Företrädare för nitton lärosäten skriver idag på DN att svenska ingenjörer inte håller måttet. Orsakerna som anges känns igen från våra egna utbildningar. Studenter får för lite tid med lärare och har för få laborativa moment. De högt ställda ambitionerna kan inte helt infrias. Utbildningarna hade blivit kvalitativt bättre med högre ersättning per student. Författarna menar att det krävs politiska omtag.
Jag kan inte annat än hålla med, och jag känner inte till någon student eller lärare som inte tycker detsamma. Uppsala, Stockholm och Lund har under ett antal år i sina budgetskrivelser till regeringen fört fram att språkutbildningarna måste tillskjutas mer medel för att bland annat kunna öka sina laborativa moment.
Det som vi humanister och teologer observerar som problematiskt är naturligtvis inte begränsat till våra ämnen. Liknande problematik återfinns i andra utbildningar, t ex ingenjörsutbildningarna.
Systemet för högre utbildning är anorektiskt.
Tyvärr jämför dagens DN-artikel ersättning per student för olika vetenskapsområden, och man kan få det helt felaktiga intrycket att ”prislapparna” för studenter inom naturvetenskap och teknik är lägre än för humanister, teologer, samhällsvetare och jurister. Vi vet alla att det är tvärtom, vilket naturligtvis inte betyder att det ena eller andra vetenskapsområdet är i mindre behov av satsningar på utbildningssidan.
(Utbildningsområde:
Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt: 34271 (ersättning per helårsstudent) och 22332 (ersättning för en helårsprestation), dvs totalt drygt 56 tusen kronor för en helårsstudent som tar alla sina poäng.
Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt: 58438 (ersättning per helårsstudent) och 49282 (ersättning för en helårsprestation), dvs totalt drygt 107 tusen kronor för en helårsstudent som tar alla sina poäng.)
Trevlig helg,
Johannes