Först ett stort grattis till Mia-Marie Hammarlin för framgången i RJs utlysning Mixade metoder med ”Ryktesminering” – ett projekt som syftar till att studera ryktesspridningens roll och betydelse för den vaccinationskritik som växer på internet och hur den kan förstås som ett uttryck för ett medborgerligt engagemang (civic engagement) i en digital samtid som medfört avgörande förändringar för den vardagliga medborgarkulturen (civic culture). Värt att notera är också att Lunds universitet stod för ytterligare tre av totalt åtta beviljade projekt (S-faks forskare hade stora framgångar) i denna utlysning med inriktning på hur den digitala tekniken ställer forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap inför en rad nya utmaningar och möjligheter. Mycket glädjande!
Sedan en kort rapport från fakultetsstyrelsen.
För det första konstaterade styrelsen, vid fastställandet av tertialrapporten för HT-fakulteterna, att flera av institutionernas ekonomier utvecklas starkt på forskningssidan. En av anledningarna är att de sammantaget betydande externa projektmedel som beviljats nu används till lärarnas löner, vilket frigör fakultetsmedel. I det längre perspektivet är detta mycket positivt. I det korta perspektivet innebär det emellertid en ökad risk för att HT-fakulteterna bygger på sitt myndighetskapital ytterligare. En del av detta kapital (10% av det kapital som överstiger 15%) kommer att lyftas till universitetsgemensam nivå och finansiera forskarskolan Agenda 2030. Det är i och för sig en utmärkt satsning, men det innebär att medel som institutionerna skulle ha kunnat använda för att till exempel anställa doktorander, postdocs eller till att samfinansiera forskningsprojekt försvinner. Prognosen i tertialrapporten pekar mot ett myndighetskapital runt 20% vid årets slut. Naturligtvis innebär detta kanske en möjlighet för HT-fakulteterna att i budgetarbetet i höst öka möjligheterna till strategisk samfinansiering av till exempel Marie Curie-projekt och andra projektformer som är betydelsefulla men svåra för en del institutioner att klara ekonomiskt. Å andra sidan kan en effekt av det bli att institutioner som redan har en god ekonomi gynnas ytterligare. Men den starka ekonomin innebär också att det avlyft från institutionernas myndighetskapital (10% av det kapital som överstiger 15%) som fakultetsstyrelsen beslutat om för 2019, sannolikt kommer att kvarstå – och kanske kompletteras med ytterligare åtgärder – om institutionerna inte ökar sina kostnader under nästa halvår.
För det andra tog styrelsen principiellt ställning till hur man vill bereda ansökningar om rörliga professorer under innevarande år. Styrelsen menade att man måste invänta institutionernas svar på remissen om det reviderade professorsprogrammet innan man fattar beslut om enskilda rörliga professorer i programmet. Det betyder att styrelsen under 2019 inte kommer att skicka ut en separat fråga om önskemål om rörliga professorer, utan förväntar sig att sådana önskemål uttrycks och motiveras i svaret angående det reviderade professorsprogrammet som ska vara inne i december. Den för tillfället urstarka ekonomin talade för ett annat beslut, men styrelsen ansåg att en kvalitativt tillfredsställande och rättvis bedömning av ansökningar om de rörliga professorerna förutsätter en helhetsbild.
Trevlig helg,
Johannes