HT- och K-fakulteterna har många beröringspunkter. Konst, teater och musik studeras vid båda, även om det för det mesta finns en tydlig skillnad mellan teori och praktik, mellan ett intresse för vårt förhållande till det konstnärliga skapandet och det konstnärliga skapandet själv.
Däremot är de etablerade samarbetena mellan fakulteterna inte så många eller så starka som man skulle kunna förmoda. Speciellt svårt att samarbeta är det kanske inom utbildningen, av pedagogisk/tekniska skäl. Ersättningen per student vid HT är 36 000 kr och vid K ungefär 10 gånger mer (och skillnaden i ersättningen per student som examinerats med godkänt betyg är ungefär lika stora). Skillnaderna mellan utbildningens former blir enbart av denna anledning stora, nästan oöverstigliga. Det kommer i jämförelse alltid att kännas fattigt när det gäller kontakttiden mellan lärare och student på HT.
För säkert sex år sedan fick jag i mitt dekankontrakt inskrivet att jag skulle verka för att närma HT- och K-fakulteterna till varandra (jag har också uppgift att stärka samarbetet med Danmark). Jag har arbetat med båda, men det är egentligen först nu som jag sett möjligheten att få våra filmvetare och lärare i dramaturgi att utveckla samarbeten med K på ett mera strukturerat sätt. En av anledningarna är orienteringen mot film och rörlig bild som är på gång vid Teaterhögskolan, och en annan anledning är den mycket bredare insikten bland våra lärare att samverkan och innovation är avgörande för humaniora också – dvs också när det gäller den samverkan som inte har med publika föreläsningar eller tidningsartiklar att göra.
Det finns all anledning från humaniora och teologis sida att inom relevanta områden stärka samarbetet med den konstnärliga forskningen och utbildningen. Och det är en fantastisk sak med Lunds universitet och andra fullskaliga universitet att det naturligtvis finns en konstnärlig fakultet på plats redan.
