrytering av den ibland mycket specifika kompetens som vi söker efter för att passa in i befintliga utbildnings- eller forskningsstrukturer. Det handlar om rekrytering av akademiskt unga forskare och lärare som, just därför att det på förhand inte definierats vilken deras ämnestillhörighet ska vara, på sikt kan underlätta universitetets behov av att förnya sig. Det är självklart så att vi hoppas och är övertygade om att många anställda, oavsett vilken kravprofil som användes vid rekryteringen av dem, utvecklar universitetet i nya spår, men det är ändå för HT-fakulteternas del en satsning som ska bli spännande att följa.
Kanske du vill söka?
Biträdande universitetslektor i humaniora med inriktning mot digitala kulturer eller språk/kognition/kultur
PA2023/3818
God fortsättning!
Johannes

Vi är glada att kunna meddela att rektor idag beslutat att anställa Lisa Hellman som professor i historia, med inriktning mot internationell och global historia. Så här presenterar sig Lisa:

”Jag är en globalhistoriker i både teorin och praktiken. I min forskning arbetar jag i skärningspunkten mellan social, kulturell och maritim historia i Öst- och Centralasien, med särskild tonvikt på tidigmodern tid och på genusfrågor – och konsekvent med ett globalhistoriskt perspektiv. En röd tråd i min forskning har varit att belysa globala maktrelationer underifrån: hur kändes det egentligen att leva en global koppling? För många, kanske de flesta, var det inte någon positiv upplevelse.
Det intresset har lett mig till studier av tidigmoderna hamnmiljöer i Kina och Japan, men också till studier av skepp som sociala, mobila sfärer. De studierna kom att betona hur ny, och hur kort, den europeiska dominansen egentligen är. I mina studier av Ryssland och Centralasien har jag arbetat med gränsforskning (hur skapas och upprätthålls gränser, och av och för vem?), men också med historiska perspektiv på vetenskap och arbete. Jag startar just upp en VR-miljö ”Moved Apart”, som studerar hur man beskriver separation. Hur kändes det att skiljas från sina nära? Där jämför vi Japan, Korea, England och Skandinavien.
Vad det här lärt mig om vetenskaplig praktik är att vi sällan arbetar helt bäst själva. Sedan 2021 driver jag NordGlob – ett nätverk för globalhistoriker i Norden; just nu startar jag upp en grupp för globalhistoriskt intresserade inom Lund, LAUGH (Lund Assembly for Universal and Global History), som jag hoppas kan bli tvärvetenskaplig, rolig, och rasande kreativ.
Jag har tidigare haft tjänster i Bonn, Berlin och Tokyo, och med längre vistelser i bland annat Kina, Turkiet och England. Det är dock spännande att ha hamnat i Lund till sist!”

Mycket välkommen, Lisa!

Johannes

Som min dekankollega i Umeå upplyst mig om döljer tyvärr ett tryckfel i VR:s Forskningsbarometer 2023, att till skillnad från andra vetenskapsområden ligger citeringsgenomsnittet för Humaniora i Sverige bättre till i internationell jämförelse än för andra områden. Ja, biologi och agronomi ligger också över världsgenomsnittet, men för humaniora har forskningsfinansieringen i princip legat stilla under lång tid.

I tider när det klagas över att ökad forskningsfinansiering inte leder till ökad kvalitet ska man därför inte räkna in humaniora. Här finns potential för ”massiva” satsningar (storleken på dessa kommer antagligen ändå inte behöva överstiga kostnaden för ett batteri i en av våra stora anläggningar på den naturvetenskapliga sidan).

Ett intressant inlägg från Humtank med flera som baseras på en likaledes intressant rapport från DIK som precis publicerats tyder på att det kanske är dags för regeringen att också börja tänka på humaniora och samhällsvetenskap.

Bästa hälsningar,

Johannes