Det har rått viss osäkerhet under de senaste åren om HT-fakulteterna är en eller två fakulteter, åtminstone för dem som tagit del av Lunds universitets informationsmaterial. Anledningen till osäkerheten, skulle man kunna analysera situationen, är att sedan 2011 har termen ”fakultet” haft två betydelser: dels den ursprungliga, dels den som termen ”område” tidigare hade. Det är bara H- och T-fakulteten som tyckt att detta varit ett problem då de andra fakulteterna utgjorde områden. Men vi blir en eller två fakulteter beroende på definition. Nu har universitetet efter en diskussion i rektors ledningsråd accepterat vår linje, och framöver kommer det att heta att Lunds universitet har nio fakulteter igen. Man kan tycka att det är en liten fråga, speciellt som det för det första inte finns några planer på att upplösa samorganisationen av våra fakulteter och då vi för det andra hela tiden varit två fakulteter, men för mig handlar det om vikten av synliggörande och betonande av livskraftiga kollegiala strukturer. Det historiska perspektivet är inte heller ointressant. HT-fakulteterna är en konstruktion med rötter i högskolereformen 1977. Teologiska fakulteten var en av universitetets fyra ursprungliga fakulteter, medan humanistiska fakulteteten tillsammans med den naturvetenskapliga vuxit fram ur den av de fyra ursprungsfakulteterna som inte längre finns kvar: den filosofiska.
Förhoppningsvis ger detta CTR:s utbildningar (och T-fakulteten) ytterligare en möjlighet till ökad synlighet och profilering. Frågan är om detsamma gäller H? Termerna ”humaniora” och ”humanistisk” får minskad användning i skolan. Och ibland används de på sätt som många av oss har invändningar mot. Vi gör vad vi kan för att visa vad humaniora är med hjälp av Humtank, Humaniora 2020, osv, och det ska vi fortsätta med. Men kanske är det viktigare för oss att ibland stödja våra ämnen utan att själva synas som fakultet. Kanske behöver i synnerhet ibland språken synas i ett eget sammanhang?
Trevlig helg,
Johannes Persson, dekan för HT-fakulteterna