Nytt RJ-program och flera projekt till HT-forskare

Idag fattade RJ beslut om vilka program, projekt och sabbaticals som beviljades medel i årets utlysning.

Marianne Gullbergs program ”Språkinlärning och flerspråkighet i transdisciplinärt perspektiv (TEAM)” var ett av tre stora program som beviljades. Forskningsprogrammet TEAM avser att sammanföra discipliner i en transdisciplinär ansats och undersöka hur språkliga, kognitiva, neurologiska och sociala aspekter samverkar i språkinlärning och flerspråkighet istället för att studera dem en och en, och hur de samverkar både på individnivå och i social interaktion.

Lars-Eric Jönssons projekt ”Destabiliserade temporaliteter” ska undersöka vardagslivets temporaliteter i Danmark, Finland, Norge och Sverige under pandemin och tillståndet av permanent kris som följt. Syftet är att förstå hur kris-tider är affektivt sammanflätade, hur de erfars, artikuleras och praktiseras i en osäker vardag. Källorna omfattar ca 8100 svar på frågor om krisers vardagliga effekter som samlats in av nordiska folklivsarkiv, kompletterat med uppföljande frågelistor och djupintervjuer.

Lovisa Brännstedts projekt ”Den besjälade naturen Förebud och järtecken i antikens Rom” ställer frågan om vad skulle hända om vi antog att romarna faktiskt ansåg att djur kunde tala eller att skulpturer kunde röra sig, gråta och svettas? Projektet kombinerar posthumana perspektiv med noggranna studier av de bevarade antika källorna med det övergripande syftet att öka vår kunskap om naturens agens i antikens Rom. Ytterst handlar det om att närma sig romersk religion från ett nytt håll. Genom att undersöka hur människor reagerade på omen och järtecken kan vi skymta de bakomliggande trosföreställningar som dessa reaktioner förutsatte eller föranledde.

Annika Wallins projekt ”Hur påverkar känslomässiga berättelser informationssökning i juridiskt relevanta beslut” vill undersöka hur personer som ska bedöma berättelser påverkas av dem. Förändras bedömningen beroende på vilka känslor berättelsen väcker? Påverkar berättelsen hur vi tar till oss annan sorts information? I många myndighetsbeslut behöver anställda lyssna på hjälpsökandes berättelser och väga dem mot andra fakta. Påverkas också dessa individer av den personliga berättelsens kraft? Är det till exempel så att en känslomässigt stark berättelse ibland får mer tyngd än den borde ha givet annan information? Eller att en individ som av olika anledningar skruvar ner känslorna i sin berättelse bemöts annorlunda?

Slutligen fick Tobias Hansson Wahlgren ett RJ Sabbatical (en bidragsform som ska bidra till att avsluta långt gången forskning under sex till tolv månader) för ”En sanningsgörarteori om den sociala verkligheten”

Stort grattis!
Johannes

oktober 26, 2023

Inlägget postades i

Okategoriserade